Diskriminering kan ske både på individuell och strukturell nivå men den hämtar alltid kraft från outtalade normer. Normer som bär med sig föreställningar om det som anses vara normalt och som samtidigt pekar ut det som ställs utanför, det avvikande. Det kan därmed sägas att normer reglerar och kategoriserar, skapar gränser och definierar skillnad. Den som är inkluderad i normen märker oftast inte av den medan den som bryter mot normen löper risken att bli diskriminerad och kränkt. Detta uttryck för negativ särbehandling är ett samhällsproblem som skolan inte på något vis är förskonad ifrån.

The aim of this master?s thesis is to examine how male and female stereotypes are used to describe the characters in modern detective stories for children. We have analyzed six books in the aforementioned genre written for children between the ages of 9 and 12. This essay examines which inner qualities, appearances, activities and professions are used to describe the persons? character in the analyzed books and if these stereotypes agree with the person?s biological sex.

Syftet med studien är att undersöka hur terrorismbegreppet presenteras och används i svenska läromedel i samhällskunskap för gymnasieskolan, både före och efter terrorattackerna den 11 september 2001. Eftersom definitionen av termen terrorism i högsta grad är en politisk fråga kan man således även anta att användningen av begreppet har förändrats under de senaste decennierna. Studien har genomförts utifrån följande frågeställningar:Skiljer sig egentligen framställningen och användningen av begreppet terrorism åt i de äldre läroböckerna jämfört med de läroböcker som publicerades efter den 11 september 2001 och i så fall hur? Vilken bild lyser igenom i läroböckerna av den potentielle/aktuelle terroristen och av det potentiella/aktuella offret och hur väl stämmer egentligen denna bild överens med kravet på en skola för alla?De resultat som min studie har frambringat visar att de grupper och organisationer som läroboksförfattarna kopplar till terrorismverksamhet har förändrats från att huvudsakligen handla om nationella befrielserörelser och politiska och religiösa ytterlighetspartier till att numera främst handla om islamistiska grupper och organisationer. Resultaten behandlas avslutningsvis i en diskussion om hur väl dessa resultat stämmer överens med skolans anspråk på att vara en skola för alla..

Den aktuella studien har som syfte att visa på hur barn synliggörs samt i vilken grad de ges möjlighet till delaktighet i LVU-förhandlingar i Förvaltningsrätten i Stockholm. Detta genom en kvalitativ Textanalys baserad på samtliga ansökningar från socialnämnd som tagits upp till muntlig förhandling, gällande barn mellan 0-18 år under januari månad 2014. Jag har även använt mig av juridisk metod då jag studerat de olika lagrum som berörs och hur dessa tolkas och även hur dessa påverkar det enskilda barnet.Resultatet visar att barnets inställning utifrån eget eller ombudets perspektiv synliggörs i samtliga utom två av de studerade domarna, dvs. drygt 90% har dokumenterat ett barnperspektiv och eller barnets perspektiv. Dock saknar ca 30% av det studerade materialet formuleringar direkt ur barnets perspektiv.

Syftet med vår studie är att skapa en handledning för pedagoger om hur det går att påbörja ett arbete med hbt-frågor i skolan då vi idag lever i ett samhälle där diskriminering, kränkningar och homofobi samexisterar med toleransen av samkönade äktenskap, könsbyten samt hbt-frågor. Det är denna paradox vi valt att belysa och utgå ifrån i vår studie. Vår frågeställning är följande: På vilket sätt kan pedagoger påbörja ett arbete med hbt-frågor för att främja visionen om en skola för alla? Litteraturgenomgången beskriver vad tidigare forskning och artiklar säger om lärarens roll kring hbt-frågor i skolan och om hur klimatet kring dessa frågor är samt vad skollag och styrdokument påvisar. Vi presenterar normkritisk pedagogik som en teoretisk utgångspunkt för hur pedagoger kan arbeta med ett hbt-perspektiv i undervisningen. I vår studie har vi valt att använda oss av Textanalys som metod för att få fram ett resultat gällande vår frågeställning. Vi har analyserat metodmaterial för ett arbete med hbt-frågor riktade till pedagoger.

Denna studie undersöker Amigos tres (2010), en lärobok i spanska som främmande språk för den svenska grundskolan. Syftet är att få kunskap om hur genus skildras och i vilken utsträckning könsroller skiljer sig från normer och stereotyper, funktioner och lägen mellan könen. Fokus har även varit på vilka sammanhang manliga och kvinnliga karaktärer finns, i vilken utsträckning och på vilket sätt beskrivningarna skiljer sig från den stereotypa bilden av manligt och kvinnligt. En kvalitativ Textanalys har gjorts. Den teoretiska utgångspunkten har varit från Yvonne Hirdmans (2012) teori om manligt och kvinnligt, och Maria Nikolajevas (1998) forskning om egenskaperna som ofta tillskrivs flickor och pojkar.

This essay examines masculinity in the Swedish military paper Värnpliktsnytt during 1971-1991. The purpose is to study the masculine norms and the hegemonic masculinity that Värnpliktsnytt conveys during these years. Värnpliktsnytt was handed out for free to all soldiers during 1971-2010.During the 1970?s the women were only allowed on non-combat posts and in the 1980?s they more and more were included and accepted as soldiers and staff in the military. In 1989 women were allowed to apply for active and non-combat duty in all military sectors.

Syftet med studien var att genom Textanalys granska språket i tre valda läroböcker inomämnet matematik, på gymnasial nivå, med tonvikt på deras läsbarhet. De tre valdaläroböckerna, Matematik 4000 Kurs C Blå, Matematik från A till E. Gymnasiets matematikkurs C och Tal & Rum NT kurs C+D, har analyserats med avseende på deras samspel mellantext, bilder och figurer, orsakssamband, ovanliga ord, ämnesspecifika ord, sammansatta ord,långa ord, ordlängd, nominaliseringar, nominalfraser, fundament, meningslängd ochmeningsbyggnad. Datan har utgjorts av ett kapitel ur respektive bok, som behandlarexponentialfunktioner och logaritmer. Respektive kapitel har skrivits av och den digitalaversionen har sedan analyserats ur ovan nämnda perspektiv.

Förstagenerationsinvandrares syn på delaktighet vid vård i livet slutskede tycks det aldrig tidigare forskats kring. Det väckte författarnas intresse. Om förstagenerationsinvandrarnas syn skiljer sig från författarnas syn på delaktighet, kan vi då utan kunskap bemöta dem respektfullt? Syftet med studien var att beskriva förstagenerationsinvandrares erfarenheter av delaktighet när den närstående gavs vård i livets slutskede. En kvalitativ intervjustudie och Textanalys genomfördes.

Att i press skildra ett miljöproblem är svårt. Utrymmet i sig innebär en begränsning. Variationen i läsarens förförståelse och journalistens kunskaper är stor. Vi har genomfört en analys av hur svenskspråkig dagspress skildrat algblomningen i Östersjön somrarna 2005 och 2006. Studien omfattar vilket utrymme frågan har getts, vilka perspektiv som valts, vilka orsaker till problemet som har angetts och vilka aktörer som getts utrymme.

Abstract Arbetet, som är skrivet av Martina Filling och Therese Rasmusson, handlar om synen på lärarens förändrade fostransroll mellan 1946 och 1962. Titeln på arbetet är En förändrad lärarroll och syftet är att undersöka vilka olika perspektiv som existerade i diskussionen om lärarrollens fostransuppdrag mellan 1946 och 1962. För att uppnå ett resultat och dra en slutsats har två tidskrifter använts som källor, vilka publicerades under den tidsperiod undersökningen ämnar undersöka. Utvalda artiklar ur tidskrifterna granskades och sammanfördes till en Textanalys. Materialet för Textanalysen består av lärartidningarna Skola och samhälle och Svensk lärartidning.

I denna forskningskonsumerande uppsats undersöks vilka kunskaper och färdigheter som eleven förvärvar i slöjd och hur denna kunskap kan användas i skolans alla ämnen. Uppsatsen baseras på fem avhandlingar och tre vetenskapliga artiklar som har bearbetats genom en kvalitativ Textanalys. Tyngdpunkten ligger på vad författaren uttrycker i sin text om vilket kunskapsinnehåll som förmedlas i ämnet slöjd i grundskolan.  Resultatet visar att eleven förvärvar tre olika sorters kunskap. En del är den ämnesspecifika kunskapen där materialkännedom och kunskap om verktygen innefattas. Den andra delen är de färdigheter eleven lär sig, alltså den kroppsliga kunskapen, som även kan kopplas till begreppet Techné.

Målet med uppsatsen är att undersöka hur Försvarsmaktens (FM) personalförsörjning harpåverkats av övergången från en funktionsorienterad organisation till ett processinriktatarbetssätt. Har den omorganisation som genomförts av Högkvarteret och de förändringar somskett i ledningsstrukturen bidragit till att organisationen på ett bättre sätt än tidigare hanterarpersonalförsörjningsproblematiken?Uppsatsen inleds med en teoretisk introduktion runt begreppet organisationsutveckling och deutmaningar som följer när detta skall genomföras. Teorin byggs sedan på med den utvecklingsom Ron Ashkenas bok Den gränslösa organisationen förespråkar då organisationer skalllämna sitt hierarkiska tillstånd och övergå till det mer processbaserade arbetssättet.Metoden har sin kunskapsteoretiska bas i intervjuer med befattningshavare som på olika sätt ärinvolverade i personalförsörjningsprocessen. Det är deras erfarenheter som utgör primärdataför analysen.

Syftet med den här C-uppsatsen i Pedagogik med didaktisk inriktning är att undersöka om flickor i gymnasiet kan identifiera sig med innehållet i några läroböcker i gymnasiekursen Historia A. Syftet mynnar ut i två delfrågor och den första är: hur presenteras kvinnan i några läroböcker i Historia A? Det leder oss till den andra frågan: presenterar dessa läroböcker kvinnor på ett sätt som kan ge underlag för flickornas historiemedvetande och identitet? För att kunna ge svar på dessa frågor har jag med utgångspunkt från forskningen tagit ställning för att det finns en relation mellan historiemedvetande och identitet. Jag har undersökt tre läroböcker i historia för gymnasiet och använt mig av Textanalys och Säfströms (1999) metod med inläsning och utläsning. I bearbetningen av resultatet har jag använt frågor inspirerade av Skolverkets (2006) rapport samt utgått från Jensens (1997) teori om historiemedvetande som identitet.Resultatet av studien visar att det finns stora brister i läroböckernas innehåll.

Denna studie söker ta reda på på vilket sätt den ekonoiska tillväxten presenteras i läroböcker i Samhällskunskap A för gymnasiet. Frågeställningarna är: Vilka olika infallsvinklar ges begreppet ekonomisk tillväxt i de studerade läroböckerna för samhällskunskap A ?och Problematiserar eller problematiserar inte dessa läroböcker kring begreppet ekonomisk tillväxt? Den metod som använt är Textanalys. Med hjälp av olika presenterade infallsvinklar av den ekonomiska tillväxten studeras fyra läroböcker vilket tydliggör vilka infallsvinklar som tas upp i de olika böckerna. Vidare har de olika infallsvinklarna givits en antingen problematiserande eller en icke-problematiserande karaktär.