Syftet med föreliggande studie var att undersöka hur gymnasieelever upplever sociala medier utifrÄn Tajfels (1974) Social identity theory (SIT) samt vilka negativa och positiva aspekter gymnasieelever upplever med sociala medier. Med hjÀlp av en kvalitativ intervjumetod utgör svaren frÄn tolv gymnasieelever i södra Sverige empirin för studiens resultat. Tidigare forskning har visat att responsen av andra medlemmar pÄ sociala medier spelar stor roll för ungdomars psykiska vÀlbefinnande. Resultatet visade att anledningen till informanternas anvÀndning av sociala medier till stor del berodde pÄ att andra i deras umgÀngeskrets var aktiva, att informanterna upplevde krÀnkningar som ett oacceptabelt, men vanligt förekommande, beteende pÄ sociala medier. Allt material bearbetades utifrÄn Burnards (1991) innehÄllsanalys dÀr författarna utifrÄn empirins basala koder konstruerade följande huvudteman/underteman: kommunikation/anonymitet, etik/olÀmpligt beteende och tillhörighet/gruppidentitet.

Syfte: Högfrekvenshandel har pÄ senare Är varit ett omdiskuterat och kontroversiellt Àmne. Fenomenet har genomgÄtt omfattande granskning och Äsikterna kring dess pÄverkan pÄ marknaden och dess aktörer gÄr isÀr. DÄ tidigare forskning frÀmst genomförts pÄ den amerikanska marknaden Àr syftet med den hÀr studien att bistÄ med en djupare insikt kring denna typ av handel och dess avtryck pÄ den svenska finansmarknaden.Metod: För att behandla syftet har en kvalitativ studie av högfrekvenshandel med en deduktiv ansats genomförts.Teori: Studien utgÄr frÄn Rational Choice Theory, Effektiva marknadshypotesen och tidigare forskning inom Àmnet. Med hjÀlp av det teoretiska ramverket har studien analyserat det empiriska underlaget. Relevanta aspekter har identifierats som kan förklara varför studiens respondenter har ett specifikt förhÄllningssÀtt gentemot högfrekvenshandel.Empiri: Studien bestÄr av en dokumentstudie och fyra semistrukturerade intervjuer med intressenter pÄ den svenska finansmarknaden.

Enligt tidigare forskning Àr det frÀmst magkÀnslan som bestÀmmer nÀr valet ska tas om anstÀllning, -trots att det inte genererar lyckade rekryteringar. Syftet var att undersöka hur rekryterare bedömer olika faktorer vid valet av kandidat till en tjÀnst. Studien undersökte Àven effekten av rekryterarens kön, utbildning och yrkeserfarenhet avseende detta. En enkÀtundersökning genomfördes med 80 rekryterare, 64 kvinnor och 16 mÀn i Mellansverige. Resultatet visade att referenser var det som rekryterarna ansÄg var viktigast.

Etik i finansiell ekonomi Àr ett vÀxande forskningsÀmne och investerare Àr mer medvetna om den etiska dimensionen av deras investeringar Àn tidigare. HÀr uppstÄr problem nÀr traditionell förstÄelse för hur aktier prissÀtts möter en ny mjuk faktor som man tidigare inte har rÀknat med. FörstÄelsen för hur etiska övervÀganden pÄverkar kapitalmarknaden Àr i dagslÀget bristande, i synnerhet nÀr det kommer till oetiska aktier. I den hÀr uppsatsen undersöker vi huruvida det lö­nar sig eller inte att investera i oetiska aktier pÄ den nordiska marknaden. Det rör sig om bolag aktiva inom spel, tobak, vapen, alkohol och olja, verksamheter som anses moraliskt tvivelaktiga.

Det blir i slutet av sin utbildning naturligt att en börjar fundera över hur det första jobbet efter utbildningen ska förvÀrvas. Av den anledningen ansÄgs det intressant att ta reda pÄ vad rekryterarna pÄ rederierna baserar sina beslut pÄ vid anstÀllning av styrmÀn. Syftet med denna undersökning blev dÀrför att ta reda pÄ vilka faktorer som Àr mest avgörande nÀr en nyexaminerad sjökapten söker jobb som juniorstyrman. För att fÄ en djupare bakgrundsförstÄelse för Àmnet söktes det efter tidigare arbeten angÄende rekrytering av juniorstyrmÀn. Efter det kunde nÄgra faktorer uteslutas och nÄgra faktorer var i behov av att undersökas vidare.

Det hÀr examensarbetet har syftat till att svara pÄ hur filmen anvÀnds som undervisningsverktyg och hur lÀrare ser pÄ filmen som en del av deras undervisning och arbetsmetoder. Fokus lÄg pÄ gymnasieskolan och framför allt Àmnena Svenska och Engelska. Fem lÀrare intervjuades utifrÄn tre olika teman (synen pÄ filmen som undervisningsverktyg, arbetsmetoder samt pedagogiska mÄl) och de resultat som framgick stÀlldes sedan mot tidigare forskning för att se skillnader, likheter och gemensamma nÀmnare. Intervjusvaren och tidigare studier visade sig vara i stort sett enhetliga, med liknande svar och tankar kring filmmediet i gymnasieskolans vÀrld. Det framgick framför allt att filmen som medium ses som underlÀgset litteraturen och att anvÀnda film i undervisningssituationer anses vara ett ganska ?ofint? arbetssÀtt.

Syftet med vÄrt examensarbete har varit att undersöka hur barns och ungdomars sprÄk förÀndras i mellanstadiet, högstadiet och gymnasiet nÀr det gÀller anvÀndandet av orden vÀrsta, grymt och Àger. Vi ville ta reda pÄ om anvÀndningen av dessa ord Àr mer förekommande pÄ nÄgot av de tre stadierna. VÄr hypotes före undersökningen var att orden skulle vara mest frekventa pÄ högstadiet. En grupp vuxna har ocksÄ ingÄtt i undersökningen. Vi har Àven undersökt eventuella skillnader mellan könen.

Syftet med detta examensarbete Àr att jÀmföra i vilken utstrÀckning pedagoger undervisar i naturutomhusmiljön, beroende pÄ elevernas Äldrar i skolÄr 1-3 och 4-6. I arbetet undersöks vilka möjligheter och fördelar, samt svÄrigheter och hinder pedagoger ser med anvÀndandet av naturutomhusmiljön och vilka de bakomliggande orsakerna Àr. Utomhuspedagogik ingÄr i den pedagogiska debatten som en del i lÀrprocessen och innefattar mÄnga omrÄden. Undersökningen fokuserar pÄ naturutomhusmiljön, vilket avses vara naturomrÄden och platser i skolans nÀrhet. Flera forskare pekar pÄ möjligheter och svÄrigheter med att undervisa i naturutomhusmiljön.

Uppsatsen utgör en studie av de anmÀlningar av fastighetsmÀklare som inkommit till den statliga tillsynsmyndigheten, FastighetsmÀklarnÀmnden. Av de anmÀlningar som inkommit har i uppsatsen fokuserats pÄ de som resulterade i nÄgon form av pÄföljd, antingen varning eller Äterkallelse av registreringen. Vid granskningen av de 87 varnade mÀklarna och de 2 avregistrerade har en geografisk fördelning gjorts för att kunna urskilja vissa tendenser. Samtidigt har det Àven gjorts en jÀmförelse om det Àr flest mÀn eller kvinnor som blir varnade. Efter den sammanstÀllningen sÄ delades de olika förseelserna in i tio kategorier.

Denna uppsats Àr en eventstudie av fenomenet spin-off, som innebÀr att en del av ett bolag eller ett dotterbolag görs sjÀlvstÀndigt och börsintroduceras. De nya aktierna delas ut gratis till moderbolagets aktieÀgare. Syftet med uppsatsen Àr att undersöka de motiv som svenska bolag angivit till en spin-off och att med hjÀlp av marknadsmodellen undersöka bolagens avvikelseavkastning vid tillkÀnnagivandet av en planerad spin-off. Dessutom studeras marknadens reaktion pÄ det slutgiltiga beslutet vid bolagsstÀmman. För att se om det fanns ett samband mellan marknadens förvÀntningar och bolagens motiv genomfördes tvÄ regressionsanalyser.

I denna uppsats studeras textuella drag i elevtexter som bedömts med högsta betyg pÄ de nationella proven i svenska pÄ gymnasiet. Proven som undersöks Àr frÄn tre olika Är; 1996, 2003 och 2013. Syftet Àr att se om det finns förÀndringar över tid bland de textuella drag som kan kopplas till kvalitet. Texturvalet spÀnner över bÄde en kursplansrevision och ett lÀroplansskifte.Kvantitativa och kvalitativa analyser utförs pÄ totalt 24 stycken elevtexter. De textuella variabler som undersöks Àr textlÀngd, ordlÀngd, andel lÄnga ord, meningslÀngd, lÀsbarhetsindex, ordvariationsindex, talsprÄksformer, styckeindelning, fundament samt inledning och avslutning.

Syftet med föreliggande studie var att studera huruvida intagna pĂ„ en störrekriminalvĂ„rdsanstalt (klass A) i Mellansverige, skiljer sig i personlighetsdragen Samvetsgrannhet, VĂ€nlighet, Extraversion, Emotionell Stabilitet och Öppenhet ijĂ€mförelse med tvĂ„ kontrollgrupper. Tidigare forskning har visat att kriminella personer ligger lĂ€gre i skalorna (faktorerna) som mĂ€ter Samvetsgrannhet och VĂ€nlighet, i jĂ€mförelse med ostraffade individer (t.ex., Miller & Lynam, 2001). Den primĂ€ra hypotesen var följaktligen att söka diskrepans mellan just Samvetsgrannhet och VĂ€nlighet i enlighet med tidigare empiri. Studien genomfördes med ett sjĂ€lvskattningsformulĂ€r som stödjer sig pĂ„ en svensk översĂ€ttning frĂ„n Goldbergs (1992) International Personality Item Pool (IPIP)betrĂ€ffande grundlĂ€ggande personlighetskaraktĂ€rer. Studien utgjordes av intagna(n = 46) och tvĂ„ kontrollgrupper bestĂ„ende av studenter (n = 32) samt vaktpersonal (n = 45) vid en klass A anstalt i Sverige.

Syftet med denna studie Àr att undersöka hur lÀrare i de tidiga skolÄren anvÀnder sig av utomhusundervisning i de naturorienterade Àmnena. Vad lÀrarna anser vara viktigt kursinnehÄll och till vad eleverna ska kunna anvÀnda sina kunskaper i naturorienterade Àmnen Àr ocksÄ frÄgor vi valt att belysa. Undersökningen bygger pÄ Ätta intervjuer med lÀrare i grundskolans tidigare Är, dÀr alla lÀrare undervisar i No. LÀrarna har svarat pÄ frÄgor om centralt kursinnehÄll och varför det Àr viktigt att eleverna fÄr kunskaper i naturvetenskap, de har ocksÄ delat med sig om sina tankar och Äsikter om utomhusundervisning. I studien stÀlls empirin mot litteratur som behandlar olika perspektiv samt tidigare forskning inom omrÄdet.De flesta har en positiv instÀllning till utomhusundervisning.

I denna uppsats studeras textuella drag i elevtexter som bedömts med högsta betyg pÄ de nationella proven i svenska pÄ gymnasiet. Proven som undersöks Àr frÄn tre olika Är; 1996, 2003 och 2013. Syftet Àr att se om det finns förÀndringar över tid bland de textuella drag som kan kopplas till kvalitet. Texturvalet spÀnner över bÄde en kursplansrevision och ett lÀroplansskifte.Kvantitativa och kvalitativa analyser utförs pÄ totalt 24 stycken elevtexter. De textuella variabler som undersöks Àr textlÀngd, ordlÀngd, andel lÄnga ord, meningslÀngd, lÀsbarhetsindex, ordvariationsindex, talsprÄksformer, styckeindelning, fundament samt inledning och avslutning.

Detta arbete undersöker om det fanns nÄgra grafiska preferenser hos barn i Äldrarna 10-12 Är samt om tidigare teorier inom den kognitiva utvecklingsteorin Àven gÄr att applicera pÄ spelgrafik. Som bakgrund till undersökningen gÄr arbetet igenom forskning kring lÀrospel, immersion samt kognitiva utvecklingsteorier.Som material till undersökningen skapades en 3D-miljö med en sÄ fotorealistisk grafik som möjligt, utöver detta samlades miljöbilder frÄn elva andra spel med varierad grad av realism in. Undersökningen utfördes med hjÀlp av strukturerade intervjuer i vilka respondenterna fick svara pÄ vilka miljöbilder de gillade bÀst och vilka de gillade minst.Resultatet visade att kognitiva utvecklingsteorier inte gÄr att applicera pÄ spelgrafik dÄ den avgörande faktorn om en miljö gillades eller inte var respondentens tidigare erfarenheter med spel, inte graden av realism. De grafiska preferenserna pÄverkades ocksÄ av respondentens tidigare erfarenheter med spel. Slutsatsen skulle kunna bevisas bÀttre om en och samma miljö med varierad realism anvÀnts. .