Sökresultat:
18360 Uppsatser om Tidigare ćr - Sida 57 av 1224
Vad kan coachning bidra till? : En kvalitativ studie om affÀrscoachning vid en företagsinkubator.
Coachning omsÀtter miljardbelopp Ärligen runt om i vÀrlden. Idag kan vi finna coacher inom de flesta branscher och verksamhetsomrÄden. Trots coachningens popularitet har det forskats lite om vad coachningen bidrar med. Tidigare forskning pekar pÄ svÄrigheter med att mÀta effekterna av coachningen eftersom hÀnsyn bör tas till flera faktorer, vilket försvÄrar generaliserbarheten av resultaten. VÄrt syfte Àr att undersöka om och pÄ vilket sÀtt coachning kan bidra till utveckling för dem som coachas.
Fr?n f?rskola till f?rskoleklass - barn som uppvisar spr?klig s?rbarhet. En fenomenografisk studie
Syftet med studien ?r att unders?ka hur f?rskoll?rare i f?rskola och i f?rskoleklass uppfattar
?verg?ngen mellan verksamheterna f?r barn som uppvisar spr?klig s?rbarhet. Studien har
genomf?rts utifr?n en fenomenografisk kvalitativ metod. Vidare har det i studien genomf?rts
semistrukturerade intervjuer med sju informanter.
JĂMSTĂLLDHETSARBETE I EN FĂRSKOLA OCH EN SKOLA : JĂMSTĂLLDHETSARBETE I EN FĂRSKOLA OCH EN SKOLA
Detta Ă€r en kandidatuppsats med syftet att kartlĂ€gga journaliststudenters etablering pĂ„ arbetsmarknaden, med fokus pĂ„ hur mĂ„nga som vĂ€ljer att arbeta med andra kommunikationsyrken (yrken som exempelvis PR-konsult, informatör, pressekreterare och marknadsförare) tvĂ„ respektive fem Ă„r efter sina studier.PĂ„ grund av den förĂ€ndrade mediemarknaden söker sig mĂ„nga journalister till andra typer av tjĂ€nster dĂ€r de har möjlighet att utöva sina kunskaper inom kommunikation. Med tanke pĂ„ detta kan det uppstĂ„ en grĂ„zon mellan vem som Ă€r journalist och vem som Ă€r kommunikatör.Uppsatsen baseras pĂ„ en enkĂ€tundersökning av kvantitativ karaktĂ€r och Ă€r en pĂ„byggnad pĂ„ tidigare studier vid Södertörns högskola dĂ€r samma metod och enkĂ€t anvĂ€nts som grund. Genom tillgĂ„ng till en stor databas frĂ„n de tidigare studierna samt anknytning till tidigare forskning och teorier inom Ă€mnet har resultatet av undersökningen analyserats.Ă
rets undersökningsmaterial bestÄr av 124 stycken före detta journaliststudenter frÄn Södertörns högskola som avslutade sina studier 2009 respektive 2012. Genom telefonintervjuer har de före detta journaliststudenterna besvarat frÄgor med fasta svarsalternativ. Studien har en svarsfrekvens pÄ 65 procent.Resultatet visar att 13 procent av de före detta journaliststudenterna frÄn Södertörns Högskola i dag arbetar som kommunikatörer.
FINNS ETT SAMBAND MELLAN ATT HA PROVAT NARKOTIKA, KRIMINALITET OCH BROTTSUTSATTHET HOS UNGDOMAR? En enkÀtundersökning
Syftet med denna studie var att titta pÄ kriminalitet, brottsutsatthet och narkotika i
en ungdomsgrupp. Ăven samband mellan dessa tre variabler studerades. Detta
gjordes genom en enkÀtstudie som besvarades av gymnasieungdomar i Äldrarna
16-21 Är. Tidigare forskning pÄ omrÄdet visar att den mest förekommande
narkotikasorten som ungdomar provar Àr marijuana. Lindrigare stöldbrott, som
snatteri, Àr enligt tidigare studier det vanligaste brottet.
IDENTITETSFĂRĂNDRING OCH ANPASSNING TILL EN NY KULTUR VID ĂVERGĂ NG FRĂ N YRKESLIV TILL PENSIONERING
I samband med att man lÀmnar sitt aktiva yrkesliv och trÀder in i pensioneringen, uppstÄr för de flesta mÀnniskor en sÄ stor förÀndring, att man kan likna den vid ett kulturbyte. Denna nya situation krÀver mer eller mindre av anpassning. Inte minst kan ens identitet pÄverkas, dÄ yrkesidentiteten tidigare utgjort en viktig del av den totala identiteten. Denna undersöknings syfte har varit att studera eventuella identitetsförÀndringar, liksom hur man anpassat sig till den nya situationen som pensionÀr. Den baseras pÄ ett slumpmÀssigt urval om 216 66- och 67-Äringar i Sverige.
Att gÄ vilse och finna nya vÀgar. En kvalitativ uppsats om upplevelser av psykoterapiintegration - under utbildningen och i yrkeslivet
De tidigare studierna som undersökt miljökuznetskurvan (EKC) för koldioxid-utslÀpp, dÀr de flesta urval baserats pÄ OECD medlemslÀnder, har fÄtt varierande resultat. Den hÀr studien anvÀnder sig av bÄde OECD medlemslÀnder och lÀnder som inte Àr medlemmar i OECD. Urvalets data baseras pÄ Ären 1971-2010 för totalt 57 lÀnder frÄn runt om i vÀrlden. Resultaten visar tecken pÄ ett inverterat U-format förhÄllande mellan koldioxidutslÀpp och inkomstnivÄ, men att ett monotont stigande förhÄllande inte kan avfÀrdas. Enligt de uppskattade ekvationerna Àr inkomstnivÄn dÀr utslÀppen tenderar att minska lÀgre för hela urvalet Àn för bÄde OECD-medlemslÀnderna och lÀnderna som inte Àr medlemmar i OECD.
Patienter och nÀrstÄendes upplevelser av att överleva ett hjÀrtstopp utanför sjukhus
Syftet med denna uppsats Àr att om möjligt bidra till en större kunskap och ett större intresse för det som kan utgöra en av grundbultarna i uttrycket ?livslÄngt lÀrande?, nÀmligen studier i vuxen Älder vid Komvux. Vidare Àr syftet att försöka framhÀva betydelsen av att hela livet fÄ möjlighet att bÄde som person och som vetande mÀnniska vÀxa och genom att fÄ chansen till detta ocksÄ vara en del av ett stÀndigt förÀndrande kunskaps- och informationssamhÀlle. LitteraturmÀssigt behandlas detta utifrÄn vad tidigare forskning lyft fram som karaktÀristiskt för vuxenstuderande. Det tidigare forskning framhÀver, stÀlls i undersökningen mot det som framkommit i denna studie.
90-talistens arbetsvÀrderingar. En studie om framtidens svenska arbetskraft.
Syftet med denna uppsats Àr att bidra med en utökad kunskap kring generation Y, som definieras som bestÄende av 80- och 90-talister, och deras arbetsvÀrderingar. Genom att undersöka vilka arbetsvÀrderingar svenska 80- och 90-talister besitter diskuteras begreppet generation Y och om dessa bÄda grupper kan betraktas som enhetliga gÀllande arbetsvÀrderingar. En enkÀtundersökning genomfördes bland svenska högskolestudenter. UtifrÄn resultatet av denna samt ett teoretiskt underlag har vi gett förklaringar till 90-talisternas syn pÄ arbetsvÀrderingar. Denna syn har sedan jÀmförts med enkÀtresultatet med avseende pÄ 80-talister för att dÀrefter jÀmföras med tidigare kunskap om 80-talisternas arbetsvÀrderingar.
Psykologiska kontrakt, kommunikation och relation mellan chefer och anstĂ€llda pĂ„ SocialförvaltningenÂ
Psykologiska kontrakt Àr ett tvÄvÀgsutbyte av upplevda löften och medvetna och icke medvetna Ätaganden mellan chef och anstÀlld. I tidigare studier framkommer det att kommunikationen pÄ arbetsplatserna har en pÄverkan pÄ relationen mellan anstÀllda och chefer. Hur ser chefer och anstÀllda pÄ de psykologiska kontrakten? PÄ vilket sÀtt upplever chefer och anstÀllda kommunikationen pÄ Socialförvaltningen? Hur pÄverkas relationen mellan chef och anstÀlld om de psykologiska kontrakten bryts? Undersökningen genomfördes pÄ chefer och anstÀllda pÄ en Socialförvaltning. En kvalitativ metod genom intervjuer och en kvantitativ metod genom enkÀter anvÀndes.
MÄngprofessionella team och HR - Hur HR och arbetsledning utvecklar mÄngprofessionella team inom olika verksamheter
I samhÀllet idag förekommer arbete i team i stor utstrÀckning och inom de flesta branscher. Att fÄ dessa team att fungera vÀl och prestera som förvÀntat Àr ofta en utmaning. Det gÀller Àven mÄngprofessionella team dÀr individer med olika utbildningsbakgrund arbetar tillsammans i team. Ansvaret för detta faller ofta pÄ HR-ansvariga och chefer i arbetsledande stÀllning som mÄste fÄ dessa individer att inte bara fungera utan prestera vÀl tillsammans i ett team.Respondenterna i denna studie kommer frÄn en bredd av organisationer, allt frÄn vinstdrivna företag i den privata sektorn till vÄrdverksamheter inom offentlig sektor finns representerade i studien. Respondenterna har befattningar inom ledningen och ingÄr antingen i HR-avdelningen eller utövar arbetsledning över dessa tidigare nÀmnda team.Som bakgrund till studien finns tidigare forskning inom omrÄdet grupputveckling och mÄngprofessionella team.Syftet var att se hur olika organisationer arbetade med utveckling av mÄngprofessionella team och detta undersöktes genom kvalitativa intervjuer.Resultatet i studien visar att det skiljer sig vÀldigt mycket i organisationerna som undersökts kring hur de arbetar med utvecklingen av mÄngprofessionella team.I rapportens diskussionsdel analyseras resultatet i studien i förhÄllande till tidigare forskning och vissa tankar ges till organisationer som möter liknande utmaningar i form av mÄngprofessionella team.Slutsatsen Àr att det Àr vÀldigt viktigt för organisationen att kÀnna till och arbeta med teamutveckling, förstÄ grupputvecklingsprocessen samt förstÄ att mÄngprofessionella team kan skilja sig mot andra typer av team nÀr det kommer till gruppens utveckling..
E-tjÀnster, ett kommunalt dilemma : En studie av de hinder som kan komma att pa?verka anva?ndningen av Skelleftea? Kommuns e-tja?nst fo?r Bygglov
Under 2000-talet har begrepp som E-Government och 24-timmarsmyndighet kommit att fo?ra?ndra offentliga myndigheters sa?tt att erbjuda tja?nster och interagera med medborgare. Att genom e-tja?nster erbjuda medborgare alternativ till de traditionella kanalerna a?r na?got som de flesta svenska myndigheter och kommuner stra?var mot. Skelleftea? Kommun tog redan i bo?rjan av 2000-talet initiativ att erbjuda service inom ramen fo?r begreppet 24- timmarsmyndighet och erbjuder i nula?get en rad e-tja?nster riktade mot kommunens medborgare.
Flick- eller pojklÄt? : en studie om könsspecifika mönster i barns val av musik
Studien grundar sig pÄ vÄr hypotes om att de finns könsspecifika mönster i barns val av musik. I studien anvÀnds bÄde en kvalitativ och kvantitativ metod. Vi har genomfört ett lyssningsexperiment i med 118 elever i F-3 och vi har Àven genomfört fokusintervjuer med 19 elever i Är 1-2. Studien belyser viktiga aspekter av elevers uppfattningar kring musikpreferenser samt hur eleverna upprÀtthÄller könsstereotypa mönster.Syftet med studien Àr dels undersöka om det finns nÄgra könsspecifika mönster i elevers val av musik samt att undersöka om det gÄr att upptÀcka könsstereotypa mönster i elevers musikpreferenser, attityder och uppfattning om musik. Resultaten frÄn studien kommer att diskuteras i relation till tidigare musiksociologisk forskning om genus och musik.VÄra resultat sÀtts i relation till lÀroplaner för det obligatoriska skolvÀsendet och de frivilliga skolformerna Lpo94.
NÀr 5+5 inte blir 10... : En studie om hur nÄgra lÀrare ser pÄ begreppet dyskalkyli samt hur de arbetar med elever i dessa svÄrigheter i grundskolans tidigare Är
Syftet med undersökningen var att studera verksamma lÀrares syn pÄ hur man bemöter elever med dyskalkyli i grundskolans tidigare Är (Är 1-6). För att nÄ detta syfte genomfördes kvalitativa intervjuer med sex lÀrare som alla har erfarenhet av matematikundervisning.I studiens inledande kapitel definieras begreppet dyskalkyli och olika förklaringsmodeller tas upp. Möjliga orsaker, omfattning och ÄtgÀrder behandlas ocksÄ. Slutligen beskrivs nÄgra pedagogiska insatser som Àr till hjÀlp för elever med specifika matematiksvÄrigheter. Resultatet redovisas i tre kategorier; begreppet dyskalkyli, lÀrarnas erfarenheter och pedagogiska insatser.
Lek och LÀrande, barns och lÀrares uppfattning om lek
Syftet med detta arbete Àr att belysa leken och dess betydelse för barns utveckling och lÀrandet. För att utföra detta arbete har vi anvÀnt oss av tidigare forskning sÄsom tvÄ kÀnda teoretiker, Lev Vygotskij och Jean Piaget. Vi har Àven tagit hjÀlp av bl.a. Gunilla Lindqvist, Birgitta Knutsdotter Olofsson och Ole Fredrik Lillemyr. Empirin samlades in genom intervjuer och observationer av barn och pedagoger pÄ en skola i tre olika skolÄr.
Elevmissuppfattningar kring syror och baser : En kartlÀggning och kvantitativ analys av svenska gymnasieelevers missuppfattningar inom kemiavsnittet
Naturvetenskaplig undervisning stöter ofta pÄ hinder i och med att elever skapar missuppfattningar om naturvetenskapliga fenomen som de möter i sin vardag. Denna studie syftar till att, utifrÄn tidigare forskningsresultat, detektera och kvantitativt uppskatta förekomsten av dessa missuppfattningar inom omrÄdet syror och baser hos svenska kemistuderande gymnasieelever. För att undersöka detta utformades en enkÀt med olika pÄstÄenden baserade pÄ vanliga missuppfattningar som eleverna fick ta stÀllning till. Missuppfattningarna kategoriserades i tre grupper; ?Syror och baser?, ?pH-skalan? och ?Neutralisation?.