Ekologiskt, närodlat, kravmärkt och återvinningsbart ? kärt barn har många namn och aldrig förr har vi konsumenter varit så medvetna om just den miljömässiga och hälsomässiga aspekten som vi är idag. Man kan verkligen kalla det en ny trend. Sida vid sida om miljötrenden verkar vårt nya sätt att se på mode och hur vi konsumerar det. Den nya eran av ?nyheter varje vecka? och ?prisvärt mode? har även det blivit en ny trend som bidragit till att våra stora fast fashion-företag fullkomligt sprutar ut nya prisvärda tolkningar av det senaste modet och trenderna.

Vattenavvisning och smutsavvisning är två egenskaper hos textila produkter som idag eftertraktas av konsumenter. En ämnesgrupp som är direkt relaterad till ovan nämnda egenskaper är fluorkarboner. Ibland förs fluorkarboner på en redan färdigtillverkad textilvara genom impregnering, laminering eller beläggning. Polymeren PTFE, polytetrafluoreten, används inom textil beläggning och som huvudkomponent i membran för att skydda textiler från vatten och smuts. Syftet med detta arbete var att undersöka om någon effekt av vatten- och smutsavvisning kan uppvisas vid integration av PTFE-fiber i polyester- eller viskosgarn.

Vattenavvisning och smutsavvisning är två egenskaper hos textila produkter som idag eftertraktas av konsumenter. En ämnesgrupp som är direkt relaterad till ovan nämnda egenskaper är fluorkarboner. Ibland förs fluorkarboner på en redan färdigtillverkad textilvara genom impregnering, laminering eller beläggning. Polymeren PTFE, polytetrafluoreten, används inom textil beläggning och som huvudkomponent i membran för att skydda textiler från vatten och smuts. Syftet med detta arbete var att undersöka om någon effekt av vatten- och smutsavvisning kan uppvisas vid integration av PTFE-fiber i polyester- eller viskosgarn.

För att minska en produkts brännbarhet tillsätts ofta flamskyddsmedel. De flesta flamskyddsmedel är färdigimpregnerade i produkter när de säljs. Det finns dock undantag och speciellt för den lösa inredningen som gardiner och möbler, är att det finns s.k. additiva flamskyddsmedel att efterbehandla med. Det finns i nuläget inga standardiserade sätt att prova och klassificera dessa medel på, utan all provning sker hos tillverkarna med rent kvalitativa metoder.

The public sector is a major purchaser of goods and services. By setting requirements for environmental and social considerations in public procurement, an authority has the possibility to use consumer power to influence the actors in a market. The purpose of this paper is to investigate public procurement of textile products in a municipality, in order to gain knowledge about factors that may be important for the use of environmental and social criteria. Håkan Hydén´s (professor in sociology of law) norm model was used as the basis of the analysis, where the conduct was investigated along three dimensions of the norm ? willingness, knowledge and system conditions ? in order to identify underlying factors that can influence the process.The results ? analyzed by using interviews and documents ? show that the procurer's willingness, motivation and knowledge are important factors in this context, as well as the political priority of the municipality.

Arbetet med textilier går som en röd tråd genom kvinnors historia, och den textila kunskapen ingår i kvinnlig tradition och kvinnlig kultur.Vadstena med omnejd har under århundraden varit centrum för knyppling. Här knypplade man inte bara för husbehov, utan försäljning av knypplade alster utgjorde ofta ett viktigt bidrag till hushållet. Knyppling och knypplad spets kan främst förknippas med tre områden. Här återfinns själva knypplingen och knypplerskorna, försäljningen via förläggare och spetsgångare, och till sist de som köpte alstren.Knyppling har både en kulturell och social historia. Det finns mycket litet dokumenterat kring de kvinnor som producerade knypplade spetsar.

Denna studie behandlar två textilhantverkare, Brita-Kajsa Karlsdotter med sitt broderi och Märta-Stina Abrahamsdotter med sin säregna stickning, båda från Anundsjö socken i Ångermanland, och verksamma under slutet av 1800- och början av 1900 talet. Det övergripande syftet med studien är att undersöka om den sociokulturella miljö som dessa båda levt och verkat i har påverkat och inspirerat och därmed bidragit till deras hantverksutövande vad gäller särart i såväl teknik som mönsterkonstruktion. Arbetet beskriver dels den sociokulturella miljö/kontext i vilken dessa båda kvinnor levt i, och dels en beskrivning av deras textila alster med avseende på material, teknik, mönster/färgsättning samt användningsområden. Studiens teoretiska referensram utgår från teorier om den sociokulturella miljöns betydelse för inspiration och lärande. Studien bygger på föremålsstudier, samt litteratur i form av vetenskapliga publikationer, artiklar och rapporter liksom levnadsbeskrivningar av de båda undersökta personerna.

Som en följd av globaliseringen, har antalet aktörer inom den textila sektorn ökat drastiskt. På så vis har konkurrensen mellan företag hårdnat och varumärket har utvecklats till ett viktigt konkurrensmedel. Nyetablerade företag har numera svårt att skapa en långvarig position på marknaden. Med detta som grund utvecklades uppsatsens syfte att studera hur nyetablerade företag arbetar för att bygga ett starkt varumärke och en varumärkesidentitet. Studien har utgått från en kvalitativ metod där två fallföretag studerats.

För att behålla kroppens fungerande temperatur vid utövande av aktivitet krävs träningskläder i ett material som kan transportera fukten från kroppen och samtidigt minimera ansamlingen av vätska på huden. Utvecklingen av nya material med förbättrade funktioner går ständigt framåt. I denna rapport har olika fibrer jämförts för att kunna komma fram till vilket material samt passform och varukonstruktion som lämpar sig i ett underställ avsett för män vid utövande av medelhög vinteraktivitet. Resultatet skall ligga till grund för en produktutveckling av ett underställ åt företaget Salming Outdoor. Grunden lades genom en utförlig materialinsamling där artiklar och litteratur inom ämnet granskades.

dagens näringsliv finns en trend att marknadsföra sitt varumärke som värnande om miljön. Företag visar i allt större utbredning upp sina ekologiska produkter och hur de minskar sin miljöpåverkan. Men hur stor vikt lägger kunden vid att det klädesplagg de köper är av ekologiskt härkomst? Uppfattar de ekologiska klädesplagg som attraktiva? ! I denna uppsats har vi undersökt om kunden lägger stor vikt vid om ett plagg är ekologiskt samt vad kunderna upplever skulle kunna öka deras ekologiska inköp av kläder. Uppsatsens teoretiska referensram består av tidigare forskning i den textila värdekedjans miljöpåverkan, konsumentbeteende och ekologisk marknadsföring.

Som en följd av globaliseringen, har antalet aktörer inom den textila sektorn ökat drastiskt. På så vis har konkurrensen mellan företag hårdnat och varumärket har utvecklats till ett viktigt konkurrensmedel. Nyetablerade företag har numera svårt att skapa en långvarig position på marknaden. Med detta som grund utvecklades uppsatsens syfte att studera hur nyetablerade företag arbetar för att bygga ett starkt varumärke och en varumärkesidentitet. Studien har utgått från en kvalitativ metod där två fallföretag studerats.

Institutionen Textilhögskolan är en fristående del av Högskolan i Borås. Skolan har en lång och genuin textilhistoria. Textilhögskolan har genom sitt breda utbud av utbildningar kunnat bygga upp en kombination av olika kompetenser inom hela den textila värdekedjan och blivit en viktig aktör.Syftet med vår undersökning är att utreda och tolka hur en organisation som Textilhögskolan i Borås kan arbeta med brand management och vad dess befintliga varumärke kommunicerar mot sin omgivning.Söktrycket på de flesta av Textilhögskolans utbildningar har ökat vilket vi antar har bidragit till en ökad popularitet av varumärket. Det här anser vi även visar att varumärket Textilhögskolan erbjuder eftertraktade utbildningar, men frågan vi ställer oss när vi läser statistiken är vad varumärket kommunicerar. Räcker det att vara eftertraktad hos blivande studenter och vad anser företag att Textilhögskolan representerar? Textilhögskolan bör kunna sticka ut i mängden av textil- och modeutbildningar i Sverige och utmärka sig med sina speciella kvaliteter och inriktningar.Studien fokuseras kring följande problemformuleringar: Hur bör Textilhögskolan arbeta med sitt varumärke? Vad kommunicerar varumärket Textilhögskolan idag om dess faktiska verksamhet och sina tillgångar? Hur kan Textilhögskolans arbete med varumärket förankras i befintliga varumärkesteorier?Vår studie är kvalitativ och har utförts med kvalitativa djupintervjuer med personal, studenter och andra externa aktörer som har anknytning till Textilhögskolan.Vår studie visar att trots oorganiserad marknadskommunikation är varumärket starkt förankrat såväl internt som externt med en tydlig identitet som signalerar trovärdighet, textilt kunnande i en kreativ miljö med högt i tak där ingenting är omöjligt.

De senaste årens långa och kalla vintrar har lett till ett ökat antal halkolyckor. Genom att undersöka halkolyckors utsträckning samt halkskydd som fanns tillgängliga konstaterades det att ett behov av nya halkskydd fanns. Enkäter för att ge svar på användning av halkskydd togs fram och svar från personer i åldrarna 20-65 visade att man överlag inte använde halkskydd. I stor utsträckning berodde det på halkskyddens dåliga kvalité och den negativa stämpeln som fanns på dem . Textila material undersöktes för att finna lämpliga egenskaper.

Ergotopia är ett nystartat företag vars ambition är att marknadsföra och sälja produkter av ergonomisk fördelaktig karaktär. Pilotprojektet, Komfort, är en ny typ av bäddprodukt som tagits fram i samarbete med Borås Textilhögskola. Komfort är utformad som en praktisk rulle och inkluderar bäddmadrass, underlakan, täcke och påslakan som enkelt kan rullas ut på sängmadrassen. Alla dessa delar har kombinerats ihop till två enheter, den ena fungerar som bäddlakan och den andra som täcke. Detta koncept har stora ergonomiska fördelar mot konventionellt bäddande.

Intresset kring mode är stort i Sverige och handeln med detaljhandelsvaror ökar för varje år. Det senaste året har dock varit tufft för många företag i branschen, både nationellt och internationellt. Rapporter visar att handeln ökar totalt sett i landet, men att det finns stora regionala skillnader. Storstäderna i landet ökar mest både befolkningsmässigt och handelsmässigt, på bekostnad utav övriga regioner. Rapporter visar även att trenden går mot att de mindre lokala butikerna blir färre och de stora butikskedjorna ökar sin utbredning världen över.Syftet med uppsatsen är att beskriva och försöka förklara om en mellanstorstad i Sverige har de förutsättningar som krävs för att etablera en butik från en världsomfattande modekedja, varvid huvudsakligen kvalitativ metod använts.