Den här uppsatsen använder essä som kvalitativ metod för att undersöka ett dilemma som utspelar sig i flera gestaltade berättelser utifrån mina egna erfarenheter. De beskriver de dokumentationskrav i förskolans läroplan som påverkar mig. Jag granskar där några av de svårigheter som jag har mött i dokumentationsarbetet som finns på förskolan, såsom svårigheten med att vara emotionellt närvarande med barnen, samtidigt som jag dokumenterar. Jag använder mig av den hermeneutiska cirkeln för att få en mer nyanserad bild av dilemmat.Syftet med den här essän är att undersöka pedagogens förhållningssätt till dokumentationsarbetet och hur det påverkar barnen. De frågor jag ställer i uppsatsen handlar om dokumentationens syfte, barns inflytande, det etiska förhållningssättet till barns livsvärldar och pedagogens närvaro i dokumentationsprocessen.Jag belyser frågeställningarna genom att lyfta den pedagogiska dokumentationen som grund för ett gemensamt reflektionsarbete, som också fokuserar på barns inflytande och medverkan.

För att kunna påbörja ett systemutvecklingsarbete måste man klargöra förutsättningar för detta. I denna uppsats gås befintlig teori om hur man klargör förutsättningar igenom. Denna teori jämförs sedan med verkligheten genom intervjuer på MOBIS Parts Europe i Jönköping och Autoteknik i Åtvidaberg AB. Intervjumaterialet analyserades med hjälp av innehållsanalys för att kunna dra slutsatser och komma med råd till läsaren av denna uppsats om hur man klargör förutsättningar..

Syftet med uppsatsen var att undersöka lärares gemensamma språk i omdömen inför utvecklingssamtal. Studien fokuserar på aspekter som betonas eller utelämnas, perspektiv som intas och tydliga mönster i bedömningarna samt på vilken språklig nivå dessa uttrycks. Tidigare forskning kring lärares yrkesspråk visar att lärare använder sig av olika språkliga nivåer i sitt yrkesutövande: vardagsspråk, pseudometaspråk/blandspråk och metaspråk. Metaspråket kännetecknas av ett reflekterat och övervägt språkbruk till skillnad från vardagsspråket som är mer oreflekterat och spontant.Studien omfattar ett antal omdömen från sex olika klasser/program på två grundskolor och en gymnasieskola. I undersökningen kategoriseras och analyseras 676 stycken fraser från de olika omdömena.Resultatet visar att lärare betonar beröm, problem och uppmaningar i omdömena.

Studien är en kvalitativ intervjuundersökning om hur sju specialpedagoger beskriver sitt arbete med pedagogisk kartläggning i arbetet med barn i behov av särskilt stöd. Specialpedagogerna i studien arbetar alla mot förskolan i olika kommuner. Fem av dem har en bakgrund som förskollärare och två av dem har en bakgrund som fritidspedagog.Metod för studien har varit kvalitativ innehållsanalys och sju semistrukturerade intervjuer har genomförts för att samla in datamaterial.Resultatet presenteras utifrån sex olika koder som har konstruerats från datamaterialet: Ett verktyg för specialpedagogerna, Arbetsprocessen kring pedagogisk kartläggning, Flexibel kartläggning, Specialpedagogiskt perspektiv i kartläggningen, Dokumentation i pedagogisk kartläggning, Att följa upp och utvärdera pedagogisk kartläggning.Studiens resultat har visat att specialpedagoger som arbetar mot förskolan beskrev pedagogisk kartläggning som ett verktyg i arbetet med barn i behov av särskilt stöd. Specialpedagogerna uttryckte att det finns behov av pedagogisk kartläggning i förskolan men var noga med att understryka att det är förskolepedagogerna som första i hand är lämpade att göra den. Specialpedagogerna menade att förskolepedagogerna har en större inblick i barnets vardag och är närmre barnet.Resultatet av studien visar att förskolepedagogerna bad specialpedagogerna om hjälp med den pedagogiska kartläggningen.

Syftet med studien är att skildra hur förskollärare resonerar om utformningen av förskolans inomhusmiljö samt även hur barnen görs delaktig i utformningen. Studien är kvalitativ och för att kunna besvara frågeställningarna har vi använt oss av semistruktrerad intervju som metod. Urvalet har gjorts utifrån mättnadsprincipen och resulterar i att sex verksamma förskollärare deltar i studien som arbetar på sex olika förskolor. I analysen utgår vi från det som framkommer i tidigare forskningskapitlet medan vi senare i diskussionskapitlet kopplar samman med vårt teoretiska ramverk, det vill säga Harts delaktighetsstege. Resultatet i studien visar att samtliga förskollärare utformar förskolans inomhusmiljö utifrån tre aspekter, vilka är barns intressen, barns behov samt rummens förutsättningar. Det som sedan skiljer är hur de går tillväga för att skapa en inomhusmiljö som grundar sig i de ovannämnda aspekterna. I resultatet framkommer att förskollärarna gör barnen delaktiga i arbetet med utformningen av inomhusmiljön genom olika arbetssätt.

Bakgrund: Omvårdnadsdokumentationen ligger till grund för många beslut som fattas inom hälso- och sjukvården gällande patientens vård och behandling. Kvalitén på sjuksköterskors dokumentation är ett uppmärksammat problem. För att höja kvalitén behöver sjuksköterskors syn på dokumentation och dess innehåll kartläggas. Syfte: Målet med studien är att skapa en bild över sjuksköterskors perspektiv på dokumentation av psykiatrisk omvårdnad vid sluten psykiatrisk heldygnsvård. Metod: Studien baseras på data från intervjuer med totalt 10 sjuksköterskor från två olika kliniker vilka bedriver sluten psykiatrisk heldygnsvård.

Det finns elever som väljer bort skolan, väljer bort kunskap och social tillhörighet trots den svenska skolplikten. Vissa elever undviker enstaka lektioner andra går inte till skolan alls. Orsakerna är många och komplexa och kan hittas i skolan, hemmet och den omgivning eleverna befinner sig i. Konsekvenserna blir kostsamma för samhället då frånvaron riskerar att medföra ett utanförskap och minskar bidraget till vårt framtida samhälle. Skolan måste här kunna identifiera de riskfaktorer som kan leda elever bort från skolan för att kunna skapa skyddsfaktorer för en högre skolnärvaro. För detta behöver skolan först och främst ha en likvärdig syn på frånvaro som ett riskbeteende, oavsett åldersgrupper på eleverna eller var i landet skolan är belägen.

Våra landskap är i ständig förändring, nu i snabbare takt än någonsin. Ett sätt att dokumentera dessa förändringar är markbaserad återfotografering. Inom området för landskapsarkitektur undersöks i uppsatsen hur markbaserad återfotografering kan användas, om det markbundna fotografiet är ett bra medel för visuell dokumentation av landskap och om återfotografering kan ligga till grund för framtida planering av landskap. Målet är att belysa och utvärdera metoden och visa på dess styrkor men även dess begränsningar, genom litteraturstudier, fallstudier och en egen återfotograferingsstudie i Eslövs centrum undersöks metoden. Resultaten diskuteras sedan utifrån en teoretisk bakgrund om förändringsprocesser, platsidentiteter och planering.

En viktig del i ett företags strävan i att bli mer lönsamt, samt att hålla ned kostnader till ett minimum, är en effektiv produktion. Detta arbete handlar mycket om att identifiera och eliminera slöseri i olika former. Väntan i produktionen är en form av slöseri och kan till exempel uppkomma när personalen inte kan arbeta på grund av materialbrist eller att de letar verktyg eller delar. En annan form av slöseri är att producera eller korrigera defekta enheter.För att minimera dessa former av slöseri krävs förutsättningar för en god informationsstruktur med en väl fungerande kommunikation och dokumentation. Dessa förutsättningar kan erhållas genom standardiserade arbetssätt.

Vi lever i en föränderlig värld, där det är av största vikt för företag att ständigt förnya sig föratt uppfylla kundernas behov. Det fungerar därför inte att skapa ett system som ett år senareimplementeras på företaget, eftersom kunders behov med största sannolikhet har förändrats.Agila metoder är en effekt av den förändliga värld vi nu lever i, då de har skapats som enreaktion mot de traditionella metoderna med en statisk plan. Agila metoder är iterativa medständiga och effektiva anpassningar till förändringar under arbetsprocessen. Genom attkontinuerligt anpassa sig under arbetsprocessen och ha en flexibel plan, skapar det störreförutsättningar för att uppfylla kundernas behov. Scrum är en form av agil metod, vilkengrundades av Jeff Sutherland och Ken Schwaber, efter att de båda förstått behovet av attarbeta utefter en metod som klarar av snabba förändringar.

Cellular IP är ett nytt nätverksprotokoll på ingång som är tänkt att lösa prestandaproblemen i Mobile IP. Influenser har tagits från hur mobiltelefonnäten är uppbyggda för att lösa problemen med förflyttning mellan basstationer på ett smidigt sätt. Detta examensarbete syftade till att optimera routingfunktionen i ett Cellular IP nätverk och integrera det med Mobile IP. I uppgiften ingick också att installera och om nödvändigt modifiera befintlig kod för Linux Mandrake. Rapporten innehåller dokumentation för installation och konfiguration av protokollet samt all nödvändig programvara.

Study: Degree project in teacher education, Advanced Level 15pUniversity of Skövde Title: Using a blog as a tool for pedagogical documentation in interaction between two preschool teachers and parents. Pages: 39 Authors: Beatrice Johansson and Ellinor Pettersson Tutor: Urban Carlén Date: HT 2013 Keywords: Pedagogical documentation, interaction, blog, communication. The purpose of this study is to examine preschool teachers? use of blogging as a tool for pedagogical documentation and the parents? participation in the blog. The study examines the interaction between the preschool and the children?s homes as well as if the use of a blog contributes to a greater insight for parents in the pedagogical activities.In the latest curriculum, there have been a point of monitoring, evaluation and development, which seems to be a goal in the curriculum that creates uncertainty among the profession, how to configure them. Therefore, we felt that pedagogical documentation would be interesting to investigate.

Bakgrund: Hjärtkirurgi är idag ett av de vanligaste större kirurgiska ingreppen i Sverige. Smärta efter hjärtkirurgi kan hindra patienter från att ta djupa andetag eller att röra sig. Om smärtan blir underbehandlad kan det resultera i postoperativa komplikationer. Intensivvårdssjuksköterskor ska ha kunskap om postoperativ smärta, smärtbehandling samt regelbundet dokumentera patienternas smärta. Syfte: Att undersöka postoperativ smärta hos patienter som genomgått hjärtkirurgi med median sternotomi.

Bakgrund: Sammanfattar barnets och familjens situation när barnet är svårt sjukt, olika per­spektiv på döden och döendet, palliativ vård samt sjuksköterskans roll i denna kontext.  Syfte: Att beskriva hur sjuksköterskor upplever olika svårigheter i arbetet med svårt sjuka och döende barn och deras familjer samt hur dessa upplevelser bearbetas.Metod: Systematisk litteraturöversikt av elva vetenskapliga artiklar.Resultat: De teman som framkom under dataanalysen var Komplexiteten i sjuksköterskans arbete och Copingstrategier. Resultatet visar att sjukskö­terskor på­verkas som privatpersoner av sina patientrelationer särskilt om/när patienten avlider. Sorg är en av de mest före­kom­mande känslorna och att ventilera sina känslor kan hjälpa sjuksköterskan att hantera situatio­nen och gå vidare. Det framkommer även att sjuksköterskor förutom att hantera tunga känslor även måste utstå etiska konflikter, tidskrävande dokumentation och stress i form av personal­brist.

Med utgångspunkt från Fordonsprogrammet, inriktning Transport, diskuteras i denna studie olika aspekter runt dokumentation - rörande elevers APU. Hur utförs dokumentationen idag, vad dokumenteras samt för vem är dokumentationen egentligen till för? Genom studien växer tre tydliga och bakomliggande aspekter eller dimensioner fram att ta hänsyn till vid val av dokumentationssystem. Sist i studien föreslås dessutom en dokumentationsmodell som innefattar alla tre dimensionerna: elevrättsligt, pedagogiskt och samhälleligt..