Syfte och frågeställningarSyftet med denna uppsats är att beskriva fem chefers vardag samt att diskutera och problematisera denna ur ett hälsoperspektiv.De frågeställningar som behandlas i uppsatsen är:? Hur beskriver cheferna sin vardag?? Är den vardag som beskrivs förenlig med hälsa över tiden?MetodFem chefer, tre kvinnor och två män, intervjuades under 45-60 minuter om hur det är att vara chef. Utifrån ett 24-timmarsperspektiv fick de berätta om och reflektera kring sin vardag. Intervjuerna, som fördes i samtalsform, hade låg grad av standardisering och strukturering. Intervjupersonerna var 30-45 år gamla (födda under perioden 1960-1975).

Återköp utgör en stigande andel av företags utdelningspolitik. Enligt von Eije och Megginson (2008) är market-to-book ett nyckeltal som influerar utdelningspolitiken. Denna studie undersöker hur market-to-book påverkar valet mellan utdelning och återköp. Signalhypotesen används för att förklara hur market-to-book kan sända signaler om under- eller övervärdering av företag och på så vis förklara detta val. Studiens resultat visar att det inte finns något samband mellan market-to-book och hur företag resonerar kring sin utdelningspolitik.

Det här kandidatarbetet utgörs av en fallstudie med två exempel på offentliga rum i Göteborg, Götaplatsen och Kungsportsplatsen. Där har människors aktiviteter observerats genom dold, delvis deltagande observation under olika tillfällen på dygnet. Uppsatsen undersöker förhållandet mellan det offentliga rummets fysiska utformning, tiden på dygnet och människors aktiviteter. Syftet är att skapa större förståelse för hur människor påverkas i det offentliga rummet och vilken betydelse tid har för planering. Det som setts och hörts under observationerna har beskrivits i fältanteckningar. Fältanteckningarna har sedan tolkats med utgångspunkt i uppsatsens teoretiska perspektiv och begrepp.

Denna uppsats är en kvalitativ studie om erkännande i ideellt arbete. Studien utgår från åtta intervjupersoners uppfattningar och upplevelser av sitt ideella arbete i den ideella föreningen Friskis&Svettis Karlstad, om de upplever att de får erkännande i sitt ideella uppdrag och i så fall på vilket sätt. Syftet med studien är att undersöka ideellt arbete inom ramen för Friskis&Svettis Karlstad, kopplat till erkännandets mellannivå, solidaritet. Tidigare forskning inom området är knapphändig och befinner sig till största del inom fältet för arbete, enligt normen om att arbete är lönearbete. Den forskning som finns visar på att erkännande på arbetsplatsen bidrar till välbefinnande och ökad motivation. Anledningar till varför människor väljer att engagera sig ideellt är bland annat en social aspekt, vilket lägger en grund till att erkännande är intressant att koppla ihop med ideellt arbete. Studiens intervjupersoner upplever att ideellt arbete är att betrakta som arbete, beroende på tidsåtgång, uppgifternas karaktär och hur professionellt de genomförs.

Försvarsmaktens nya personalförsörjningssystem har medfört utmaningar och aktualiserat frågor kring de nya personalkategorierna. Utifrån att personalkategorin specialistofficer i framtiden ska utgöra kontinuiteten inom förbanden är syftet med studien att undersöka specialistofficerens relation till arbetsgivaren Försvarsmakten. Arbetets ansats är att ge en ökad förståelse för specialistofficerens relationship commitment, dvs. engagemanget för själva relationen till Försvarsmakten.Studiens teoretiska ram bygger på Meyer och Allens konceptuella trekomponentsmodell om organizational commitment. Studien genomförs som en attitydundersökning i form av en enkät, med framförallt slutna påståenden men även två öppna frågeställningar där resultatanalysen innehåller både en kvantitativ och en kvalitativ del.Resultatet visar att specialistofficeren tillmäter den känslomässiga komponenten störst betydelse för relationen vilket bekräftar tidigare forskning avseende kännetecken förprofessionsyrken.

Studien handlar om närståendes upplevelser då en anförvant drabbas av plötslig och allvarlig sjukdom eller skada och vårt syfte var att beskriva detta. Vi analyserade sex artiklar och använde oss av kvalitativ innehållsanalys där textenheter kategoriserades i flera steg, vilket resulterade i sex kategorier: Att drabbas av känslomässigt kaos, att vilja vara nära och tillåtas vara delaktig, att sanningsenlig information känns viktig, att känslan av hopp är betydelsefull, att sätta fokus på andra än sig själv, att kunna samla styrka och känna att omgivningens stöd är värdefullt. Resultatet visade att närstående hade ett behov av att vara nära sin anförvant och att få information om dennes tillstånd, prognos och behandling. Möjliga omvårdnadsinterventioner är att bemöta närståendes behov av närhet på bästa sätt genom till exempel fria besökstider och att ge rak och ärlig information på det sätt som passar närstående bäst..

Skolidrottens hinder och möjligheter. En jämförelse mellan klasslärare och idrottslärare. David Jönsson Kristofer Svensson Jönsson, David & Svensson, Kristofer (2008). Skolidrottens hinder och möjligheter. En jämförelse mellan klasslärare och idrottslärare. [Obstacles and opportunities in school sports.

År 2010 ändrades lagen om revisionsplikt i Sverige och många företagare har sedan dess valt bort revision. Därefter har det ifrågasatts hur företag kan uppnå legitimiteten som intressenter efterfrågar om redovisningen inte är reviderad. Syftet med studien var att förklara vilken legitimitet företag, som påverkas av den fria revisionsplikten, upplever med revision ur ett tillväxtperspektiv. Företagare har sedan lagändringen haft utrymme att ta ställning till revision, vilket har möjliggjort att detta kunde studeras. För att uppnå syftet teoretiskt har teorier om revision, legitimitet och tillväxt studerats.

Dark Tourism är en reseform som länge studerats men som ännu inte har någon enhetlig definition. Begreppet innefattar resor till forna slagfält, mordplatser, kyrkogårdar, platser där kända personer dött, minnesplatser, evenemang och utställningar med reliker och annat återskapande av döden. Då resor till Dark Tourism attraktioner blivit en allt mer populär reseform har vi genom den här studien valt att studera vilka bakomliggande intressen och anledningar som gör att människan väljer att besöka en Dark Tourism attraktion. Underlaget till studien grundar sig på fem semistrukturerade intervjuer med personer som besökt Dark Tourism attraktioner samt två berättelser av våra egna erfarenheter av ett besök vid en attraktion.Studiens resultat visade att det finns olika faktorer som påverkar varför turister reser till en Dark Tourism attraktion. Vi kunde däremot genom studien se att det fanns två faktorer som främst spelade in.

Vår uppsats omfattar en fallstudie med flera analysenheter (olika tidpunkter)under den 25-årsperiod då Saddam innehade den totalitära makten i Irak. Ämnet berör Saddam som beslutsfattare, hur han valt att agera vid olika krissituationer.De politiska besluten kommer att diskuteras utifrån Yacoov Vertzbergers teori om beliefsystem och Graham Allison´s Rational Actor Model.Mycket har skrivits om Saddam, det mesta i negativa ordalag, han harutmålats som allt från demonisk, psyksjuk, irrationell galning till en krigsälskande landsfader. Vi blev nyfikna på att ta reda på mer om Saddam, hur kan man förklara hans handlingar? Finns det ett rationellt tankemönster och hur kan manförstå hans person? Är det för enkelt att i likhet med John G. Stoessinger avfärda honom som en irrationell galning? Vi menar på att Saddam många gånger agerar rationellt utifrån sina värderingar, mål och tillgång på information då hans politikofta styrs av viljan att maximera sitt egenintresse, vi har sett en tydlig påverkan på Saddams handlingsmotiv utifrån hans beliefsystem..

Det övergripande syftet med denna kandidatuppsats är att utforska hur professionella hjälpare inom psykiatrin i Norrland etablerar och upprätthåller hjälpande relationer samt vilken syn de har på betydelsen av relationen för behandlingens utfall. I studien intervjuades fyra kuratorer som var anställda på psykiatriska kliniken i Norrland, varav två kvinnor och två män som representerade olika mottagningar. Det insamlade materialet analyserades med hjälp av en hermeneutisk metod och strukturerades upp med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. I resultatet framkom det att intervjupersonerna såg relationen som väldigt viktig, både för att få till stånd en behandling men också för att upprätthålla en pågående behandling. Relationen i sig ansågs vara en bärare av hjälpen såväl som en hjälp i sig.

Tekniken idag utvecklas ständigt, barnen i dagens förskola föds in i en digital värld fylld av teknik. Användandet av surfplattor har ökat kraftigt bland förskolebarn jämfört med år 2012. Syftet med vår studie var att undersöka vilka sociala positioner barn intar när de använder iPaden i den fria leken. Vi har använt oss av Agneta Ljung Djärfs avhandling Spelet runt datorn ? datoranvändande som meningsskapande praktik i förskolan (2004). I avhandlingen presenterar Ljung Djärf positionerna ägare, deltagare och åskådare.

Att genomgå en stomioperation kan vara både fysiskt och psykiskt påfrestande och känslor så som rädsla, förlägenhet och oro kan upplevas, men även positiva känslor förekommer. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva upplevelsen av kroppen hos personer som genomgått en stomioperation. I litteraturstudien analyserades tolv vetenskapliga artiklar med en kvalitativ innehållsanalys, med en manifest ansats och detta resulterade i fem kategorier. Det som framkom i resultatet var att kroppen inte var sig lik efter operationen och detta hotade personernas identitet och värdighet. Stomin sågs som ett objekt som inte tillhörde den egna kroppen och viljan att dölja den var stor.

Syftet i föreliggande studie är att undersöka en grupp barns uppfattningar av delaktighet och inflytande i fritidshemmets verksamhet. Jag använde mig av en kvalitativ undersökningsmetod i form av öppna intervjuer. Den information som intervjusvaren gav bearbetades enligt den fenomenografiska ansatsen. 13 intervjuer genomfördes med barn i åldern 7-11 år på ett fritidshem.Resultatet visar att barnen har en tydlig uppfattning av vad de har delaktighet i och inflytande över i fritidshemmets verksamhet. Barnen beskriver den fria leken, stormötet och social samvaro som tillfällen där de har möjlighet att bestämma.

Varje år drabbas cirka 120 personer i traumatisk ryggmärgsskada. Forskning visar att traumatisk ryggmärgsskada innebär en förändrad livssituation för personen som drabbats. Skadan innebär olika grad av förlust av kroppsfunktioner vilket leder till förändrade levnadsvanor som personen behöver förhålla sig till. I den förändrade livssituationen kan det vara svårt för personen att finna hopp och mening. Syftet med uppsatsen är att beskriva upplevelser av hopp och mening hos personer med ryggmärgsskada.