Syfte: Identifiera vad befintliga företagskunder vill ha för service. Detta för att banken ska behålla och vårda sina kunder samt skapa konkurrensfördelar.Metod: För att komma fram till svaret på vår problemformulering använder vi oss av intervjuer, enkäter och företagsbesök. Informationen vi får fram ur dessa jämför vi sedan med våra teorier.Slutsats: Kristianstads Sparbank har i nuläget ett serviceutbud som stämmer väl överens med vad deras företagskunder efterfrågar. Banken har lyckats väl med sanningens ögonblick då företagen generellt ger höga medelbetyg på den service som banken erbjuder. De mest intressanta slutsatserna har vi kunnat dra utifrån kommentarerna på enkäten.

Vårt syfte med uppsatsen är att beskriva, analysera och diskutera förutsättningarna för utformning av Balanced Scorecard i mindre banker. Detta gör vi genom att genomföra en fallstudie på Färs & Frosta Sparbank utifrån en teori- och en referensstudie.Uppsatsen kan beskrivas som en kombination av deduktiv och induktiv ansats eftersom den grundar sig på både teori och empiri. Uppsatsen innefattar en teoristudie, en referensstudie samt en fallstudie av Färs & Frosta Sparbank. Teoristudien består av sekundärdata som insamlats genom litteratur och artiklar. Datainsamlingen till referensstudien består av både sekundär- och primärdata i form av litteratur och intervjuer.

Dagens samhälle ställer höga krav på individer att vara sociala, kommunikativa och inneha en förmåga att hantera ett ökande informationsflöde. Samtidigt som det ligger mycket ansvar på den enskilde individen att sålla bland stora mängder information har olika individer skilda förutsättningar att möta dessa krav. Studiens syfte var att undersöka om upplevelse av kontroll och välbefinnande hos medarbetarna påverkar kommunikationstillfredsställelse och föredragna kommunikationskanaler. Som teoretisk referensram har teori om kommunikation och subjektivt välbefinnande samt Rotters (1966) teori om Locus of Control använts. En kvantitativ enkätstudie genomfördes på en förvaltning i Tidaholms kommun i Västra Götalands län där de upplevt kommunikationsproblem i sin internkommunikation.

Dagens samhälle ställer höga krav på individer att vara sociala, kommunikativa och inneha en förmåga att hantera ett ökande informationsflöde. Samtidigt som det ligger mycket ansvar på den enskilde individen att sålla bland stora mängder information har olika individer skilda förutsättningar att möta dessa krav. Studiens syfte var att undersöka om upplevelse av kontroll och välbefinnande hos medarbetarna påverkar kommunikationstillfredsställelse och föredragna kommunikationskanaler. Som teoretisk referensram har teori om kommunikation och subjektivt välbefinnande samt Rotters (1966) teori om Locus of Control använts. En kvantitativ enkätstudie genomfördes på en förvaltning i Tidaholms kommun i Västra Götalands län där de upplevt kommunikationsproblem i sin internkommunikation.

I mars 2008 stod en statlig offentlig utredning klar med förslaget att avskaffa revisionsplikten för alla små och medelstora aktiebolag, detta för att främja det svenska företagandet. Revisionen innebär sedan länge en kvalitetsstämpel vid arbetet med krediter och ett avskaffande skulle kunna innebära ändrade förutsättningar vid kreditgivningen. Den svenska bankmarknaden består till stor del av de fyra storbankerna; Swedbank, Handelsbanken, Nordea och SEB. Dessa bankers inställning till förslaget har studerats i ett flertal uppsatser och rapporter. I denna uppsats genomförs därför tre personliga intervjuer med Sverigefilialer till utländska banker; Fortis Bank, DnB NOR Bank och Upplandsbanken (provinsbank inom Danske Bank) och två personliga intervjuer med fristående sparbanker; Sala Sparbank och Sparbanken i Enköping. Revisionens betydelse idag och hur kreditgivningsprocessen därmed skulle påverkas vid ett avskaffande i de undersökta bankerna, visade sig skifta och tycktes bero på storleken på de företag som utgör bankernas kundkrets.

Introduktion och Problemdiskussion: Den ökade medvetenheten om mänsklighetens inverkanpå miljön har bidragit till att begrepp som ?hållbarhet? och ?hållbar utveckling? kommit att bli alltmer vida diskuterade och betydelsefulla i dagens samhälle. I banksektorn syns en ökad trend atthållbarhetsredovisa samt engagera sig i frågor kring Corporate Social Responsibility (CSR), menkopplingen mellan extern redovisning och faktisk implementering är inte helt självklar. Även om enstor mängd verktyg för hantering av hållbarhetsaspekter uppkommit i litteraturen så är forskningenkring implementeringsförfarandet samt hur organisationer anpassar sin ekonomistyrning för attstödja hållbarhetsstrategier otillräcklig och behöver studeras djupare. Med utgångspunkt i problemdiskussionenhar denna uppsats ämnat undersöka hur Roslagens Sparbank och SparbankenTanum, som är två sparbanker som aktivt valt att engagera sig i hållbarhetsfrågor, gått tillväga i förfarandetav implementeringen av hållbarhetsaspekter.

Studien fokuserar på problematiken kring redovisningskvaliteten i banksektorn. Banker somundersöks är verksamma och registrerade inom länderna Danmark, Finland, Norge ochSverige. Genom att korrelera posterna gross charge-offs och loan loss provisions i denfinansiella rapporten bekräftas redovisningskvalitet utifrån tre olika ägarstrukturer; privatägdbank, sparbank och statligt ägd bank. Datainsamlingen görs genom databasen Bankscope ochden forskningsmetod som används bygger på Altamuro och Beattys (2010) modell. Tidigareforskning är grunden till de hypoteser som studien bygger på.

Transaktionskostnader återfinns i årsredovisningar där en del utav dessa utgörs av bankkort respektive kontanter. I Tyskland har Deutsche Bank lyckats minska transaktionskostnaderna för elektroniska bankkortsbetalningar till andra europeiska länder med 80 %. En ökad kortanvändning skulle minska kontanthanteringens kostnader. Syftet med uppsatsen är att undersöka varför privatpersoner fortfarande betalar med kontanter trots att det finns ett modernare betalningsalternativ som bankkort. Vidare skall ses vilka möjligheter det finns för att kunna öka kortanvändningen, så att transaktionskostnader kan minska ytterliggare.Grunden för den empiriska studien utgår från en intervju med en anställd på Kristianstads Sparbank som är insatt i bankkortsanvändandet.

Den här studien använder Agency-teorin och Stewardship-teorin för att undersöka hur motiverande ett Resultatandelssystem (RS) är för de anställda på en mindre svensk bank. Mer specifikt så undersöks hur påtagliga så kallade Free rider-problem är och vilka bakomliggande orsaker som påverkar vikten av sådana problem. Detta bygger på en rent kvalitativ undersökning baserat på intervjuer med anställda på Leksand Sparbank. Resultaten visar att förekomsten av Free rider-problem inte är så vanlig som Agency-teorin antyder och att detta beror främst på att monetära belöningar inte är den primära motivatorn på banken. Resultaten visar också att RSet inte motiverar på det sätt som det är tänkt, RSet har dock en del andra positiva egenskaper..

Transaktionskostnader återfinns i årsredovisningar där en del utav dessa utgörs av bankkort respektive kontanter. I Tyskland har Deutsche Bank lyckats minska transaktionskostnaderna för elektroniska bankkortsbetalningar till andra europeiska länder med 80 %. En ökad kortanvändning skulle minska kontanthanteringens kostnader. Syftet med uppsatsen är att undersöka varför privatpersoner fortfarande betalar med kontanter trots att det finns ett modernare betalningsalternativ som bankkort. Vidare skall ses vilka möjligheter det finns för att kunna öka kortanvändningen, så att transaktionskostnader kan minska ytterliggare. Grunden för den empiriska studien utgår från en intervju med en anställd på Kristianstads Sparbank som är insatt i bankkortsanvändandet.

Syftet med uppsatsen är att undersöka huruvida ett planerat förändringsinitiativ uppfattas av initiativtagare respektive mottagare samt vad detta kan ge för konsekvenser. Vi har studerat ur ett retroperspektiv ett konkret förändringsinitiativ på Kristianstads Sparbank. Ansatsen är hermeneutisk och i enlighet med denna vetenskapsambition använder vi oss av en kvalitativ metod i form av intervjuer. Vidare har vi använt oss av en abduktiv metod. Empirin är presenterad utifrån de tre olika kontor som är studerade.

Bergslagens Sparbank as well as other independent(fristående) sparbanker have discoveredthat some of their customers can not separate them from Swedbank. Some customers maythus believe that they are the same bank. This study seeks factors that may contribute to thisproblem, and measures that can counteract. We refer to this problem as brand confusion andmainly have our focus on factors derived from brand alliance, but also from the companyitself and the banking industry. We use a qualitative method where we collect empirical datafrom interviews with four sparbanker.

 Title: Implementation of Balance Scorecard in public sector - a case study in the community of Tidaholm. Course: Thesis in business administration, 15 p Authors: Marie Ohlsson and Ola Pettersson Advisor: Henrik Linderoth Purpose: The purpose of this thesis is to investigate how the balanced scorecard can be formed according to the backgrounds in the community of Tidaholm. Methodology: We have chosen a qualitative case study. We work on the supposition of an established theory. And switch between deductive and inductive method, with an abductive method as a result. Theory: We work on the supposition of the latest theories from the authors of the balanced scorecard, Robert S. Kaplan and David P. Norton.

This essay is about how the company management should prepare to avoid BOHICA syndrome to develop from a reorganisation. BOHICA syndrome is a cynical attitude, acquired by recurrent disappointments from, for example reorganisations. If the company management is attentive and identifies and addresses such disappointments, BOHICA syndrome can prohibit the possibilities in future to work efficiently and profitably in the company. BOHICA syndrome are thus by extension a threat to the company?s survival.

I och med den lagförändring som trädde i kraft den 1 januari 2004, då räddningstjänstlagen ersattes av lagen om skydd mot olyckor, lades större vikt på den enskildes ansvar. Ägare eller nyttjanderättshavare av byggnader och anläggningar ska själva ansvara för säkerheten, vilket innebär ett större behov av kunskap inom området. Luftfartsverket, som tidigare hållit utbildningar internt inom brand, räddning och säkerhet, har nu valt att lansera denna tjänst till externa kunder, för att bättre kunna nyttja den kunskap och arbetskraft de besitter. Vi har fått i uppdrag av Luftfartsverket att undersöka attityder till och behov av utbildningar inom brand, räddning och säkerhet hos potentiella kunder.Vårt syfte med denna uppsats är att undersöka hur behoven av utbildningar inom brand, räddning och säkerhet ser ut hos de potentiella kunderna Scandic Karlstad, Fryksdalens Sparbank samt ICA Maxi Karlstad. Genom att ställa kundernas behov mot hur utformningen av den kommande tjänsten är tänkt att se ut har vi för avsikt att identifiera eventuella brister i hur väl de överensstämmer och genom det få fram hur Luftfartsverket kan använda sig av den informationen för att presentera en attraktiv tjänst och därigenom skapa nöjda kunder.Vår studie baseras på teorier kring marknadsföring och innovationer.