Barnets bästa beskrivs av forskare som ett svårdefinierat begrepp. Trots detta är begreppet lagstadgat och ska vara avgörande för alla beslut kring vårdnad, boende och umgänge. Syftet med studien har varit att undersöka Gävle tingsrätts diskussion av barnets bästa i vårdnads-, boende- och umgängesdomar under åren 1992, 2002 och 2012 samt om det skett någon förändring över tid. En form av Textanalys användes för att analysera empirin som sedan studerades med socialkonstruktionistisk och rättssociologisk teori. Det mest framträdande resultatet var att tingsrättens diskussion kring barnets bästa oftast skett indirekt, där ingen direkt motivering har gjorts huruvida en viss situation är till barnets bästa eller inte.

Denna rapport behandlar arbetsprocessen bakom skapandet av konceptillustrationer av miljö till Testament som är ett dataspel som ska lära konfirmander Gamla Testamentets historia. Ambitionen har varit att skapa konceptillustrationer av miljö som den kan ha sett ut där händelserna i Gamla Testamentet utspelade sig. Jag har dock haft anledning att tro att Gamla Testamentet inte har tillräckligt utförliga miljöbeskrivningar för att det ska vara möjligt att skildra en miljö endast utifrån det som står där. Frågeställningen har därför varit: hur skildrar jag med konceptillustrationer en miljö som inte finns detaljerat beskriven i ursprungstexten. För att besvara den här frågan har jag tagit fram ett tillvägagångssätt för skapandet av konceptillustrationerna till Testament.

Den aktuella studien har som syfte att visa på hur barn synliggörs samt i vilken grad de ges möjlighet till delaktighet i LVU-förhandlingar i Förvaltningsrätten i Stockholm. Detta genom en kvalitativ Textanalys baserad på samtliga ansökningar från socialnämnd som tagits upp till muntlig förhandling, gällande barn mellan 0-18 år under januari månad 2014. Jag har även använt mig av juridisk metod då jag studerat de olika lagrum som berörs och hur dessa tolkas och även hur dessa påverkar det enskilda barnet.Resultatet visar att barnets inställning utifrån eget eller ombudets perspektiv synliggörs i samtliga utom två av de studerade domarna, dvs. drygt 90% har dokumenterat ett barnperspektiv och eller barnets perspektiv. Dock saknar ca 30% av det studerade materialet formuleringar direkt ur barnets perspektiv.

I denna forskningskonsumerande uppsats undersöks vilka kunskaper och färdigheter som eleven förvärvar i slöjd och hur denna kunskap kan användas i skolans alla ämnen. Uppsatsen baseras på fem avhandlingar och tre vetenskapliga artiklar som har bearbetats genom en kvalitativ Textanalys. Tyngdpunkten ligger på vad författaren uttrycker i sin text om vilket kunskapsinnehåll som förmedlas i ämnet slöjd i grundskolan.  Resultatet visar att eleven förvärvar tre olika sorters kunskap. En del är den ämnesspecifika kunskapen där materialkännedom och kunskap om verktygen innefattas. Den andra delen är de färdigheter eleven lär sig, alltså den kroppsliga kunskapen, som även kan kopplas till begreppet Techné.

In my study, I aim to examine how the printed Swedish media depicts Jews and Judaism.How the agenda is for the depiction of Jews and Judaism and how it can be related todidactic challenges within the school subject religion. The study is based on 194 articlesfrom the Swedish newspapers, Dagens Nyheter and Svenska Dagbladet, in July and August 2014. I use a qualitative and a quantitative text analysis where I put articles in different categories. The study?s theoretical framework is The Agenda-Setting Theory and my study leans against Bachner (2006), von Brömssen (2012) and Revell's (2010) thoughts on the media having great influence over our image of religion and religious groups.My study shows, among other things, that Jews and Judaism are mainly mentioned in the media in relation to the conflict in Israel and Palestine, World War II or anti-Semitism.

In February 2002 the European commission put forward a proposal for a new directive on The patentability of computer-implemented inventions, but which during my work on this essay has not been decided on yet. The directive has divided the decision-makers in the union, the commission and parliament, into two different positions regarding by which range computer-implemented inventions should be patentable. The parliament has amended the commissions proposal in a substantial way and the legal process has caused a heated debate both within the unions administration and among various interest groups both in favour of and against a patent on computer-implemented inventions. The loudest protests have come from a group that feels threatened by a possible software patent: Open Source. In this study I examine both the arguments by the decision-makers and by the lobbying for and against the proposal.

With background in the acknowledgement of the current period of major change in the characteristics of traditional Swedish foreign policy, considering the membership in the European Union, as well as the new contextual scenarios that Sweden has been situated in after the end of the cold war, this thesis aims at scrutinizing the Swedish Foreign Policy from 1991 to 2010. The purpose of the thesis is further to localize continuity and change in the ideas which Sweden has explicitly stated in its foreign policy. Based on the theory of institutionalism, the thesis also aims to bring forward plausible explanations built on the main empirical findings. This has been done by identifying different types of goals and means within realism and liberalism as well as categorizing each theory within three ideal types.The chosen research method has been a qualitative text analysis with focus on an ideational analysis. The material on which the descriptive analysis is based upon is constituted by the annual statements of government policy in parliamentary debates on foreign affairs.The results of the thesis show that the ideas that are related to solidarity, consensus and active foreign policy are constant through the period of examination.

Detta arbete presenterar en systemisk-funktionell analys av elevtexter skrivna av elever i årskurs nio. Det är totalt 24 elevtexter från ett ersättningsprov inom det nationella provet 2012 som analyseras. Tolv av de undersökta texterna är skrivna av pojkar och tolv är skrivna av flickor. Uppgiften eleverna fått är att skriva en novell utifrån en bild.Syftet med detta arbete är att se eventuella skillnader i sättet att skriva mellan pojkar och flickor samt utreda vilka skillnaderna är. För att kunna se detta har elevtexterna analyserats med systemisk-funktionell Textanalys för att se processer, deltagare och omständigheter.

The aim for this paper has been to examine three textbooks designed for science education in upper secondary school in order to determine whether they convey any specific attitudes regarding what is considered to be ideal knowledge within the field of biology. The main focus has been to investigate if different types of design strategies have been used to emphasize certain values or attitudes and if this proves to be the case, how is this achieved specifically?                      For this purpose I have conducted several different qualitative linguistic analyses of the textbooks. The theoretical framework for the analyses lies within the main field of critical linguistics and more specifically in the context of systemic functional linguistics. The two main language models I have chosen to use for my investigations are functional grammar and multimodal text analysis.                      My results imply amongst other things that by conducting an overall assessment of the headlines in the textbooks a fair assessment can be made of which overall attitudes the books convey.

Detta arbete presenterar en systemisk-funktionell analys av elevtexter skrivna av elever i årskurs nio. Det är totalt 24 elevtexter från ett ersättningsprov inom det nationella provet 2012 som analyseras. Tolv av de undersökta texterna är skrivna av pojkar och tolv är skrivna av flickor. Uppgiften eleverna fått är att skriva en novell utifrån en bild.Syftet med detta arbete är att se eventuella skillnader i sättet att skriva mellan pojkar och flickor samt utreda vilka skillnaderna är. För att kunna se detta har elevtexterna analyserats med systemisk-funktionell Textanalys för att se processer, deltagare och omständigheter.

Syfte och frågeställningar: Uppsatsens syfte är att lyfta fram motståndsartikulationer i låttexter skrivna av aktiva all-trans/female-punkband. Frågeställningarna behandlar låttexternas teman, deras referenspunkter, bandens val av mottståndsstrategi och vart detta motstånd riktas.Teori: Huvudsakligen har motståndsforskarna Mona Lilja och Stellan Vinthagens bok Motstånd (2009) använts för att beskriva hur motstånd verkar i förhållande till makt. Judith Butlers Genustrubbel (2007) har använts för att exemplifiera makt- och motståndsverkan kopplat till kön.Metod: Låttexterna har analyserats kvalitativt och tolkats i relation till det omgivande samhällets maktstrukturer. På så sätt har tema och referenspunkter utlästs. Hur motståndet artikuleras i låttexterna har sedan beskrivits med hjälp av uppsatsens teoretiska utgångspunkter.Resultat: Det har funnits ett stort omfång av motståndsartikulationer i alla nio låttexter.

I denna forskningskonsumerande uppsats undersöks vilka kunskaper och färdigheter som eleven förvärvar i slöjd och hur denna kunskap kan användas i skolans alla ämnen. Uppsatsen baseras på fem avhandlingar och tre vetenskapliga artiklar som har bearbetats genom en kvalitativ Textanalys. Tyngdpunkten ligger på vad författaren uttrycker i sin text om vilket kunskapsinnehåll som förmedlas i ämnet slöjd i grundskolan.  Resultatet visar att eleven förvärvar tre olika sorters kunskap. En del är den ämnesspecifika kunskapen där materialkännedom och kunskap om verktygen innefattas. Den andra delen är de färdigheter eleven lär sig, alltså den kroppsliga kunskapen, som även kan kopplas till begreppet Techné.

Hur läroböcker är utformade och vilket innehåll de har är inte en slump, utan ett resultat av åratal av forskning och ett samhälle i konstant förändring. Idag tar vi det som en självklarhet att ett stort kapitel i biologiundervisningen, såväl på högstadiet som i gymnasiet, tas upp av evolutionen, det vill säga läran om livets utveckling. Så har det inte alltid varit.Denna undersökning ämnar till att se om det finns ett samband mellan sekulariseringen av skolan och hur ämnet evolution har formats i biologiläroböckerna för högstadiet och gymnasiet. En Textanalys har gjorts av 20 läroböcker från olika stadier och tidsperioder, resultaten har sammanställts och diskuterats.Sammanfattningsvis kan konstateras att biologiböckernas innehåll har förändrats i takt med dels sekulariseringen av den svenska skolan och dels olika skolreformer som gjorts under 1900-talet. Till detta kan vi addera de framsteg som naturvetenskapen gjort från andra halvan av 1800-talet fram till idag.

Syftet med undersökningen är att utöka förståelsen på vilket sätt media förmedlar idrott ur ett genusperspektiv, och diskutera dess konsekvenser. Vi vill med undersökningen få en ökad insyn i medias makt kring föreställningar om kvinnligt och manligt på sportsidorna. Vi har med hjälp av kvantitativ innehållsanalys i kombination med kvalitativ Textanalys argumenterat kring olika tänkbara svar. Underlaget för vår studie baseras på ett omfattande kodningsschema där sportbilagan i Dagens Nyheter (DN) under februari månad 2011 utgjort empirin. Resulta-ten av kodningsschemat har jämförts med litteratur om genus, media och idrott.

Uppsatsen undersöker byggnationen av Sågenområdet i Knivsta med syftet att kritiskt analysera den fysiska planeringen utifrån ett demokrati- och maktperspektiv. Utifrån intervjuer samt genom Textanalys av media och offentliga dokument undersöker uppsatsen den kritiska diskursen som riktats mot planeringen, de diskurser kring hållbar utveckling som präglat planeringen samt i vilken utsträckning planeringen har påverkats av neoliberalism. Neoliberalism används som uppsatsens teoretiska ramverk och som analytiskt verktyg för att förklara prioriteringar och beslut som fattats i planeringsprocessen. Undersökningen finner att den typ av hållbar utveckling som förespråkas av kommunen präglas av neoliberalism samt att de kritiska diskurserna inte getts inflytande i planeringen i stor utsträckning. Att kritiken inte getts inflytande i planeringen kan till viss del förklaras utifrån neoliberala tendenser, till exempel att beslut fattats genom stängda förhandlingar mellan kommun och privata aktörer och att politiskt laddade begrepp som hållbar utveckling och exploatering avpolitiserats.