Introduktion: Sepsis Ă€r en sjukdom med hög dödssiffra och förekomsten fortsĂ€tter att öka. År 2004 introducerades Surviving Sepsis Campaign i syfte att förbĂ€ttra sepsisvĂ„rden. Följsamheten har dock visat sig vara lĂ„g. Syfte: Syftet var att beskriva hur sjukvĂ„rdspersonal identifierar sepsis hos patienter samt att belysa vikten av tidig vĂ„rd för att minska sjukdomens dödlighet. Metod: Elva artiklar med kvantitativ design analyserades och sammanstĂ€lldes i form av en litteraturöversikt.

Detta Àr en undersökning som berör kvinnliga skribenter under senare delen av 1800-talet i Stockholmsregionen. Undersökningen Àr baserad pÄ tvÄ tidskrifter som kom ut 1859 och framÄt. Den ena tidskriften Àr Tidskrift för hemmet (1859) som var den första tidningen i Sverige med kvinnliga skribenter och en kvinnlig utgivare. Den andra Àr Dagny som blev en uppföljare till Tidskrift för hemmet (1886) och som gavs ut av Fredrika-Bremer-Förbundet. Undersökningen görs genom att analysera tidskrifternas första utgÄvor under deras första Är för att ta reda pÄ vad kvinnorna skrev om och om de ville tillföra nÄgot till den rÄdande hierarkin som fanns i samhÀllet med manlig dominans. Syftet med undersökningen Àr att visa vilken kvinnosyn skribenterna hade och vad de skriver om gÀllande kvinnorna i samhÀllet eftersom mycket tidigare forskning enbart berör vilka dessa kvinnliga skribenter var. För att analysera texterna har jag anvÀnt mig av en ideologikritisk textanalys som innebÀr att man lÀser texterna med vetskapen om att det finns en rÄdande ideologi i samhÀllet dÀr texterna ges ut och att ocksÄ försöka se om texterna visar nÄgon form av ?reform? för att förÀndra ideologin. Min undersökning visar att skribenterna i tidskrifterna skrev om och för kvinnor, de behandlar Àmnen som kvinnors rÀtt till arbete och utbildning och att kvinnor ska fÄ fler rÀttigheter i samhÀllet, sÄsom röstrÀtt.

Arnving, Martina & Ingelström-Nilsson, Annika (2014) Prediktion av lĂ€s- och skrivsvĂ„righeter genom TRAS. (Early screening of language development as a tool for prediction of reading and writing skills) Magisterkurs, Specialpedagogik, Skolutveckling och ledarskap, LĂ€rande och samhĂ€lle, Malmö högskola Syfte Vi vill undersöka om det gĂ„r att förutsĂ€ga lĂ€s- och skrivsvĂ„righeter genom tidig kartlĂ€ggning med stöd av TRAS, Tidig Registrering Av SprĂ„kutveckling. Vi vill Ă€ven veta pĂ„ vilket sĂ€tt informationen anvĂ€nds vid övergĂ„ngen mellan förskola och grundskola. Slutligen vill vi analysera specialpedagogens roll i det sprĂ„kutvecklande arbetet. Teori Vi har utgĂ„tt frĂ„n Vygotskijs teori om tĂ€nkande och sprĂ„k samt aktuell forskning kring tidig sprĂ„kstimulans. Metod Vi har valt att anvĂ€nda oss av metodtriangulering vilket innebĂ€r att vi bĂ„de har en kvalitativ del, intervjuer, och en kvantitativ del, testresultat frĂ„n elever. Resultat Vi har funnit att det Ă€r lika mĂ„nga elever som inte uppnĂ„r mĂ„len i TRAS men Ă€ndĂ„ klarar Ämnesproven i svenska Ă„k 3 som tvĂ€rtom dvs.

Patienter som blir inlagda pÄ intensivvÄrdsavdelningar (IVA) blir ofta sÀngliggande under lÀngre perioder. Mobilisering har visats ha flera positiva effekter pÄ patienternas ÄterhÀmtning. Studier visar att invasivt ventilatorbehandlade patienter inte alltid blir mobiliserade som de borde. Immobilisering av dessa patienter har en rad negativa effekter pÄ kroppen. Syftet med denna studie Àr att beskriva processen med förberedelser, utförande, tillvÀgagÄngssÀtt samt utvÀrdering för tidig mobilisering av intensivvÄrdspatienter med invasiv ventilatorbehandling. Studien har genomförts som en litteraturstudie.

Uppsatsen handlar om fo?rekomst av improvisation i tidig instrumentalundervisning pa? kultur- och musikskolor. Jag avsa?g underso?ka hur instrumentalla?rare beskriver sin undervisning, i vilken utstra?ckning de anva?nder improvisation pa? lektionerna, genom att la?ta ett urval av la?rare svara pa? fra?gor i en enka?t. En annan del av arbetet bestod av att studera 25 pianobo?cker som riktar sig till unga nybo?rjare.

Syfte och fr?gest?llningar: Syftet med studien var att unders?ka hur personer med egen erfarenhet av indirekt eller direkt sj?lvskadebeteende som engagerar sig inom frivillighetsorganisationer kan anv?nda sina erfarenheter i syfte att hj?lpa andra med liknande erfarenheter. Syftet var ocks? att unders?ka hur ?verg?ngen fr?n att vara hj?lps?kande till att tr?da in i en mer hj?lpande roll har sett ut. Fr?gest?llningarna har fokuserat p? att unders?ka hur intervjupersonerna beskriver och f?rst?r ?verg?ngen fr?n att ha varit hj?lps?kande till att engagera sig och vilka sv?righeter och utmaningar de beskriver i samband med den nya rollen, vilka funktioner de beskriver att engagemanget fyller f?r dem, hur de anv?nder sina erfarenheter f?r att hj?lpa och st?dja andra som g?r igenom liknande sv?righeter samt hur de skapar en hj?lpande roll.

Undersökningen syftar till att undersöka hur Ă„tta personer upplever sin arbetssituation som tidig bedömare av sjukpenningsĂ€renden pĂ„ FörsĂ€kringskassan. I och med att vi strĂ€var efter en djupare förstĂ„else för intervjupersonernas upplever av sitt arbete har vi naturligtvis anvĂ€nt oss av den kvalitativa metoden. Vi har belyst den tidiga bedömargruppen (TB-gruppen) ur olika sociologiska perspektiv. Å ena sidan har vi försökt att se drag av byrĂ„krati i undersökningsgruppen med hjĂ€lp av Weber och Bauman. Å andra sidan har vi anvĂ€nt oss av Hage och Powers för att se eventuella drag av det post-industriella i form av flexibilitet och kreativitet hos TB-gruppen. Relationen mellan det byrĂ„kratiska och det flexibla Ă€r det genomgĂ„ende temat i undersökningen. Balansen mellan dessa bĂ„da faktorer Ă€r nĂ„got som TB-gruppen stĂ€lls inför varje dag.

Syfte: UtvÀrdera Se Mer-projektet som genomfördes vid Certec i Lund, frÄn september 2003 till augusti 2005 och undersöka effekterna av tidig introduktion av optik för barn med nedsatt syn, samt om Se Mer-projektet hjÀlpt till att inspirera andra syncentraler att börja kikartrÀna smÄ barn.Metod: En enkÀtundersökning med 12 deltagande Se Mer-barn och 13 deltagande förÀldrar gjordes. De besvarade ett antal frÄgor om sitt deltagande i Se Mer-projektet och om hur deras situation ser ut idag. EnkÀtundersökningen publicerades med web-enkÀtprogrammet Google Doc. Vidare gjordes djupintervjuer med tre av barnen. FrÄgor skickades Àven ut via e-post till landets syncentraler.

HD har i ett antal domar under 2000-talet och frama?t utvecklat systemet kring fo?retagsrekonstruktion. Ett ledmotiv i fo?rarbetena kring lagen om fo?retagsrekontruktion a?r att skapa neutralitet mellan konkurs och fo?retagsrekonstruktion. Lagstiftaren vill att en ga?ldena?r med betalningssva?righeter ska fa? samma fo?rdelar av att fo?rsa?tta bolaget i fo?retagsrekonskruktion som i konkurs.

Bakgrund: Amyotrofisk lateral skleros (ALS) ?r en neurodegenerativ sjukdom som g?r att muskler f?rtvinar och ger personen en successiv f?rsvagning i kroppen. Det leder bland annat till sv?righeter att r?ra sig, ?ta och tala. Sjukdomen ?r obotlig men bromsande medicinering och symtomlindrande behandling erbjuds.

Tidigare forskning har visat att Alzheimers sjukdom tidigt kan pĂ„verka visuospatial och exekutiv funktion. Ökad kunskap om hur dessa funktioner pĂ„verkas kan bidra till tidig upptĂ€ckt. Kopieringsuppgiften av Rey-Osterrieth komplexa figur bedömdes explorativt och kvalitativt i syfte att utforska skillnader i organisation hos tre grupper: Alzheimers, Lindrig kognitiv störning (MCI) och kontroller. Resultaten indikerade att antal felplacerade delfigurer baserat pĂ„ kriterier i Rey Complex Figure Test skulle kunna vara en tidig markör för nedsatt visuospatial konstruktionsförmĂ„ga. Resultat frĂ„n bedömning med Boston Qualitative Scoring System var i linje med tidigare forskning.

SammanfattningBakgrund Rehabilitering efter ett strokeinsjuknande ska pÄbörjas tidigt och vara mÄlinriktad. För patienter som drabbats av mild till mÄttlig stroke rekommenderas i Socialstyrelsens riktlinjer vÄrd pÄ strokeenhet i kombination med tidig understödd utskrivning. Uppsatsen beskriver, analyserar och utvÀrderar ett förbÀttringsarbete dÀr tidig understödd utskrivning med stöd av ett stroketeam prövades som arbetsmodell pÄ en strokeenhet.Syfte Syftet med förbÀttringsarbetet var att patienterna skulle uppleva ett tryggt omhÀndertagande i samband med utskrivningen, samtidigt som strokeprocessen effektiviserades genom kortare vÄrdtid pÄ sjukhus. Syftet med studien var att beskriva erfarenheter hos patienter, nÀrstÄende och personal vid införandet av tidig understödd utskrivning frÄn sjukhus med stöd av ett stroketeam för patienter med mild till mÄttlig stroke.Metod FörbÀttringsarbetet utvÀrderades genom mÀtning av vÄrdtider och mÀtning av patienternas upplevelse av trygghet i samband med utskrivningen. I studien av förbÀttringsarbetet insamlades data genom semistrukturerade intervjuer med patienter och deras nÀrstÄende, samt i en fokusgruppsintervju med involverad personal.

Bakgrund: Varje ?r bed?ms cirka 70 000 m?nniskor i Sverige vara i behov av palliativ v?rd, varav cirka 22 000 av specialiserad palliativ v?rd. I takt med omst?llningarna mot n?ra v?rd och en ?ldrande befolkning f?rv?ntas behovet av palliativ v?rd i hemmet att ?ka. V?rd i ett palliativt syfte i hemmet kan vara b?de emotionellt och fysiskt p?frestande, och anh?riga har d?rf?r ett omfattande behov av st?d.

Syftet med studien var att undersöka förekomst av gravida kvinnors upplevelse av förlossningsrÀdsla i relation till deras sociodemografiska, psykiatriska och obstetriska bakgrund samt önskat förlossningssÀtt. Metod. Förstföderskor och omföderskor som skrevs in pÄ barnmorskemottagning tillfrÄgades om deltagande i studien och fick besvara tvÄ frÄgeformulÀr under graviditeten. Resultat. Totalt 776 kvinnor svarade pÄ bÄda frÄgeformulÀren och svarsfrekvensen för de flesta frÄgor som anvÀndes till studien var över 92 %.

Psykopati Àr en personlighetsstörning som utmÀrks av speciella karaktÀrsdrag och sÀrskilt beteendemönster. Det finns forskare som betraktar att psykopati finns med redan som en grund frÄn barndomen, dock finns det inte nÄgon behandling för barn med psykopatiska drag. Detta skapar ett behov av att finna stöd för att insatser i tidig Älder ger möjlighet till att förÀndra beteendet hos barnet. Syftet med studien var att undersöka förskolelÀrarens synsÀtt och kunskaper kring bemötandet av barn med psykopatiska drag. Ett annat syfte var att undersöka om det fanns skillnader i dessa synsÀtt mellan Àldre och yngre förskolelÀrare respektive med lÀngre och kortare arbetslivserfarenhet.