Sedan år 2005 har det varit obligatoriskt för börsnoterade företag i EU att följa den internationella redovisningsstandarden IFRS 3 vid företagsförvärv. Vid ett företagsförvärv ska förvärvaren allokera kostnaden för förvärvet genom att först värdera de materiella tillgångarna till verkligt värde, sedan de immateriella tillgångarna och till sist allokera det som eventuellt blir över till goodwill. Att identifiera immateriella tillgångar och därmed skilja dem från goodwill anses vara en svår och komplex uppgift. Företagen har kritiserats för att generellt undervärdera immateriella tillgångar och övervärdera goodwill vid företagsförvärv, för att inte lämna tillräcklig information om hur de kommit fram till goodwillbeloppet och för att inte ta uppgiften att identifiera immateriella tillgångar på allvar.Om denna kritik är riktig, vilket mycket talar för, innebär det rimligen att företagsledningarna har ett intresse av att övervärdera goodwill. Detta intresse kan vara helt oegennyttigt, och enbart för företagets bästa, men det kan också vara egennyttigt.

I närheten av gruvområden kan vittring av sulfidmineral producera surt lakvatten innehållande höga metallhalter vilket kan ge skadlig påverkan på omkringliggande natur. På grund av de stora avfallsmängderna som gruvindustrin producerar och dess potential för negativ miljöpåverkan är effektiva efterbehandlingar av gruvavfall viktiga. I Kristineberg, i norra Sverige, påbörjades brytning av zink och koppar 1940. Sulfidrik anrikningssand har deponerats i fem magasin inom gruvområdet fram till 1994. Magasin 1 och 1B efterbehandlades 1996.

Då IAS-förordningen togs i bruk för noterade koncerner inom EU ökade harmoniseringen mellan dessa företag. På senare tid har även redovisningsreglerna för mindre företag uppmärksammats av organisationerna Bokföringsnämnden (BFN) och International Accounting Standards Board (IASB). De har sett att mindre företag oftast har andra behov vad gäller redovisningsregler. BFN arbetar därför med att ta fram samlade regelverk som avser fyra kategorier. En av kategorierna är K2 som är ett förenklingsprojekt för mindre företag.

Personalen är företagens viktigaste tillgång är ett vanligt förekommande uttryck och kompetens anses idag utgöra en förutsättning för goda resultat och framgång (Björklund & Holmqvist, 1999; Johansson & Johrén, 2011). Det kan dock vara svårt att konkretisera ökade kunskaper i samband med utbildning, vilket kräver en diskussion angående hur verksamheten och medarbetare påverkas. Få organisationer har idag strukturerade system att spåra och upptäcka det värde och de positiva effekter som en investering i kompetensutveckling kan medföra (Chong et al., 2000). GKN Aerospace Sweden AB arbetar aktivt med ett utbildningsverktyg för kompetensutveckling som benämns "Training Days". Syftet med dessa utbildningsdagar är att med hjälp av interna lärare utbilda personalen för att höja kompetensnivån och för att uppmuntra till kunskapsutbyte.

Humankapital har ökat i betydelse då allt fler företag har blivit så kallade kunskapsföretag, vilka inriktar sig på att skapa värde genom att endast erbjuda personalens kunskap, kompetens och erfarenhet. Humankapitalet menar forskare, är en tillgång för företaget och borde därför också redovisas som en sådan, precis som företagets andra tillgångar. Dock får inte humankapital i dagens läge tas upp som en tillgång i den finansiella rapporten. Det redovisas därför ofta frivilligt av företagen i hållbarhetsredovisningar. Kunskapsföretagen borde enligt forskare vara de som redovisar absolut mest information om sitt humankapital, då det är företags viktigaste tillgång.

Östgöta Brandstodsbolag started its insurance business in 1841 and is today a part of Länsförsäkringsgruppen, which consists of 24 independent and locally anchored county insurance companies. The local concept is a condition for the county insurance (länsförsäkring) idea, which means that the 24 county insurance companies cooperate freely. Länsförsäkringar is the market leader within property and liability insurances in Sweden and has a market share of 30.5%. The largest, and most well known, insurance companies in Sweden, apart from Länsförsäkringar, are If, Trygg-Hansa and Folksam. This essay treats with Östgöta Brandstodsbolag, which is one of Sweden's largest county insurance companies. The company is active in the county of Östergötland where it has the dominant market shares within home, detached houses, car and farming.

Mervärdesskatten infördes i Sverige den 1 januari 1969 med lagen (1968:430) om mervärdeskatt, så kallad moms. År 1994, året innan Sveriges inträde i EU, infördes Mervärdesskattelagen (1994:200) som anpassats till EG-rätt. Mervärdesskatten är alltid 25 procent om inget annat anges. Kunderna betalar moms till företaget och företagaren betalar in skillnaden mellan utgående moms och ingående moms till Skatteverket. Många företag bedriver blandad verksamhet, det vill säga både momsfri och momspliktig verksamhet som berättigar till avdrags- eller återbetalningsrätt av mervärdesskatten.

Sedan den 1 januari 2005 skall alla börsbolag inom EU upprätta sina koncernredovisningarenligt standarder utgivna av International Accounting Standard Board (IASB).Syftet med standarderna är att kapitalmarknaden effektiveras genom att jämförbarhetenav redovisningshandlingar på den inre marknaden förbättras. IFRS 2 är den andra standardensom IASB gett ut och heter Aktiebaserade betalningar. IFRS 2 omfattar optionsprogramvilka är ett sätt för arbetsgivaren att rekrytera, behålla och motivera medarbetare.Tidigare studier visar att det kan finnas en tendens att bolag överger optionsprogram pågrund av IFRS 2. Detta då IFRS 2 lett till en mer dealjerad redovisning av optionsprogramoch då detta medfört negativa ekonomiska konsekvenser för bolagen på grund avkostnadsföringen av dessa program. Syftet med denna studie är att beskriva och förklarahur svenska bolag förhåller sig till IFRS 2 och om detta haft en inverkan på svenska bolagsval att ha kvar optionsprogram.

Bakgrund och Problemdiskussion Lean-konceptets applicerbarhet inom servicesektorn har på senare år uppmärksammats allt mer. Lean som har sin grund i den japanska bilindustrin brukas idag över hela världen, främst inom tillverkningsbranschen. Utgångspunkten för vår problemdiskussion är en artikel skriven av Kennedy och Widener (hädanefter K & W) där författarna först byggt upp ett teoretiskt ramverk för hur ekonomistyrningen kan se ut enligt de lean-principer som finns. Orsakssambanden mellan ramverkets komponenter har man fått fram genom en empirisk studie på ett tillverkningsföretag. I slutet av artikeln blickar författarna framåt och hoppas att andra forskare gör undersökningar likt deras för att se om de orsakssamband de hittat även är applicerbara på andra företag.

Verkliga värden uppges ofta vara relevanta i och med att de avspeglar aktuella händelser, men däremot ifrågasätts deras tillförlitlighet. Framförallt för sådana verkliga värden som kategoriseras inom nivå tre av den värderingshierarki som finns i redovisningsstandarden IFRS 13. Värdering av sådana tillgångar genomförs med avsaknad av marknadsdata från en aktiv marknad. Input till värderingsmodellerna är då ofta företagets egna antaganden och bedömningar av framtida händelser kopplat till tillgången där utfallet vid värderingstidpunkten i högsta grad är osäkert. Det uppkommer då en inneboende osäkerhet över utfallet av de antaganden och bedömningar som görs, en inneboende osäkerhet som även riskerar medföra vinklade värderingar från framställarna av de verkliga värdena.

Today Scania give a high priority to the continuous improvements on the quality of their vehicles. To follow up the flaws in product quality, which are recognized by the repairs at the local workshops, material requests are carried through to be able to analyze the defects at the plant in Södertälje ? in purpose to improve the product quality. The material requests are also carried through to compensate the workshop for their expenses and to check that they are working according to the company?s warranty manual.Due to local routines and different distribution structures at the different markets the lead times and the costs caused by the flow of material are hard to estimate.

The industrial sector accounts for a large share of greenhouse gas emissions. To reduce its negative impact on the environment is crucial in the quest for a sustainable future. In discussions of the industrial sector's impact on the environment guidelines have been highlighted as a tool to assist the industries in their efforts to change the relationship between the consumption of energy and production. This by improving energy efficiency and a shift to the best available technology. During the past 30 years the steel industry has reduced its energy consumption per ton of steel produced by 50 percent.

Titel: Komponentavskrivning inom fastighetsbranschen ? Hur kommer metoden tillämpas i praktiken och varför?Nivå: C-uppsats i ämnet företagsekonomiFörfattare: Magnus Kaulich och Gustav CámelHandledare: Arne FagerströmBiträdande handledare: Annika LakeDatum: 2014-06Syfte: Denna studie har fyra delsyften. Det första delsyftet är att undersöka hur fastighetsföretagen delar in sina byggnader i olika komponenter. Det andra delsyftet är att undersöka om införandet av komponentavskrivning innebär någon förändring i avskrivningstakt. Det tredje delsyftet är att undersöka vad representanter för fastighetsföretagen anser om komponentavskrivningen.

Som en följd av det ökade behovet av global kapitalanskaffning har kravet på jämförbar redovisning mellan länder ökat. EU har därför som målsättning att skapa en mer harmoniserad och effektiv kapitalmarknad inom unionen. I juli 2002 antog Europaparlamentet och rådet en förordning om tillämpning av internationella redovisningsstandarder, IAS-förordningen. Sedan 1 januari, 2005 är det krav på att alla noterade europeiska företag i koncernredovisningen skall tillämpa de internationella redovisningsstandarderna, International Financial Reporting Standards (IFRS) och International Accounting Standards (IAS). IAS 39 standarden uppfattas som den svåraste och mest komplexa av IAS/IFRS standarderna.

Beslutsfattande är något som ofta förekommer i företag, inför 2014 måste en del aktiebolag ha tagit ett beslut om de ska redovisa enligt K2- eller K3-regelverket. Dessa regler har arbetats fram för att kunna förtydliga, underlätta och förbättra företags redovisning. I och med dessa nya redovisningsregler blir det viktigt att titta på vilka aspekter som är viktiga att beakta och som påverkar valet inför implementeringen. Detta har lett oss in på vår problemformulering som lyder: Hur väljer företag mellan K2 och K3-regelverket? Och där syftet med studien är att försöka skapa en större förståelse för vilka aspekter det är som påverkar företag i valet av regelverk.