AbstractFlygplatser och tågstationer är exempel på platser fulla av liv och rörelse där många människor passerar varje dag. Lokalerna är oftast vidsträckta, kala och sterila. Avsaknaden av mjuka textila material medför att ljudet studsar mellan hårda ytor av betong, metall och glas vilket bidrar till en bullrig ljudmiljö. Buller är ett stort miljöproblem som påverkar människor, både psykiskt och fysiskt, varför behovet av att skapa samtalsvänliga miljöer i offentliga lokaler är stort.Syftet med mitt examensprojekt var att ta fram en miljövänlig produkt som bidrar till att ljudmiljön på flygplatser/tågstationer upplevs som mer behaglig. I första hand var jag inriktad på att arbeta med en produkt som förbättrar ljudet i en redan befintlig lokal.

Idag läggs tygspill1 på skyhöga deponiberg eller går till förbränning runt om i världen. Det här beteendet behöver en förändring och det fort. Resurserna till att framställa jungfruliga2 tyger av olja börjar sina och trots det är det billigare att köpa jungfruligt material än återvunnet. Föreliggande examensarbete har undersökt vad det textila produktionsspillet från Swegmark of Swedens storsäljande behå, vilket idag hamnar på soptipp i Lettland, skulle kunna mekaniskt återvinnas till. För att bidra till en värld där tygspill får ett värde har kemikalierna, vilka tillsätts under beredningsprocessen, setts över.

Piezoelektriska material används flitigt i olika sensorer då de kan generera en mätbar elektrisk signal vid tryck eller töjning. Arbetet utreder hur ett piezoelektriskt garn innehållandes Polyvinyldiflourid (PVDF) påverkas av faktorer som långvarig mekanisk deformation, fukt och värme. Fokus har legat på det piezoelektriska garnets egenskaper men projektet undersöker också hur integrering i tyg samt applicering i en textil produkt fungerar. Det piezoelektriska garnet har utsatts för ett stort antal tester. I de flesta tester har proverna utvärderats genom cyklisk deformation i en extensometer.

I samband med att konsumtionen av kläder och textilier ökar i världen slängs också allt mer kläder i hushållssoporna. Studier visar att den genomsnittliga svensken köper cirka 15 kg kläder varje år varav hela 8 kg hamnar i soporna. Endast 20 % av det totala textila avfallet återvinns. Trots att återvinning av textilier visat sig ha mer miljönytta än till exempel återvinning av tidningspapper så finns i dagsläget inget producentansvar för textilbranschen, vilket gör att all insamling av textilier sker på frivillig basis genom bland annat välgörenhetsorganisationer. Oavsett om ett producentansvar kommer att införas för branschen i framtiden eller inte krävs att samtliga parter, både konsument och producent engagerar sig i processen för att insamlingen ska fungera.

Författarna har haft ett samarbete med Panduro Hobby i samband med deras årliga miljökampanj. Syftet med examensarbetet har varit att med hjälp av befintliga produktutvecklingsprocesser och livscykelanalyser (LCA) ta fram en hållbar textil produkt med växtfärgning. Tanken var att konsumenter sedan själva skall kunna ta fram och växtfärga denna hållbara textilprodukt. Miljömedvetenhet och hållbarhet inom textilindustrin är ett aktuellt ämne. Trots det saknar dagens konsumenter förståelse för textilindustrins påverkan på miljön och har bristande kunskap om textila material för att kunna göra miljövänliga val ute i handeln.

Intresset kring mode är stort i Sverige och handeln med detaljhandelsvaror ökar för varje år. Det senaste året har dock varit tufft för många företag i branschen, både nationellt och internationellt. Rapporter visar att handeln ökar totalt sett i landet, men att det finns stora regionala skillnader. Storstäderna i landet ökar mest både befolkningsmässigt och handelsmässigt, på bekostnad utav övriga regioner. Rapporter visar även att trenden går mot att de mindre lokala butikerna blir färre och de stora butikskedjorna ökar sin utbredning världen över.Syftet med uppsatsen är att beskriva och försöka förklara om en mellanstorstad i Sverige har de förutsättningar som krävs för att etablera en butik från en världsomfattande modekedja, varvid huvudsakligen kvalitativ metod använts.

Syftet med uppsatsen har varit att ta reda på hur slöjdlärare arbetar med slöjd som ett sammanhållet ämne utifrån läroplanen. Ända sedan Läroplan för grundskolan (hädanefter Lgr 80, Skolöverstyrelsen, 1980), har slöjd varit ett sammanhållet ämne med ett betyg i slöjd. Trots detta är slöjden oftast uppdelad i två separata ämnen på schemat med två slöjdlärare med olika utbildningsinriktning som undervisar. Dessutom med två salar varav en utrustad för undervisning med textila material och en utrustad för undervisning med hårda material som trä och metall. I Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet (hädanefter Lgr 11, Skolverket, 2011a) är det stort fokus på samarbete och utifrån det har jag undersökt på vilket sätt slöjdlärare samarbetar inom ämnet slöjd. Jag har valt en kvalitativ forskningsmetod med halvstrukturerade intervjuer.

I samband med att konsumtionen av kläder och textilier ökar i världen slängs också allt mer kläder i hushållssoporna. Studier visar att den genomsnittliga svensken köper cirka 15 kg kläder varje år varav hela 8 kg hamnar i soporna. Endast 20 % av det totala textila avfallet återvinns. Trots att återvinning av textilier visat sig ha mer miljönytta än till exempel återvinning av tidningspapper så finns i dagsläget inget producentansvar för textilbranschen, vilket gör att all insamling av textilier sker på frivillig basis genom bland annat välgörenhetsorganisationer. Oavsett om ett producentansvar kommer att införas för branschen i framtiden eller inte krävs att samtliga parter, både konsument och producent engagerar sig i processen för att insamlingen ska fungera.

Det har blivit allt vanligare att sjukvården i Sverige flyttas ut till vårdtagarnas hem. De kan med hjälp av hemtjänst få bo kvar i sina egna hus längre men samtidigt få den hjälp de behöver. År 2007 använde sig totalt 153 723 personer av dessa tjänster runt om i Sverige. De plagg som personalen bär utsätts för många olika typer av yttre påfrestningar vid hembesök hos vårdtagarna. Smittspridning inom vården sker främst via personalens händer och kläder.Nanoteknologi är en framväxande teknik som gått på högvarv inom många olika områden under det senaste årtiondet.

Den textila industrin, en egen värld, är nu under rampljuset som en av de största miljöpåverkande industrierna. Precis som i fallet med många andra industrier så måste textilbranschen intensivt arbeta med att minska sin negativa påverkan på miljön. Slutmålet måste vara att helt balansera uttagen och insättningarna så att man skapar en bransch som blir klimat- och miljöneutral. I denna rapport har en livscykelanalys gjorts på en underställströja från Helly Hansen tillverkad av 99 % polypropylene. Inom denna livscykelanalys har vi noggrant studerat och undersökt fakta för att hitta de processer som har den största påverkan på miljön.

Allt fler konsumenter väljer att göra ekologiska val, detta på grund av en ökad medvetenhet samt ett intresse för miljön. Bomull är en av de fibrer som används mest i kläder, trots detta så är bomullsproduktionen väldigt påfrestande för miljön. Mycket giftiga kemikalier, konstgödsel samt stora mängder vatten används vid dessa odlingar. Då bomullsodlingar är så pass resurskrävande måste alla klädföretag visa sitt engagemang i denna fråga. Detta kan göras på olika sätt, att välja ekologisk bomull framför konventionell bomull är då ett steg i riktning då den ekologiska bomullen är helt befriad från kemikalier och andra farliga medel.Syftet är att denna rapport ska verka som ett underlag för klädföretag som i dagsläget inte använder sig av ekologisk bomull.

: I dagens samhälle upplever konsumenter ofta att det är en djungel av information men att den trots det i vissa fall är bristfällig. Är det konsumentens uppgift att hämta information hos företagen eller borde företag ta större ansvar och informera sin marknad? Det tillverkas och används idag mer textilier än någonsin vilket har en stor påverkan på samhället då tillverkning sker i flera steg och kemikalier är inblandade i många processer. Kemikalier tillsätts för allt fler ändamål bland annat för att tillföra specifika egenskaper till textilier. Dessvärre kan användningen innebära allvarliga risker för människors hälsa och miljö.

Varje år producerar H&M ungefär 45 miljoner kg svart tyg. Den svarta färgningen görs med reaktivfärg, som är en färgtyp för cellulosafiber. Affiniteten mellan cellulosafiber och reaktivfärg är relativt låg, vilket innebär att processen kräver hjälpkemikalier som ökar attraktionskraften mellan dessa två. Den hjälpkemikalie som krävs för ökad affinitet är salt, NaCl. Den reaktiva infärgningsprocessen vid uppdragsfärgning kräver stora mängder salt i processvattnet.

Syfte: Den textila klädmarknaden har under senare år expanderat ochidag har mode en helt annan betydelse än vad det tidigare haft.Trender kommer och går allt snabbare och det blir allt viktigareför konsumenten och därmed företagen att följa med i rådandetrender. Syftet för vår uppsats är att ta reda på hur en trendfaktiskt skapas idag och vilka faktorer som är med och påverkar.Metod: Vår uppsats är byggd på kvalitativa intervjuer med respondentersom verkar på den berörda marknaden. Uppsatsen bygger på etthermeneutiskt synsätt där vi valt att ta fram olika teorier somligger till grund för att svara på vår frågeställning. I vår studievalde vi att beröra ämnet från olika vinklar där både detpsykologiska och sociologiska fick spela en stor roll samt om detfinns ekonomiska drivkrafter bakom trenders uppkomst.Teori: Mode tillhandahåller extra adderat värde till kläder men vilketendast existerar i människans fantasi och freställning.Sociologer studerar mode ur en samhällssynvinkel, men medfokus på att mode påverkas av människor som agerar i grupper.3Psykologer däremot studerar mode utifrån enskilda individersinstinkter och behov. Om man använder det psykologiskaaspekterna som underlag till att studera mode kan man se modesom en del av personligheten inte som ett materiellt ting.

Sporttextil som luktar illa är ett utbrett problem och något som de flesta motionärer är bekanta med. En enkätstudie som genomfördes visade att mer än hälften av respondenterna någon gång upplevt att deras träningskläder luktat illa även efter tvätt. Även om lukt i sig inte är något farligt eller skadligt kan det ändå leda till obehagskänslor hos individen och det finns därför ett önskemål om en lösning på problemet. Lukt i sporttextil kan delvis härledas till bakteriers metabolism av utsöndrad svett. Dessa doftämnen tros kunna ackumuleras i textilen vid tvätt och användning.