I en vid definition Àr riskkapital alla investeringar i onoterade bolag som bidrar till det egna kapitalet. En annan kÀnnetecknande egenskap Àr att investeringarna Àr tidsbegrÀnsade med mÄlet att avyttras inom 3-7 Är. Den vanligaste orsaken till att företag vÀljer att samarbeta med riskkapitalister Àr ganska given, de behöver kapital till sin verksamhet. NÀr ett företag anvÀnder sig av riskkapital hamnar det i en typ av beroendesi-tuation gentemot finansiÀren, dÀr denna har möjligheten att stÀlla orimliga krav. Det finns mÄnga faktorer som rimligtvis borde pÄverka vilka krav pÄ finansieringen av företaget som riskkapitalisten kan stÀlla samt Àven vilket engagemang de har. NÄgra faktorer kan vara företagets utvecklingsfas, stor-lek pÄ investering, bransch och företagsledningens kompetens. VÄra problemfrÄgor Àr: Vilka krav stÀller riskkapitalisterna i form av storlek pÄ aktiepost, typ av aktie, styrelseposter för att genomföra en investering? Vilket engagemang har riskkapitalister i sina portföljföretag, Àr de aktiva eller passiva? VÄrt syfte Àr att beskriva vilka krav riskkapitalister stÀller pÄ företagen de ska investera i samt vilket engagemang de har i sina portföljföretag.

Bakgrund: O?vervikten o?kar i va?rlden och i Sverige a?r varannan man och var tredje kvinna o?verviktig. Att vara o?verviktig a?r en riskfaktor fo?r ma?nga sjukdomar och kan leda till en fo?r tidig do?d. Sjuksko?terskor har enligt kompetensbeskrivningen ett ansvar att behandla alla patienter lika.

DÀggdjur diar sina ungar under den första tiden efter förlossningen men hos mÄnga arter bestÄr moderskapet av mer Àn att bara erbjuda mat. MÄnga dÀggdjur som hÄlls i fÄngenskap har separerats frÄn sina mödrar lÄngt tidigare Àn vad som sker i naturen och separationen sker ofta abrupt utan möjlighet för ungarna att successivt vÀnja sig vid de nya förutsÀttningarna som separationen innebÀr. Syftet med den hÀr litteraturstudien Àr att undersöka vad som Àr viktigt i moder-unge-relationen, för att sedan titta pÄ hur dÀggdjurs beteende pÄverkas av att förlora sin mamma tidigt i livet, och hur problemen kan undvikas med exempel frÄn hÀst, fÄr, nötkreatur, gris, gnagare, mink och primat. Det sociala bandet som bildas mellan moder och unge strax efter födseln Àr viktigt för att de ska kÀnna igen varandra och hos vissa arter Àr det livsviktigt för ungarnas nÀringsintag och överlevnad. Hos de flesta arter verkar dock moderns nÀrvaro och omvÄrdnad vara minst lika viktig, om inte viktigare för ungarnas utveckling och vÀlbefinnande.

Under puberteten börjar hundens juver att utvecklas. Detta krÀver nÀrvaro av ett flertal olika hormoner, exempelvis östrogen, progesteron, prolaktin och tillvÀxthormon (GH). Men Àven tillvÀxtfaktorer sÄ som insulinlik tillvÀxtfaktor 1 (IGF-1) och epidermal growth factor (EGF) krÀvs. Samma hormoner och tillvÀxtfaktorer kan leda till juverhyperplasi och medföra en ökad risk för juvertumörer. Juvertumörer Àr en av de vanligaste tumörtyperna hos tikar och representerar ungefÀr 70 % av alla cancerfall. Den typiska patientbilden Àr en Àldre, okastrerad tik eller en tik som blivit kastrerad senare i livet.

Syfte: Syftet med denna studie ?r att unders?ka hur motoriska och koordinatoriska f?rdigheter hos unga ishockeyspelare i Fr?lunda HC:s ungdomsverksamhet h?nger samman med deras ishockeyspecifika prestationer. Genom att anv?nda ett standardiserat motoriktest (Harrestest) och j?mf?ra resultaten fr?n tidigare genomf?rda istest, samt analysera tr?nares subjektiv skattning av spelarnas prestations ? och ishockeyspecifika f?rm?gor. Studien ska syfta till att belysa vikten av fysisk allsidighet i tidig?lder. ?ven att bidra med kunskap om hur bred motorisk utveckling kan fr?mja idrottsspecifik prestation som hj?lper Fr?lunda HC.

Branschbolaget Svensk Raps AB har under flera Är haft som mÄl att öka andelen odlad areal av oljevÀxter. MÄlet för 2005 var att odla 100 000 ha. Statistik frÄn jordbruksverket visar att det Är 2005 odlades oljevÀxter pÄ 82 500 ha, vilket Àr ca. 3 % av den totala Äkermarken i Sverige, 2 688 000 ha. Av denna areal odlades 35 500 ha höstraps och 38 500 ha vÄrraps.

Syftet med studien har varit att se hur smĂ„ barn samspelar dĂ„ de saknar ett verbalt sprĂ„k. Undersökningen gick ut pĂ„ att studera barns samspel samt att hitta faktorer som pĂ„verkar vid interaktion. Med faktorer menar jag saker, personer och hĂ€ndelser. Detta för att sedan kunna hitta sĂ€tt som stödjer barnens samspel med varandra.Forskare och författare lĂ€gger mer eller mindre vikt vid samspel som en förutsĂ€ttning för social utveckling. Även förskolans lĂ€roplan trycker pĂ„ vikten av att barn fĂ„r samspela och utvecklas socialt.

Syfte: Studiens syfte Àr att synliggöra nÄgra pedagogers förhÄllningssÀtt, strategier och metoder kring barn som beskrivs ha samspelssvÄrigheter i förskolan. De frÄgestÀllningar studien utgÄr ifrÄn Àr: ? Vilken förstÄelse och kunskap har pedagogerna nÀr det gÀller barn i samspelssvÄrigheter? ? Hur ger pedagogerna barnen stöd i att bli mer delaktiga i lek och vardagliga aktiviteter i interaktion med andra barn och vuxna? ? Hur beskriver pedagogerna sin samverkan till vÄrdnadshavarna?? Hur beskriver pedagogerna det externa stödet gÀllande arbetet med barn i samspelssvÄrigheter?Teori: Studien utgÄr frÄn det sociokulturella perspektivet, dÀr man ser att den rÄdande kulturen och de sociala miljöförhÄllandena pÄverkar barns inlÀrning ? utvecklingsprocess. Imsen (2006) skriver att Vygotskij anser att den intellektuella utvecklingen och tÀnkandet tar sin utgÄngspunkt i social aktivitet. Han menar att inget lÀrande sker utan att individen samspelar med den sociala omgivningen, bÄde i och utanför skolan (Imsen, 2006).

HÀstar över hela vÀrden Àr infekterade med gastrointestinala parasiter. De parasiter som har högst prevalens och orsakar sjukdom hos hÀst Àr cyathostominer, Parascaris equorum, Anoplocephala perfoliata och Strongylus vulgaris. Parasiterna kan orsaka alvarliga symtom sÄ som obstruktion, kolik, avmagring och de kan Àven ge komplikationer som kan leda till döden. Syftet med denna litteraturstudie Àr att sammanstÀlla information om hÀstens parasiter och om tillgÀngliga analysmetoder samt att undersöka dagens möjligheter till ett hÄllbart kontrollprogram för att minska resistensutveckling. Problematiken med den ökande resistensen har gjort att regelbunden avmaskning för att minska prevalensen av parasiterna har börjat ifrÄgasÀttas. Idag finns det kontrollprogram för att minska resistensutvecklingen hos hÀstens gastrointestinala parasiter.

Företag och organisationer specialiserar sig inom sitt verksamhetsomrÄde, vilket gör att annan kompetens fÄr stÄ tillbaka. För kunna genomföra vissa projekt Àr det önskvÀrt, ibland kan det till och med krÀvas, att olika organisationer samarbetar. Offentlig sektor har under de senaste decennierna samarbetat med privata företag, i sÄ kallade offentlig-privat samverkan - OPS, vilket förekommer i olika former. Precis som i de flesta samarbeten delas arbetet upp efter kompetens, vilket möjliggör att parterna kan fokusera pÄ vad de gör bÀst. Det rör sig inte om vanlig kontraktering eller privatisering, utan att tillföra nÄgot utöver det som parterna skulle kunna Ästadkomma pÄ egen hand. Uppsatsen undersöker hur offentlig sektor utvÀrderar resultaten av lÄngsiktiga, omfattande OPS och vilka motiv som anvÀnds för att ingÄ ett sÄdant projekt.

Höftfrakturer utgör ett stort och ökande globalt hÀlsoproblem. I Sverige ses Ärligen 19 000 höftfrakturer de flesta pÄ grund av en fallolycka. HÀlften av dessa frakturer Àr brott pÄ lÄrbenshalsen (cervikala frakturer). En del av dessa Àr dislocerade och opereras direkt med en halv/helplastik för att undvika en reoperation. Syftet: med studien var att beskriva upplevd funktionsförmÄga och rehabiliteringsperiod hos de som blivit opererade med halv/helplastik efter en höftfraktur pÄ Sunderby sjukhus.

Idag anvÀnds BIM, byggnadsinformationsmodellering, i fler och fler nybyggnadsprojekt och det finns mÀngder med information att inhÀmta om detta bÄde i tryckta tidskrifter och pÄ internet. En obesvarad frÄga Àr dock hur arbetsgÄngen ser ut nÀr BIM ska anvÀndas i ombyggnadsprojekt. Informationen som gÄr att finna om detta Àr begrÀnsad trots att ombyggnadsprojekt utgör en betydande del av byggverksamheten, sÄvÀl i Sverige som internationellt. MÄlet med denna rapport Àr dÀrför att undersöka hur ombyggnadsprojekt i dagslÀget utförs med BIM som arbetssÀtt. Processen att arbeta med BIM har undersökts i detalj för att klargöra hur den ser ut idag och för att identifiera den problematik som just ombyggnationer medför.

Cystisk fibros (CF) Àr en kronisk, Àrftlig sjukdom, som framför allt drabbar lungorna och kan p.g.a. pÄverkan pÄ dessa leda till för tidig död. I Sverige Àr ca 650 personer drabbade av cystisk fibros och det föds runt 20 barn med CF i Sverige varje Är.CF beror pÄ förekomst av en eller flera mutationer i genen för Cystic Fibrosis Transmembrane Conductance Regulator (CFTR), vilket leder till defekt CFTR och dÀrmed till rubbad jontransport över cellmembranet. Det finns idag inget botemedel mot CF. Fram till nu har behandlingarna av CF riktats mot sjukdomens symtom.

Antalet timmar inom Àmnet idrott och hÀlsa i skolan dras ner allt mer, vilket framför allt kan pÄverka de elever som Àr fysiskt inaktiva pÄ fritiden. Som effekt av detta har den svenska regeringen offentliggjort att eleverna bör rör pÄ sig mer och de har dÀrför infört 30 minuters obligatorisk daglig fysisk aktivitet pÄ grundskolorna. Kommunerna vÀljer idag ocksÄ att stÀnga allt fler lekparker vilket i lÀngden kan leda till att den spontana leken hos elever pÄ fritiden kan minskas. Detta kan leda till att den naturliga motoriken inte utvecklas som den ska. Eleverna fÄr dÄ inte utlopp för att röra sig tillrÀckligt mycket vilket kan leda till att deras motorik hÀmmas, vilket i sin tur kan leda till att deras lÀs- och skrivsvÄrigheter ocksÄ pÄverkas negativt.

I dagens lÀge vid anvÀndning av sprutbetong sÄ tas vanligtvis ingen hÀnsyn till att struktur och materialegenskaper hos sprutbetong Àr annorlunda Àn för motsvarande gjuten betong. Dessa olikheter i struktur och egenskaper beror dels pÄ anvÀndningen av acceleratorer, högre cementhalt och en mindre ballaststorlek i sprutbetongen. Tidigare har mer eller mindre standardiserade recept för sprutbetongen anvÀnts vilket har haft liten variation oavsett de geologiska förutsÀttningarna. Detta har i vissa fall gett stora konsekvenser t.ex. i form av sprickbildning pÄ grund av krympning.