Rapporten handlar om framtagning av anvÀndarvÀnlig konstruktionslösning till en frekvensstyrd filterkÀrra och görs pÄ uppdrag av Lars-Olof Larsson vid Filterteknik AB i Karlstad. Kursen Àr Examensarbete högskoleingenjörsexamen i maskinteknik, MSGC17 vid fakulteten för teknik- och naturvetenskap pÄ Karlstads universitet under vÄrterminen 2014.I detta examensarbete tas en konstruktionslösning fram till en frekvensstyrd filterkÀrra som Àr en blivande produkt och ersÀttare till tvÄ tidigare filterkÀrror. FilterkÀrrans uppgift Àr att filtrera olika oljor frÄn vatten och partiklar. En testkörningsprototyp fanns frÄn början och huvudkomponenterna var utvalda. Genom produktutvecklingsprocessens metodik har ett antal prototyper tagits fram och utifrÄn det har den med bÀst lösning valts och arbetats vidare med. Resultatet blev en kÀrra med samma ramstomme som tidigare liknade kÀrror.

Finanskrisen som utlo?stes ho?sten 2008 av en alltfo?r genero?s utla?ningspolitik av banker och finansiella institut ledde till att deras verksamheter blev ifra?gasatta. Kritik riktades bland annat gentemot IFRS regelverk och da? framfo?rallt va?rdering till verkligt va?rde som enligt vissa hade bidragit till krisens omfattning. Kritiken bestod fra?mst i att redovisningsmetoden till stor del bygger pa? subjektiva bedo?mningar av tillga?ngar som a?r sva?ra att verifiera fo?r utomsta?ende intressenter.

Undersökningen behandlar problem som tidigare forskning har uppmÀrksammat kring anvÀndandet av standarden XMI. XMI Àr avsedd för utbyte av modeller mellan modelleringsverktyg. Problem som uppmÀrksammats i anvÀndningen av XMI Àr att information om modeller inte alltid utbyts korrekt mellan verktyg. Detta kan resultera i att viktig information om modellerna gÄr förlorad.Undersökningen har till syfte att undersöka huruvida det Àr möjligt att extrahera data frÄn modeller sparade i XMI-format utan tillgÄng till DTD eller XML-schema. En sÄdan möjlighet skulle kunna anvÀndas för att rÀdda information om modeller som annars skulle gÄ förlorad.Den metod som har anvÀnds för undersökningen Àr litteraturstudie, experiment och implementation samt hypotesprövning.

Den hÀr C-uppsatsen handlar om hur lÀrare bemöter utagerande elever. Som utgÄngspunkt beskrivs tre olika perspektiv pÄ specialpedagogik som pÄverkar hur detta möte mellan lÀrare och elev blir. I tidigare forskning har det visat sig att det relationella perspektivet Àr det som enligt Lpo 94 ska genomsyra verksamheten i skolan, men att det Àr det kategoriska perspektivet som i sjÀlva verket Àr rÄdande. För att ta reda pÄ hur lÀrare bemöter utagerande elever har jag gjort kvalitativa respondentintervjuer med tre lÀrare i Är 4-6 som berÀttar hur de arbetar och vilka erfarenheter de har i arbetet med utagerande elever. Det visar sig att alla tre lÀrare i grunden utgÄr ifrÄn samma perspektiv, det relationella, men att det i praktiken skiljer sig Ät nÀr det gÀller arbetssÀtt mellan de intervjuade lÀrarna.

Titel: Vad tycker chefen? ? En kvalitativ intervjustudie angÄende chefers syn pÄ relationen mellan hÀlsa och arbetsplats.Bakgrund: Tidigare forskning har kommit fram till att arbetsplatsen och arbetsmiljön har en inverkan pÄ hÀlsan, men att Àven individuella faktorer spelar in. Vi har inte funnit nÄgon tidigare forskning som med hjÀlp av kvalitativ ansats undersökt chefernas syn pÄ hÀlsa pÄ arbetsplatsen.Syfte: Syftet med denna studie Àr att beskriva chefers syn pÄ relationen mellan hÀlsa och arbetsplats.Metod: Kvalitativa semistrukturerade intervjuer genomfördes med fem chefer inom matvaru- och kontorsverksamheter. En innehÄllsanalys av transkriberingarna gjordes, vilket resulterade i fyra huvudkategorier baserat pÄ informanternas utsagor.Resultat: HÀlsans ömsesidigheter ur ett holistiskt perspektiv, det som cheferna anser bidrar till hÀlsan hos medarbetarna och chefens ansvar att tillhandahÄlla en god arbetsmiljö.Diskussion: Informanterna pÄpekade vikten av att ge uppmuntran till sina anstÀllda, vilket kan leda till meningsfullhet som Àr en del av teorin kÀnsla av sammanhang. Kommunikationen anvÀndes för att personalen skulle fÄ möjligheten att vara med och bestÀmma, vilket dÄ ger individen kontroll över sin egen situation om krav-kontroll-stödmodellen appliceras.

Tidigare forskning har visat att self-efficacy och tydliga arbetsroller har reducerande effekt pa? stress. Positiv feedback kan vara en faktor som kan tydliggo?ra arbetsroller. Syftet med denna studie var att underso?ka sambandet mellan positiv feedback, self-efficacy, rollklarhet och stress samt vilken av dessa variabler som har sto?rst inverkan pa? stress.

Ett av mÄlen inom forskningsomrÄdet artificiell intelligens Àr att simulera mÀnskliga egenskaper och beteenden i en maskin. Syftet med uppsatsen var att undersöka om det fanns nÄgot som efterliknade den mÀnskliga inlÀrningsförmÄgan i roboten AIBO ERS-210. Den teoretiska bakgrunden utgjordes av Skinners teori om operant betingning. Syftet besvarades genom ett experiment som gick ut pÄ att undersöka hur AIBO?s benÀgenhet att lyda tre olika kommandon pÄverkades av belöning och bestraffning.

Syftet med denna studie Àr att undersöka sista terminens sjuksköterskestudenters syn pÄ omvÄrdnad och kÀnslan av beredskap inför att utöva omvÄrdnad som legitimerad sjuksköterska. Analysmetoden som valdes var en innehÄllsanalytisk ansats enligt Graneheim och Lundman (2003). Datainsamlingen utfördes genom semistrukturerade intervjuer avseende elva sjuksköterskestudenter pÄ en sjuksköterskeutbildning i södra Sverige. Sex kategorier framkom: Studenternas definition av omvÄrdnad, omvÄrdnad i praktiken, omvÄrdnad i utbildningen, omvÄrdnad kontra medicinsk vetenskap, tidigare erfarenheter ger omvÄrdnads fÀrdigheter och beredskap inför sjuksköterskerollen. Resultatet visade att sjuksköterskestudenterna ansÄg omvÄrdnad som ett svÄrt begrepp att förklara.

Abstract Svensson, Amanda & Yndell Caroline, (2013). Fri lek ur ett genusperspektiv Malmö: LÀrarutbildningen, Malmö högskola Syftet med vÄr undersökning var att forska kring den fria leken ur ett genusperspektiv. VÄra frÄgestÀllningar löd sÄ hÀr: Hur tycker pedagoger att pojkar och flickor konstrueras i den fria leken? Hur bemöts barn av barn och barn av pedagog i den fria leken? Hur kan pedagoger arbeta pÄ ett genusmedvetet sÀtt? Tidigare forskningen visade pÄ att det sker mycket fri lek ute i förskollverksamheter och att ett genustÀnk pÄ förskolan Àr nÄgot som Àr mycket aktuellt. Att det kan finnas mÀrkbara skillnader mellan flickor och pojkars lek visade ocksÄ tidigare forskning pÄ.

Klassrummet i samhÀllskunskap Undervisning i samhÀllskunskap i grundskolans tidigare Är.

Det hĂ€r Ă€r ett examensarbete i informationsdesign med inriktning mot rumslig gestaltning, dĂ€r en studie av ett vĂ€ntrum inom primĂ€rvĂ„rden i VĂ€stmanlands lĂ€n, ÄngsgĂ„rdens VĂ„rdcentral i Surahammar har gjorts.Syftet med detta examensarbete har varit att förtydliga vĂ€gledningen pĂ„ ÄngsgĂ„rdens vĂ„rdcentral sĂ„ att det blir enklare för besökarna att hitta. Avsikten var att finna de nuvarande bristerna i vĂ€gledning i det befintliga vĂ€ntrummet och utifrĂ„n empiri frĂ„n omvĂ€rldsanalys, litteraturstudier, kvalitativa intervjuer och observationer skapa ett gestaltningsförslag som kan bidra till ett tryggare besök pĂ„ vĂ„rdcentralen. Vilket i sin tur kan generera en högre helhetsupplevelse av besöket och underlĂ€tta bĂ„de för besökare och personal.I mitt gestaltningsförslag har jag formgivit ett skyltsystem för att leda besökare mer förutsĂ€gbart Ă€n tidigare. Till konceptet hör en översiktskarta som hjĂ€lper besökarna, att pĂ„ egen hand, ta reda pĂ„ var lĂ€karen har sitt rum. Vidare har ett förslag för receptionen utarbetats, sĂ„ att den fungerar mer som ett landmĂ€rke Ă€n tidigare, och pĂ„ det sĂ€ttet blir en naturlig informationspunkt för besökare som Ă€r i behov av muntligt stöd i sin vĂ€gledning..

Tidigare forskning visar att personlighet har betydelse fo?r individens stressupplevelse. Sa?rskilt individer ho?gt i Fem-Faktor modellens personlighesdimension neuroticism tenderar att upplevd ho?gre stressniva?er a?n o?vriga fyra personlighetsdimensioner extraversion, samvetsgrannhet, o?ppenhet och sympatiskhet. Denna studie underso?kte relationen mellan samtliga personlighetsdimensioner, samt en del o?vriga variabler, och stress.

Syfte: Syftet med denna uppsats Ă€r att undersöka vilka förenklingar och begrĂ€nsningar som uppkommer för företagen som vĂ€ljer att tillĂ€mpa K2. Det kommer att göras genom att Ă€ven studera fördelar och nackdelar med K2 som uppkommer i och med förenklingarna och begrĂ€nsningarna.Metod: Studien har genomförts med hjĂ€lp av en kvalitativ metod. Uppsatsens primĂ€rdata har samlats in genom intervjuer med en revisor och en redovisningskonsult samt en jurist. Även BFNAR 2008:1 Årsredovisning i mindre aktiebolag har varit en viktig primĂ€rkĂ€lla för uppsatsen.Slutsats: En hel del av förĂ€ndringarna mellan K2 och de tidigare reglerna Ă€r anpassningar till praxis som företag tidigare har tillĂ€mpat. SĂ„ledes Ă€r förenklingarna i K2 indirekt inga nya förenklingar dĂ€remot Ă€r begrĂ€nsningarna till större del nya.

I den hĂ€r uppsatsen vill jag tydliggöra svĂ„righeten med att lĂ€ra in Ă€mnen med avancerat sprĂ„k för elever som har svenska som andrasprĂ„k. Min metod har varit att intervjua elever och lĂ€rare pĂ„ Komvux omvĂ„rdnadsprogram. Mina informanter beskriver sin syn pĂ„ muntliga och skriftliga inslag i inlĂ€rningssituationen, samarbetet i klassen samt möjliga förbĂ€ttringar i undervisningen. LĂ€rare och elever Ă€r överens om att mer tid skulle behöva lĂ€ggas pĂ„ text- och ordförstĂ„else. Åsikterna skiljer sig nĂ„got mellan eleverna om det Ă€r positivt eller negativt att ha elever med svenska som förstasprĂ„k respektive andrasprĂ„k i samma grupp.

Finns det nÄgonting att vinna pÄ att lÀmna skolan ett par Är mellan gymnasiet och det att en högskoleutbildning pÄbörjas och finns det nÄgot vÀrde i de erfarenheter en student eventuellt har frÄn livet utanför skolan? Ser studenter och lÀrare inom musiklÀrarutbildningen nÄgon nytta med dessa vÀrden och ser Àven rektorer inom den kommunala kultur- och musikskolan att dessa vÀrden har nÄgon betydelse? Jag har i denna undersökning valt att intervjua aktörer inom musikhögskolan och den kommunala musik och kulturskolan för att ta reda pÄ hur de ser pÄ vÀrdet av tidigare erfarenheter. Det resultat som jag slutligen kommit fram till visar att detta Àmne Àr komplext och det Àr svÄrt att ge ett riktigt svar efter en undersökning som löper över enbart ett halvÄr. Dock visar de intervjuades svar att det Àr viktigt att dessa frÄgor diskuteras eftersom de flesta Àr överens om att det finns vÀrden i tidigare erfarenheter..