Bakgrund: Enligt Skolverkets rapport Läromedlens roll i undervisningen (2006) använder lärare i grundskolan läromedel, ofta en lärobok, som huvudsakliga utgångspunkt i planeringen av undervisningen, men även som verktyg i själva undervisningen. I samma rapport framgår att lärare ofta anser att om de bara följer en lärobok säkerställer det att undervisningen följer läro- och kursplaner. Att läroböcker ges en såpass hög legitimitet av lärare skapar intresse av att undersöka om det är lämpligt. Enligt Thomas Englund (2005) skapas läroplaner i en politisk kamp mellan olika ideologier och slutresultatet kan klassas som ideologiskt. Det är därmed av intresse att bedriva forskning inom området och göra en jämförande ideologisk analys av Lgr 11 och läroböcker.Syfte: Syftet med uppsatsen är att jämföra ideologin så som den uttrycks i Samhälle i dag 9 (2013) med ideologin så som den uttrycks i Lgr 11.Metod: Utifrån Ball & Daggers (2011) ideologidefinition och med hjälp av centrala begrepp så som demokrati och mångkultur och med stöd i tidigare forskning genomförs en kvalitativ textanalys dels av grundskolans viktigaste styrdokument, samt Samhälle i dag 9 Fokus (2013)Resultat: Analysen visar att läroboken på många punkter följer den ideologi som uttrycks i Lgr 11 men även avviker från den vid ett flertal punkter.

Syftet med denna studie är att ta reda på elevers attityder gentemot muslimer på en gymnasieskola i Småland. Med hjälp av en konstruerad enkät fick elever i årskurs ett och tre på Naturvetenskapsprogrammet och i årskurs ett och tre på Fordonstekniska programmet på denna småländska skola ta ställning till åtta påståenden om muslimer. I studien jämförs dessa två programs enkätsvar för att se om det finns likheter och skillnader i elevernas attityder. Elevernas svar till de åtta påståendena kopplas till deras bakgrund som exempelvis religionstillhörighet och ifall de har muslimska vänner eller inte för att se samband. Enkätsvaren har bearbetats med hjälp av socialkonstruktivistisk teori och Peter Bergers och Thomas Luckmanns socialisationsteori.Resultatet visar att eleverna på Naturvetenskapsprogrammet på denna skola generellt sett är mycket positiva till muslimer och deras religionsutövande, men ett par är negativa till bärandet av slöja, byggandet av moskéer i Sverige samt muslimsk invandring.

Detta är en kvalitativ studie om föräldrars erfarenheter och upplevelser av att vara förälder till barn med olika svårigheter, hur de upplever sitt föräldraskap och sin livssituation. Studien tar sin utgångspunkt i öppenvårdsverksamheten Axet. Syftet har konkretiserats med hjälp av frågorna: Hur upplevde föräldrarna sin situation före de sökte stöd och hur upplever de sin situation efter stödet i relation till: sitt föräldraskap, sin självbild och sina familjerelationer/sociala band? Hur påverkas föräldrarna känslomässigt av stödet från Axet? Datainsamlingsmetoden har varit livsvärldsbaserade temaintervjuer som utgått från sex teman: föräldraskap, familj, självbild, emotioner och relationer/sociala band, skam och stolthet. Undersökningen genomfördes med nio familjer och en referensgrupp från Axet.

Sammanfattning Titel: Högskolornas marknadsföring till gymnasieelever, kan högskolorna marknadsföra sig på andra sätt än de befintliga. Författare: Nela Masinovic, Bujar Zeka & Mirsad Sijecic Handledare: Thomas Danborg Institution: Blekinge Tekniska Högskola, Management Högskolan. Kurs: Kandidatarbetet i företagsekonomi, 15hp. Syfte: Genom att studera gymnasieelevernas och syokonsulenternas uppfattning om marknadsföringen från högskolor avser uppsatsen att identifiera andra möjliga marknadsföringsmetoder högskolorna kan använda sig av, än de befintliga. Metod: Syftet avser att besvaras utifrån kvantitativ med kombination av kvalitativ forskningsansats i form av enkätundersökningar och intervjuer. Kunskapsbidraget ämnar förse högskolornas marknadsföring med nya synsätt att marknadsföra sig mot gymnasieelever. Den primära datainsamlingen kommer ifrån individer om deltog i undersökningen, sekundärdata samlas ifrån tidigare forskning kring området. Undersökningen har genomföras med en abduktiv forskningsansats för att inte begränsas vid ett visst arbetssätt. Teori: Teorin bygger på hur marknadsföringen kan tillfredställa konsumenternas behov.

Titel: Outsourcing av ekonomifunktionenÄmne: FöretagsekonomiFörfattare: Emelie Andersson och Johanna CarlssonHandledare: Thomas Karlsson Bakgrund: Begreppet outsourcing föddes utifrån erfarenheterna som uppkom under IT-eran. Bakgrunden till outsourcing är att företag insåg fördelen med att använda sig av externa specialister inom de områden som företagen inte själva hade kompetenser och resurser inom. Ekonomifunktionen ses inte som en kärnfunktion som behöver skötas i företaget, utan den kan läggas ut på ett annat företag.Syfte: Syftet med denna uppsats är att undersöka varför företag väljer att outsourca hela eller delar av ekonomifunktionen samt hur det är möjligt att fortfarande ha kontroll över företagets ekonomifunktion och verksamhet.Metod: Vi har analyserat vilka orsaker som ligger bakom varför företag väljer att outsourca eller insourca hela eller delar av ekonomifunktionen genom att genomföra en kvalitativ studie. I studien har vi intervjuat fem representanter från fem olika företag inom olika branscher.Slutsatser: Företag outsourcar eller insourcar främst för att få tillgång till specifik kompetens som saknas i företaget. En annan orsak som framkommit i undersökningen är att företag väljer att lägga ut hela eller delar av ekonomifunktionen för att få loss tid till annat.

AbstraktTitel: Att styra i kreativa företag - för att stimulera kreativitet och nå lönsamhetFörfattare: Josefin Ahrenius och Annika SelerudHandledare: Petter BoyeExaminator: Thomas KarlssonKurs: 2FE71E - Företagsekonomi III - Ekonomistyrning, examensarbete 15 hpFrågeställning: Hur kan ett kreativt företag styras mot lönsamhet och samtidigt bibehålla kreativitet hos medarbetarna?Syfte: Syftet är att beskriva hur kreativa företag kan utveckla en mer effektiv styrning och samtidigt behålla medarbetarnas kreativitet. Syftet är även att förstå varför företagsstyrningen kan behöva anpassas till de specifika förutsättningar som gäller för kreativa företag. Vi har också som syfte att ta fram och identifiera särskilt viktiga saker att tänka på vid styrning av företag som LEON och andra företag i en liknande situation.Metod: Denna studie utgår från ett abduktivt angreppssätt. En kvalitativ undersökningsmetod har används för att få en djupare förståelse kring problemet som studerats.

The globalization of political and economic processes is a growing moral concern for theologians and political philosophers alike. My thesis aims to outline, analyze, and compare church studies of globalization with global theories of justice.To do this, I draw upon recent studies of globalization made by the World Council of Churches (WCC) and the Lutheran World Federation (LWF). The WCC and LWF are two global reaching church organizations. They have a common aim of uniting churches for ecumenical dialogue and are involved in social, economic, political, and ecological questions. The WCC and LWF analyze globalization by applying biblical and theological principles from the Christian tradition.

SammanfattningTitel:                             Hur får företaget sina anställda motiverade till sitt arbete?Datum:                         2012-05-25Nivå:                             C-uppsats i företagsekonomi 15 hpFörfattare:                   Ida Jensen, Nicklas Gustafsson samt Tanja LjubezHandledare:                 Thomas KarlssonExaminator:                 Petter BoyeProblembakgrund:     En av de viktigaste resurserna inom organisationerna är kunskapskapitalet som finns hos de anställda. För organisationerna handlar det om att maximera utnyttjandet och utvecklandet av kunskapskapitalet. Därmed måste de anställdas krav, behov och förväntningar tillfredsställas till den högsta möjliga grad.Problemformulering: Hur får företaget sina anställda motiverade att utföra arbetet? Genom en tillfredsställande arbetsmiljö, tydlig ansvarsfördelning, möjlighet till karriärmässig och personlig utveckling eller via belöningar som erbjudanden eller bonus?Syfte:                                  Syftet med genomförandet av studien är att få en bredare och djupare förståelse av hur företag motiverar sina anställda för att maximera utnyttjandet av kunskapskapitalet.Metod:                          En kvalitativ undersökning har gjorts där vi inriktat oss mot fyra kontorschefer.

The globalization of political and economic processes is a growing moral concern for theologians and political philosophers alike. My thesis aims to outline, analyze, and compare church studies of globalization with global theories of justice.To do this, I draw upon recent studies of globalization made by the World Council of Churches (WCC) and the Lutheran World Federation (LWF). The WCC and LWF are two global reaching church organizations. They have a common aim of uniting churches for ecumenical dialogue and are involved in social, economic, political, and ecological questions. The WCC and LWF analyze globalization by applying biblical and theological principles from the Christian tradition.

Det här arbetet är en empirisk undersökning av Erasmus studenter i Lund under läsåret 2006/2007. Arbetet fokuserar på identitetsförändringen av Erasmus studenterna under tiden i Lund. Undersökningen baserar på George Herbert Meads, Peter Bergers och Thomas Luckmanns teorier om identitetsutvecklingen.Det empiriska materialet baserar på tre intervjuer, email och materialen ur "gruppen" jag lade opp i nätforumen Studiverzeichnis och Facebook. Frågorna riktade sig omkring följande teman: språk, boendesituation och festförhållande. Sammanlagt deltog tjugosex Erasmus studenter i min undersökning varav tjugoett var tysktalande.Undersökningen visade att tiden under Erasmus inte uppfattas som en äkta värld utan att den förmedlar bilden av en fiktiv värld och att de känns som om man befinner sig på en skolresa.

Denna uppsats syftar till att undersöka utbildning och forskning inom fysik- och teknikämnenavid Uppsala universitet mellan åren 1955 och 1975. Här studeras dels växelverkan mellan tvåolika verksamheter; utbildning och forskning, och dels den lokala utvecklingen av, ochgränsdragningsarbetet mellan, två vetenskapliga discipliner; fysik och teknik. Förändringarnatolkas som resultat av interaktion mellan forskning och utbildning å ena sidan, och utbildning ochandra samhälleliga arenor å andra. Uppsatsen diskuterar Thomas Gieryns teori om att epistemiskauktoritet hos en vetenskap uppkommer nedströms, i en samhällelig arena utanför forskningendär den uppkom. I uppsatsen drivs tesen att lärogång inte enbart kan räknas som nedströms irelation till forskning utan som uppströms, nedströms och mer därtill.

I denna uppsats analyseras ett avsnitt ur Thomas Warburtons svenska översättningav Gertrude Steins The Autobiography of Alice B. Toklas (1933). Analysen byggerpå en jämförelse mellan källtext och måltext, där skillnader på språklig detaljnivådiskuteras med avseende på möjliga orsaker och effekter. Diskussionen utgår ifrånen systematisk analys av hur stilistiska effekter i källtexten uppstår som ett resultatav genomgående drag på olika språkliga nivåer. Syftet är bland annat att se vad somhänder med sådana språkliga aspekter som inte hör till de mest uppenbara ochtypiska översättningssvårigheterna och som kanske därför inte får så mycket uppmärksamheti översättningsprocessen.Verktygen och metoderna för analysen är i huvudsak hämtade från den lingvistiskastilanalysen och dess tillämpning inom översättningsvetenskapen, samt tillviss del anpassade efter den bok som utgör mitt analysobjekt.

Denna uppsats syfte är att undersöka hur de danska tidningarna Berlingske och Ekstra Bladet samt de svenska Expressen och Svenska Dagbladet rapporterade och diskuterade om attentatet mot Charlie Hebdo i Paris den 7 januari 2015 veckan efter händelsen. Uppsatsen syftar till att besvara följande frågeställningar: Hur skiljer sig de fyra tidningarna åt i hur de valt att publicera bilder på och ur Charlie Hebdo? Hur ser förekomsten av värdeord ut i de fyra tidningarna kring yttrandefrihet, pressfrihet och extremistisk islamism, i samband med attentatet? På vilket sätt diskuteras yttrandefrihet kontra extremistisk islamism i nyhets- respektive opinionstexter? Vad finns det för tankar bakom publicistiska val och pressetik i samband med Charlie Hebdo-rapporteringen?Resultaten visar att de danska tidningarna använder värderande ord i större utsträckning än de svenska. Det gäller både om orden används i positiv eller negativ kontext.  De visar också att tidningarna gjort olika värderingar när det gäller publicering av omslag samt karikatyrer kopplade till Charlie Hebdo.

I föreliggande C-uppsats behandlar vi ämnet sociala band och dess beskaffenhet i en verksamhet i södra Sverige. Vi undersöker även huruvida dessa band är en påverkande faktor för emotionell energi och hur detta i sin tur påverkar motivationen i arbetet. Intresset har också varit att titta på om det existerar en skillnad i dessa processer, beroende på om respondenterna i verksamheten befinner sig i nära anslutning till varandra eller ej. Dessa frågor har vi undersökt genom kvalitativ metod samt hermeneutisk ansats, vilket innebär att vi inte är ute efter absolut sanning eller fakta utan det vi kommer fram till är en tolkning av respondenternas egna upplevelser. Materialinsamlingen har skett genom nio semistrukturerade intervjuer och sedan analyserats utifrån fyra teorier ? Johan Asplunds teori om social responsivitet och asocial responslöshet, Thomas J.

SammanfattningFrågor som vi har lagt fokus vid i uppsatsen är hur föräldrarna upplevt att de blivit bemötta av myndigheter, släkt, vänner, samhället i stort. Hur har dessa reagerat/agerat efter att en familj drabbats av en våldtäkt. Vi har också valt att titta på hur självhjälpsgrupper arbetar med och bearbetar känslor som skuld och skam. Utifrån fyra intervjuer med föräldrar till utsatta flickor och personal från Brottsofferjouren i Karlstad, Magnus Karlssons bok Självhjälpsgrupper (2006) som ingående diskuterar ämnet samt Anna Meeuwisses bok Vänskap och organisering (1997) har vi samlat data för bearbetning och analys för att på så sätt få svar på vår frågeställning. Den teori vi har valt är Charles Horton Cooleys och George Herbert Meads symbolisk interaktionism och spegeljaget som senare utvecklats av bland andra Thomas Scheff och Erving Goffman.