Syftet med den här studien var att undersöka vilka motiv som funnits till engelskämnets existens och funktion i två statliga utredningar. Som empiri tjänade SOU 1948:27, 1946 års skolkommissions betänkande med förslag till riktlinjer för det svenska skolväsendets utveckling och SOU 1992:94, Skola för bildning, på vilka en kvalitativ Textanalys med hermeneutisk tolkning genomfördes. Studien tog sina teoretiska utgångspunkter och analysverktyg i Anthony Giddens teori om moderniteten, Ulf P. Lundgrens teori om läroplanskoder och tre forskardiskurser om kultur i språkundervisningen. Resultatet visade att engelskämnets existens inte var given för individen i SOU 1948:27, däremot för samha?llet då få samhällsresurser ansågs behövas för att ge individen relativt god färdighet jämfört med de andra stora kulturspråken, främst tyska.

Målet med uppsatsen var att undersöka hur Försvarsmaktens (FM) personalförsörjning ochurvalsprocesser fungerar för officerare i nivå 3. Hur säkerställer man rätt kompetens i dennaplanerings ? och placeringsprocess. Tillvaratar och utvecklas individens kompetens genomdelade värderingar och mål i syfte att skapa engagemang och en kreativ miljö ledande tillkompetensförnyelse och hög produktivitet? Hur upplevs denna process fungera urorganisationens - och ur den enskildes synvinkel.Uppsatsen inleds med en teoretisk introduktion som bygger på Jay Halls kompetensprocessoch kompletteras med Sandberg och Targamas teorier om kompetensförnyelse.Metoden har sin kunskapsteoretiska bas i intervjuer med befattningshavare nivå 3 varsinformation utgör primärdata för analysen.

SammanfattningSyftet med denna uppsats är att ge en historisk överblick över de svenska betygssystemen och att se på hur begreppen kunskap, betyg och bedömning diskuteras i de nationella läroplanerna. I Sverige har vi haft tre olika betygssystem; det absoluta, det relativa och dagens mål- och kunskapsrelaterade. I det absoluta betygssystemet graderades betygen i form av bokstäver och eleverna betygssattes i jämförelse med varandra. Betyg i ordning och uppförande sattes men togs bort i och med Lgr 69. Med Lgr 62 kom ett nytt betygssystem, det relativa, även här betygssattes eleverna i relation till varandra.

Jag har fått den uppfattningen att läromedel används ofta. För att använda detta medel på ett bra sätt, borde de därför vara välgjorda utifrån många faktorer. Jag vill se hur innehållet i de läromedel som idag används på skolor runt omkring motsvarar de mål som kursplanen för fysik i grundskolan har. Frågeställningarna är följande:- På vilket sätt behandlar läromedlen i fysik mål som finns i kursplanen för fysik i grundskolan?- Hur uppfattar fysiklärare de läromedel de använder sig av?- Hur använder fysiklärare läromedlen i sin undervisning?Genom en Textanalys har jag jämfört läromedlens innehåll med de mål som finns i grundskolans kursplan för fysik under rubriken Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av det nionde skolåret, beträffande natur och människa.

I mitt arbete har jag studerat klarspråk och retorik i myndighetstexter och avgränsat studien till informationsbroschyren Välkommen till Arbetsförmedlingen som arbetssökande får med sig vid inskrivning hos Arbetsförmedlingen. Det är ett informationsmaterial som alla arbetssökande får, oavsett vilken ålder eller vilka behov och förutsättningar de har. Syftet med min studie är därför att främja läsbarhet och läsvärde i Arbetsförmedlingens informationsmaterial till målgruppen arbetssökande ungdomar mellan 19-25 år. I min studie har jag använt mig av tre metoder, en Textanalys, en semistrukturerad fokusgrupp och en dold observation. Syftet med detta var att se hur kontexten påverkar Arbetsförmedlingens informationsmaterial och hur läsbar den är för målgruppen, att undersöka hur arbetssökande ungdomar resonerar om deras behov och yrkesframtidsdrömmar samt hur de förhåller sig till informationsmaterialet.

I en fältstudie på grundskolan studeras elevernas arbete med Lego som visuell kultur och hur de ser på lärande kring Lego. Syftet med studien är att ge ett bidrag till förståelsen av olika könsstrukturer i byggandet av Lego och därmed se eventuella skillnader i utföranden mellan flickor och pojkar. Det handlar också om att låta eleverna vara medforskare och göra deras röster hörda samt bidra till elevernas berättandekultur och kunskapande.Frågeställningarna är: På vilket sätt blir olika genusperspektiv framträdande i byggandet med Lego? Hur framträder skillnader mellan pojkar och flickor? På vilket sätt kan elever uppfatta och beskriva Lego som en kunskapsform? Undersökningen har en socialkonstruktionistisk teoretisk ram, där eleverna ses som kunskapande aktörer och medaktörer till grundskolediskursen. Det empiriska materialet analyseras utifrån metoder inom diskursanalys som en variant av Textanalys.

Den aktuella studien har som syfte att visa på hur barn synliggörs samt i vilken grad de ges möjlighet till delaktighet i LVU-förhandlingar i Förvaltningsrätten i Stockholm. Detta genom en kvalitativ Textanalys baserad på samtliga ansökningar från socialnämnd som tagits upp till muntlig förhandling, gällande barn mellan 0-18 år under januari månad 2014. Jag har även använt mig av juridisk metod då jag studerat de olika lagrum som berörs och hur dessa tolkas och även hur dessa påverkar det enskilda barnet.Resultatet visar att barnets inställning utifrån eget eller ombudets perspektiv synliggörs i samtliga utom två av de studerade domarna, dvs. drygt 90% har dokumenterat ett barnperspektiv och eller barnets perspektiv. Dock saknar ca 30% av det studerade materialet formuleringar direkt ur barnets perspektiv.

Uppsatsen handlar om vad människor tror händer efter döden från förr tills idag. Syftet och den övergripande huvudfrågan var att undersöka vad människor tror händer efter döden för att kunna jämföra vad människor trodde förr med vad de tror idag. Den historiska bakgrunden behandlar vad människor trodde hände efter döden förr och vad människor tror händer efter döden idag. Tiden som behandlas sträcker sig från uppkomsten av den äldsta kristendomen fram till 2000-talet.  För att kunna få fram ett resultat användes två metoder, Textanalys och intervjuer. Intervjuerna genomfördes med tre olika åldersgrupper som bestod av barn och ungdomar, medelålders människor och äldre människor.

Vårt syfte med denna uppsats är att undersöka möjligheterna att i pedagogisk verksamhet arbeta med populär barnlitteratur för att förankra läroplanernas värdegrund samt att undersöka vilka moraliska och/eller etiska dilemman det finns i populär barnlitteratur och hur man kan koppla samman dessa dilemman med värdegrunden som beskrivs i skolans styrdokument. Förskolan och skolans personal ska verka för att förmedla och förankra värdegrunden som beskrivs i Lpfö 98 och Lpo 94. Värdegrundsbeskrivningen är komplex och måste tolkas vilket vi försökt gestalta i vårt bakgrundskapitel. I det kapitlet finns även ett avsnitt om barnlitteratur och vad vi menar med det begreppet.Med hjälp av en narratologisk Textanalys av de texter vi valt ut bland, Bokjuryns vinnare 2009, visar vi vilka etiska och moraliska problem de gestaltar och kopplar sedan detta till värdegrunden. Resultatet av vår undersökning är att alla de utvalda böckerna lyfter moraliska och/eller etiska dilemman och att dessa går att koppla till värdegrundsbegreppet.

Uppsatsens syfte är att redogöra för hur de två apoteksaktörerna, Apoteket AB (statligt) och Apotek Hjärtat AB (privat) realiserar sina respektive verksamheter språkligt i de verksamhetspresentationer som återfinns på deras webbplatser. Med hjälp av den systemisk-funktionella grammatiken, SFG, undersöks dels relationsskapandet mellan apoteksaktörerna och konsumenten samt dels hur de konstruerar den egna verksamheten språkligt. Genom en kritisk diskursanalys vidgas perspektivet och resultaten av Textanalyserna fördjupas. Den kritiska diskursanalysen bidrar till att ge förståelse för hur och varför texterna ser ut som de gör och kopplar det till aktuella samhällsförändringar som skett de senaste årtiondena. Resultatet av analyserna visar att de två apoteksaktörerna konstruerar relationen till konsumenten såväl som den egna verksamheten på olika sätt.

Försvarsmaktens omställning från ett nationellt invasionsförsvar till ett flexibelt insatsförsvar har för flygvapnets stridsflygdivisioner, likt som för många andra förband, inneburit stora förändringar i hur verksamheten genomförs. Ett tidigare relativt jämnt flöde av verksamhet och resurser har nu bytts ut mot årsvisa cykler med variationer i resurstilldelning divisionerna emellan. Syftet med detta arbete är att först undersöka hur dessa cykler påverkar piloternas uppfattning av sin arbetssituation. Därefter diskutera hur denna uppfattning påverkar flygvapnets krigföringsförmåga. En undersökning har genomförts på flygvapnets fyra stridsflygdivisioner.

Den här studien handlar om hur textreklam kommer till uttryck i svenska tjejtidningar och hur textreklam har förändrats under ett decennium. Vi har analyserat 25 nummer av tjejtidningarna Veckorevyn och Solo från år 2002 och 2012. Totalt har 953 texter analyserats.Genom en kvantitativ innehållsanalys har vi undersökt hur mycket textreklam som finns i tjejtidningarna och genom en kvalitativ Textanalys har vi analyserat på vilket sätt textreklamen kommer till uttryck och hur den har förändrats med utgångspunkt från Spelreglerna för press, radio och tv. För att få en djupare förståelse om textreklam har vi intervjuat textreklamexperten Håkan Lindhoff och Ulrica Widsell som är ordförande för Yrkesetiska nämnden och vice ordförande för Journalistförbundet.Resultatet visar att textreklam i dag inte går att mäta med hjälp av de riktlinjer som finns mot textreklam. Textreklamkommittén är avvecklad sedan 2005 och i dag är det upp till den ansvarige utgivaren att granska sin egen tidning.

Syftet med denna studie är att synliggöra om förskollärarna upplever upplever några skillnader i sitt metodval inom matematik i och med implementeringen av läroplanen för förskolan reviderad 2010 samt om den geografiska placeringen av förskolan har någon inverkan på dessa val. Studien behandlar även om yrkesidentiteten har förändrats i och med reviderigen, samt om den geografiska placeringen av förskolan har betydelse för den metodik förskolläraren använder sig av inom ämnet matematik. Genom att först göra en Textanalys av läroplanen för förskola (Lpfö98) och läroplanen reviderad förskola reviderad 2010 (lpfö98/10) har vi belyst de skillnader som finns i förskolans läroplaner. Detta resulterade i att vi kunde utforma en intervjuguide som vi sedan har kunnat använda i de intervjuer som gjordes med respondenter som totalt är nio stycken, fyra som är verksamma i en stor stad och fem som är verksamma i glesbygden. Under studiens gång har vi ständigt använt oss av relevant litteratur som bland annat behandlar matematik i förskolan.

Titel: Dokumentation ur ett genusperspektiv - en diskursanalys av portfolios i en förskola. Författare: Eva Holmlund och Lisa Stenström Arbetet är en kritisk diskursanalys om portfoliodokumentation i en förskola ur ett genusperspektiv. Syftet är att undersöka genusrelaterade mönster i dokumentationen, såväl likheter som olikheter studeras. Vår Textanalys bygger på 12 barns portfoliotexter från en Reggio Emilia-inspirerad förskola. En av Reggio Emilia-filosofins grundstenar är dokumentation. De frågeställningar vi utgått från är: Skiljer sig språket åt i den skriftliga dokumentationen för pojkar respektive flickor och i så fall hur? Vad dokumenteras hos pojkar respektive flickor? Går det att utläsa skillnader och likheter i vilka processer/lärosituationer som dokumenteras för pojkar respektive flickor? Till grund för vår analys ligger Faircloughs tredimensionella modell (Winther Jørgensen & Phillips, 2000).

I filmen Darwins mardröm skildras fiskeindustrin i Victoriasjön och dess kopplingar till illegal vapenhandel. Denna handel påverkas och möjliggörs av ekonomiska och politiska aktörers intressen, vilka har rötter som sträcker sig över staters gränser. Vi har, genom en kvalitativ Textanalys, analyserat intervjuer i filmen och funnit att både regeringar, transnationella nätverk och företag gör ekonomiska förtjänster på vapenhandelns fortgående. Tillkortakommanden i de nationella och de internationella lagar och förordningar som reglerar denna handel innefattar korruption och organiserad brottslighet. Enligt Mary Kaldor är termen nya krig användbar för att förklara och förstå de förändringar som på senare tid skett inom krigsföringen, vilka kan härledas till en ökande transnationell sammanbundenhet.