Sök:

Sökresultat:

1070 Uppsatser om Tidiga ćldrar - Sida 59 av 72

ÅtgĂ€rder i arbetet mot vĂ„rdrelaterade infektioner

BakgrundVÄrdrelaterade infektioner (VRI) har funnits lika lÀnge som patienter har vÄrdats. Redan pÄ 1800-talet steg lÀkaren Ignaz Semmelweis fram och föresprÄkade för att skrubba hÀnderna med klorid i syfte att förhindra spridning av bakterier frÄn obduktionsbordet till förlossningsavdelningar. Trots den tidiga kunskapen om god handhygien drabbas patienter vÀrlden över av VRI. I Sverige under vÄren 2012 drabbades 8,9 % av alla somatiskt sjuka patienter som vÄrdades pÄ nÄgot sjukhus av en VRI. Syftet med litteraturstudien har varit att beskriva ÄtgÀrder för att förebygga uppkomsten av vÄrdrelaterade infektioner.MetodEn allmÀn litteraturstudie baserad pÄ Forsberg och Wengström (2008) har genomförts.

"Det vÀrsta som finns Àr nÀr folk sÀger att: Du kan bara du vill.." : en kvalitativ studie om hur personer med ADHD- diagnos skapar strategier för en hÀlsofrÀmjande livssituation

Den psykiska hÀlsan har stor betydelse för vÄrt vÀlmÄende och ur folkhÀlsoperspektiv Àr det viktigt att plocka fram friskfaktorer som bidrar till ökad livskvalitet. ADHD, som Àr ett neuropsykiatriskt funktionshinder med svÄrigheter att reglera sitt beteende, Àr inget okÀnt fenomen och det Àr mÄnga som lever med det. Tidiga stödinsatser hjÀlper dessa individer till ett vÀl fungerande liv utan samsjuklighet, utanförskap, missbruk eller kriminalitet. Syftet med studien Àr att fÄ en uppfattning om hur det Àr att leva med en ADHD- diagnos, vilka strategier som de utformat för att behÄlla hÀlsan. Detta undersöktes genom en kvalitativ studie med en semistrukturerad intervju.

RÀtt sort av timotej och rödklöver ger högst konsumtion av nÀrproducerat foder

Vallfoder Àr en stor och viktig del i mjölkkornas foderstat i norra Sverige. Produktion av ett högkvalitativt grovfoder Àr av stor vikt för att minimera behovet av inköpta kraftfoder. Kons dagliga konsumtion bestÀms av hennes behov av nÀring och energi samt vilket foder hon erbjuds. För att inte begrÀnsa konsumtionen med för stor volym foder behöver vallfodret vara av god kvalité avseende fibersmÀltbarhet och energiinnehÄll. Syftet med detta examensarbete var att studera om fibersmÀltbarhet skiljer sig mellan sorter inom arterna timotej och rödklöver.15 olika sorter av timotej respektive rödklöver ingÄende i SW Seed?s sortprovning skör-dades vid tre pÄföljande veckor frÄn provrutor i RöbÀcksdalen, VÀsterbotten, för att mot-svara tidpunkten en vecka innan axgÄng/knoppning, veckan för axgÄng/knoppning samt veckan efter axgÄng/knoppning under sommaren 2009.

HÀxor i periferin : Trolldomsprocesser i SmÄland 1604-1619.

HÀxor i periferin. Trolldomsprocesser i SmÄland 1604-1619.Uppsatsen undersöker de tidiga trolldomsprocesserna i SmÄland. Det Àr en kvalitativ fallstudie som undersöker rÀttspraxis med en genusteoretisk utgÄngspunkt, under perioden 1604-1619.Studien analyserar sjutton fall av trolldom samt de nyare rÀttsbruken vilket kompletteras med en omfattande kontextbeskrivning.Teorin grundar sig i Yvonne Hirdmans genussystem med de tvÄ bÀrande logikerna dikotomi och hierarki, samt en tredje logik om rangordning inom könen. I teorin kan man Àven finna ett struktur- och aktörsperspektiv.Syftet med studien Àr att undersöka trolldomsprocesser sÄ som de tog sig uttryck i ett perifert omrÄde under tidigt 1600-tal.Studien Àr uppbyggd kring tre frÄgestÀllningar:- Vad ansÄgs utgöra de specifika brotten i trolldomsmÄlen?- Vilka var aktörerna som agerade inför rÀtten (svarande, kÀrande samt vittnen) och vad kÀnnetecknar dem utifrÄn kategorier som Älder, social stÀllning, civilstÄnd, kön etc.?- Vilka genusuppfattningar ger de agerande i rÀtten (svarande, kÀrande, vittnen samt den dömande instansen) i trolldomsprocesserna?Specificeringen av brotten Àr kategoriserade i rykte om trolldom, vidskepelse, signeri och lövjeri samt förgörning.

AnvÀndbarhet av GIS i tidiga planlÀggningsskeden inom jÀrnvÀg : TillÀmpning av cost path -analys för lokalisering av jÀrnvÀgskorridor

JÀrnvÀgen transporterar mÀnniskor samt gods billigt och miljövÀnligt. I Sverige identifierar Trafikverket flera alternativa strÀckningar nÀr de planerar en ny jÀrnvÀg. Landskapets karaktÀr, miljöförhÄllanden, geologi, tÀtortsstruktur, befolkningsutveckling, resande och transporter Àr exempel pÄ kriterier som kan pÄverka beslutet om var dessa strÀckningar ska placeras. Geografiska Informationssystem (GIS) kan standardisera processen för att identifiera flera möjliga korridorer.Syftet med detta examensarbete Àr att ge rekommendationer pÄ hur GIS, sÀrskilt cost path och kÀnslighetsanalys, kan anvÀndas vid planering av nya jÀrnvÀgskorridorer. Ett testfall i Blekinge lÀn valdes för att illustrera potentialen i dessa metoder.

I Detektivskolans spÄr...En kvalitativ studie pÄ spaning efter familjeprogrammet De otroliga Ärens lÄngvariga effekter

UtgÄngspunkten för studien ligger i att, efter 1-1,5 Är efter de avslutat familjeprogrammet De otroliga Ären (the Incredible Years, Webster-Stratton), undersöka och belysa förÀldrars upplevelser och erfarenheter av ? om och hur deltagandet i programmet pÄverkat/förÀndrat tÀnkandet kring den egna förÀldrarollen? hur deltagandet i programmet pÄverkat/förÀndrat deras eget beteende? hur deltagandet i programmet pÄverkat/förÀndrat barnens beteende och ? att anvÀnda sig av programmets metoder pÄ egen hand.UtifrÄn en kvalitativ metod intervjuades tio förÀldrar som deltagit i och avslutat programmet i Familjemottagningen i Majornas, regi under höst- respektive vÄrterminen 200X. Under intervjun fick de Àven fylla i tvÄ strukturerade formulÀr; Eyberg Child behavior Inventory (ECBI), som anvÀnds för att uppskatta tidiga beteendeproblem och för utvÀrdering av behandling, samt ytterligare ett formulÀr som ber förÀldrarna uppskatta vilken nytta de haft av programmets metoder/tekniker i sitt samspel med barnen, nÀr det gÀller att minska deras ?oönskade? beteende. Analysen av intervjuerna och formulÀrsvaren visar att de flesta av förÀldrarnas, och barnens, beteende pÄverkas och förÀndras avsevÀrt efter deltagandet, och att man oftast lyckas bevara effekterna och de nya beteendemönstren.

Att vÀlja utan att veta : finansiÀrers agerande i de inledande stegen av innovationsprocesser

Bakgrund: Idag krÀver sÄ gott som alla nya idéer riskvilligt kapital för att kunna ta sig till marknaden. Oavsett om finansiÀren Àr ett etablerat företag eller en enskild person Àr orsaken till risktagandet en förhoppning om god avkastning pÄ investeringen. För att minimera risken och maximera avkastningen gÀller det dels att generera tillrÀckligt med idéer att vÀlja bland, dels att investera i livskraftiga idéer. Mycket fÄ idéer Àr tillrÀckligt bra för att passera det nÄlsöga som finansiÀrernas urvalsprocess utgör och ta sig till marknaden. Syfte: Att bidra med kunskap om tre fenomen; riskkapitalbolags agerande för att skapa och finna idéer, etablerade företags agerande vid val av idéer att utveckla samt hur etablerade företags agerande i de tidiga delarna av innovationsprocessen, frÄn idé-skapande till investeringsbeslut, kan skilja sig frÄn riskkapitalbolagens agerande.

Kritiska faktorer i projektets tidiga faser -En studie av ABB Contracting, TietoEnator Processing&Network Support och Sigma Design&Development

Att arbeta i projekt Àr historiskt ingen ny företeelse dÄ idén om att strukturera upp arbetet i projektform Àr nÄgot vi burit med ossunder Ärtusenden. Trots att det med tiden vuxit fram nya bra idéer kring hur arbetet i projekt skall styras Àr det mÄnga av dagens företag som misslyckas med att uppnÄ de uppsatta mÄlen. Hur kommer detta sig? Idag Àr mÄnga teoretiker inom projektomrÄdet överens om att svaret mÄnga gÄnger ligger i projektets startfas. FörmÄgan att starta projekt anses vara alltför bristfÀllig i mÄnga företag.

Bostadskris: ÄtgÀrder och planering i Malmö ? en historisk jÀmförelse

Malmö kommun har under nittonhundratalet upplevt tvÄ perioder av stark befolkningstillvÀxt: den första började i och med andra vÀrldskrigets slut och strÀckte sig fram till 1970, den andra perioden tar sin början i det tidiga 2000- talet och pÄgÄr Ànnu under fÀrdigstÀllandet av denna uppsats (2010). ppsatsens syfte Àr att analysera hur man under dessa perioder har jobbat inom kommunen för att lösa den bostadsbristen, bland annat ett resultat av befolkningstillvÀxten. MÄlet med uppsatsen har varit att ge en överblick för den oinitierade till den komplexa verklighet som pÄverkar bÄde bostadsbyggandets omfÄng och utformning. Antalet faktorer som pÄverkar bostadspolitiken Àr i den nÀrmaste oÀndligt och uppsatsen skrapar sÄlunda bara Àmnet pÄ ytan. Genom studiet av litteratur, generalplaner och översiktsplaner presenterar jag bakgrunden till bostadsbristen under de tvÄ undersökta perioderna samt de metoder som kommunen anvÀnt med för att öka bostadsbyggandet i Malmö. För att ge en förstÄelse till varför kommunen under de tvÄ perioderna jobbat med olika metoder presenterar uppsatsen ocksÄ kort den ekonomisk och politiska bakgrunden som har pÄverkat kommunens val av metod. Uppsatsen undersöker ocksÄ hur den fysiska gestaltningen och planeringsidealet skiljer sig Ät mellan perioderna. De tvÄ perioderna har mycket gemensamt gÀllande kommunens sÀtt att arbeta för att öka bostadsbyggandet och ocksÄ i uppfattningen om hur Malmöstad bör/borde vÀxa. Det finns dock en hel del som skiljer de tvÄ perioderna Ät. Generellt kan sÀgas att samhÀllet hade en större kontroll över byggandet under den första perioden medan marknaden har starkare mandat idag, kommunens roll har allt mer blivit att agera som samordnare för byggandet.

En "go' " musiklÀrare med "goa' " elever som spelar sÄ det svÀnger. En kvalitativ dokumentation och analys av en dansk musiklÀrares ensembleundervisning pÄ grundskolenivÄ, Ärskurs 2-9.

This is a study of the work of a Danish music teacher at a free school (grade 1 9) in Copenhagen. The teaching is based explicitly on playing in ensemble and the pupils play at a high artistic level compared to a normal school. Data collection was made during three days with the help of observation, video recording and qualitative interviews. The report contains video clips where the pupils and the teacher play together. The great differences between this model of teaching and the normal, lie in the teacher participation in the music making, the central role of the rhythms, the early start (grade two), the form of songs and arrangements and the lack of notation in favor of music making by ear.

FrÄn hyllat fittstim till hatade genuspirayor : en studie av DN:s framstÀllning av feminister

För en tid sedan var det status att vara en del av fittstimmet. Ordet tycktes andas styrka, sjĂ€lvstĂ€ndighet och attityd. Även politiker passade pĂ„ att surfa i vĂ„gorna av stimmets strömmar. Feminismen hade anhĂ€ngare i bĂ„de det offentliga och hos gemene man (eller kvinna) och det var inget ögonbrynshöjande stĂ€llningstagande. Under det senaste decenniet tycks ordet fĂ„tt en ny laddning och feminismen Ă€r inte lĂ€ngre det enda valet i strĂ€van mot jĂ€mstĂ€lldhet.

"Man lÀmnar ju bort det viktigaste man har sÄ man vill ju att det ska bli bra!" : Pedagogers och förÀldrars tankar om inskolning i förskolan

Inskolning Àr starten för barnet i förskolans vÀrld och kan rymma mÄnga kÀnslor för barnet, förÀldrarna och pedagogerna. I föreliggande studie Àr vÄrt syfte att belysa tvÄ inskolningsmodeller som pedagogerna pÄ vÄr utvalda förskola arbetar med, genom att undersöka hur pedagoger resonerar kring dem och om de anser att nÄgon modell Àr mer lÀmplig och i sÄ fall varför. Studien undersöker Àven förÀldrars centrala tankegÄngar kring valet av inskolningsmodell till deras barn. I denna studie sÄ undersöks de tvÄ inskolningsmodellerna ur ett anknytningsteoretiskt perspektiv för att söka ta reda pÄ om nÄgon av inskolningsmodellerna Àr mer lÀmplig Àn den andra för barnet. VÄrt empiriska material utgörs av Ätta kvalitativa intervjuer med pedagoger och förÀldrar, fyra intervjuer med pedagoger samt fyra intervjuer med förÀldrar.Av resultatet framkommer det ett antal viktiga faktorer som bÄde pedagoger och förÀldrar anser vara av stor vikt vid en inskolning och i valet av inskolningsmodell.  Pedagoger och förÀldrar benÀmnde trygghet som det viktigaste mÄlet för inskolningen.

Vad hÀnder nÀr han slutar? : en studie om kunskapsbevarande i en organisation vid en nyckelpersons pensionering

Sammanfattning: Vi stÄr inför en tid med stora pensionsavgÄngar, endast under 2011 kommer 124 000 svenskar att fylla 65 Är. DÄ Àldre anstÀllda ofta innehar mycket kunskap efter lÄng erfarenhet inom en organisation finns en risk att kunskapen följer med dem nÀr de slutar till följd av en pensionering. Med denna studie önskar vi kunna bidra med en större förstÄelse för betydelsen av en tydligt utarbetad pensionerings- och kunskapsledningsstrategi för en organisation dÄ dessa stora pensionsavgÄngar vÀntar. Vi önskar Àven bidra med en ökad medvetenhet om kunskapsledningens relevans i organisationer, och att denna medvetenhet bör finnas hos alla anstÀllda och inte endast vara individspecifik.Syftet med denna studie var att kartlÀgga och analysera det personliga nÀtverket runt en nyckelperson i en organisation för att kunna utvÀrdera nÀtverkets roll i bevarandet av kunskap vid nyckelpersonens pensionering samt identifiera kunskapsbevarande faktorer. Studien genomfördes som en kvalitativ fallstudie dÀr bÄde intervjuer och dagböcker anvÀndes för att samla in det empiriska materialet.

"82-7, ja dÄ kan man ju inte rÀkna mellanrummet" : En intervjustudie om elevers svÄrigheter med taluppfattning i Ärskurs 3-5.

Syftet med denna studie Àr att synliggöra nÄgra elevers svÄrigheter nÀr det gÀller de centrala aspekterna i grundlÀggande taluppfattning, med fokus pÄ addition och subtraktion. Studien grundar sig pÄ 13 intervjuer med elever i Ärskurs 3-5. Som utgÄngsmaterial för intervjuerna anvÀndes den muntliga diagnosen Individuella samtal som ingÄr i Diagnostiska uppgifter i matematik för anvÀndning i de tidiga skolÄren (Skolverket, 2010c). I samband med intervjuerna observerades Àven hur eleverna konkretiserar uppgifterna med stöd av sina fingrar och tiobasmaterial. Den muntliga diagnosen ger en tydlig bild av vilka strategier eleverna anvÀnder sig av nÀr de löser en uppgift samt visar vilka svÄrigheter eleverna har nÀr det gÀller grundlÀggande taluppfattning.Studiens resultat visar att eleverna har svÄrigheter med den grundlÀggande taluppfattningen, dock i varierande grad.

Kostnadseffektivisering i utvecklingsprocessen av specialemballage i bilindustrin

The automotive industry is a highly competitive market characterised by low profit margins or huge losses. Cost reductions have been of top priority for all OEM?s (Original Equipment Manufacturer) and will continue to be so for many years to come. Beside cost reductions, reducing the time-to-market is of greatest importance to stay in the competition. OEM?s that are slow to market with products that neither matches customer expectations nor the products of their competitors, will soon loose market shares and see their economical performance falter.

<- FöregÄende sida 59 NÀsta sida ->