The aim of this study is to investigate how five boys in grade 3 of compulsory school structure and use language when they write narrative texts retelling and assessing personally experienced events. This is studied by interpreting how the boys use genre steps that are typical of the structure of personal narrative texts and by detecting and naming different linguistic features in the texts. The material in the study consists of five boys?personal reports and the method, which is based on the theories of genre pedagogy (see Johansson & Sandell Ring 2012:28ff, 223f), comes from systemic functional linguistics. A central finding of the study is that the boys structure their texts in varying combinations of genre steps which commonly occur in texts of a narrative kind.

SammanfattningDet började med att vi var intresserade av vad kvalitet är och vad kvalitet innebär i fritidshemmet. Vi var även angelägna om att finna ut om kvalitet är en fråga om resurser eller om pedagogen också har en viktig roll i det sammanhanget. Därför blev det naturligt för oss att undersöka hur förutsättningarna för lärande ser ut i fritidsverksamheten. Våra forskningsfrågor blev; Hur beskrivs en fritidspedagogs yrkesutövning? Och vad avses med kvalitet i fritidshem? För att undersöka detta valde vi att göra en Textanalys som baseras på Skolinspektionens granskning av kvalitet i fritidshem.

Detta arbete presenterar en systemisk-funktionell analys av elevtexter skrivna av elever i årskurs nio. Det är totalt 24 elevtexter från ett ersättningsprov inom det nationella provet 2012 som analyseras. Tolv av de undersökta texterna är skrivna av pojkar och tolv är skrivna av flickor. Uppgiften eleverna fått är att skriva en novell utifrån en bild.Syftet med detta arbete är att se eventuella skillnader i sättet att skriva mellan pojkar och flickor samt utreda vilka skillnaderna är. För att kunna se detta har elevtexterna analyserats med systemisk-funktionell Textanalys för att se processer, deltagare och omständigheter.

Syftet med denna uppsats är att belysa myten/myterna om individen. Detta görs utifrån bilder i två olika läroböcker, en för samhällskunskap och en för historievetenskap i grundskolans senare år. Frågan som ställs är vilken myt om individen vi kan finna i dessa, för att svara på denna fråga används en kvalitativ Textanalys. Mer exakt används en semiotisk bildanalys vilket innebär att vi läser bilden utifrån principen att den fungerar som en text. Vi förankrar vår analys i teorier av Barthes och Foucault.

Uppsatsen undersöker intresseorganisationernas tillträdesmöjligheter i betänkandet SOU2007:89 Rovdjuren och deras förvaltning. Tillträde ska inte förväxlas med reellt inflytandemen är en förutsättning för att organisationer ska kunna påverka politiskt beslutsfattande. Deberörda intresseorganisationernas tillträde studeras i betänkandets fem närvaroformer. Somteoretisk utgångspunkt används pluralistisk och korporativ teori vilka appliceras på denempiriska undersökningen som idealtyper. Det metodologiska tillvägagångsättet innebär attutredningens processer spåras vilka sedan analyseras genom en kvalitativ Textanalys ochmotivanalys.

Partiets namn var fram till 1990 Vänsterpartiet kommunisterna (VPK). Denna bakgrund har påverkat andra partiers syn på arenan runt och inom Vänsterpartiet vilket innebär att deras demokratisyn har ifrågasatts. När frågan om demokrati kommer på tal, så skapades ett intresse hos oss som uppsatsskribenter hur idéer om demokrati inom Vänsterpartiet kan beskrivas. Då partiet genom tiderna hävdat att de är goda demokrater, men med ett fördjupat innehåll. Denna uppsats vetenskapliga bidrag är att svara på frågan om Vänsterpartiet kan tillskrivas en innehållslig demokratiuppfattning år 2014, denna fråga är extra intressant då en innehållslig demokratisk agenda ibland likställs med en odemokratisk agenda.

Jag har valt att studera uppkomsten av The African Charter On Human and Peoples Rights. Mitt huvudsyfte är att se vilken roll Afrikas historia har spelat för utformandet av den afrikanska stadgan för mänskliga rättigheter och vid sidan av detta även ta reda på om stadgan är effektiv. Jag har också valt att göra en jämförelse med Europakonventionen för att se vad som skiljer de två regionala systemen för mänskliga rättigheter åt. Jag har sökt information, granskat och tolkat det jag läst med hjälp av rättsvetenskaplig metod och en kvalitativ Textanalys utefter en teori om universalism och en världssystemanalys. Något som krävt mycket och noggrann läsning. Mitt resultat pekar på en relativt ineffektiv stadga med starka regionala värderingar och stort fokus på kontinentens historia av kolonialism och de koloniala arven detta gett.

Skönlitterära texter bidrar till att definiera vilka sociala identiteter, och därmed könsroller, som är möjliga i samhället (Fairclough 2010:75). Undersökningen syftar till att medvetandegöra hur könsroller, och maktstrukturer mellan dessa, reproduceras genom den grammatiska kodningen av romanpersoner i spänningslitteratur.Genom en anpassad systemisk-funktionell transitivitetsanalys (Halliday 2004) undersöks mäns och kvinnors dynamiska potential, samt deras processers riktning och agentivitet. Därtill analyseras i vilken utsträckning män och kvinnor nyttjar talarutrymmet i texten.Materialet består av spänningssekvenser ur tre romaner av Camilla Läckberg, Stieg Larsson och Lars Kepler.Resultaten visar att kvinnor i processfördelningen framstår som mer dynamiska än män, men att mäns processer i större utsträckning riktar sig mot yttre deltagare och påverkar dessa. Kvinnor blir oftare föremål för andras processer och påverkas i lika stor mån som de själva kan påverka. Män dominerar även talarutrymmet.Slutsatsen blir att även om kvinnor framstår som mer dynamiska än män, framstår män som mer handlingskraftiga och förmögna till påverkan än kvinnor..

Syftet med denna studie är att studera mediernas rapportering kring ett antal specifika händelser kopplade till SOS Alarm. Med vår undersökning avser vi att bidra till kunskapen om hur tidningarna Aftonbladet och Dagens Nyheter framställer SOS Alarm i sina nyhetspubliceringar. Mediernas rapportering är viktig att studera då mediebilden av SOS Alarm kan påverka allmänhetens förtroende för denna viktiga samhällsaktör. Detta är viktigt på grund av att den bild och på det vis som medierna framställer olika händelser påverkar människor, vår sociala och kulturella kontext, att se och uppfatta verkligheten vi lever i. Medierna utgör ett kraftfullt verktyg för människors åsikter, värderingar och påverkar människors beteende.Studien har använt sig av kvalitativ Textanalys och inriktat sig på 43 tidningsartiklar från Aftonbladet och Dagens Nyheter.

Syftet med studien är att genom en jämförande kvalitativ Textanalys av politiskt strategiska dokument studera i första hand hur valda strategier uttrycker idéer avseende antiterror-strategier, och i föreliggande fall om, USA:s terrorismstrategier har påverkat EU:s och Sveriges utformning av sina respektive strategidokument avseende synen på fenomenet terrorism. Syftet breddas för att om möjligt visa på om Sverige kan ses som närmare USA än EU i det institutionella antiterrorarbetet avseende de politiska uttrycken som används kring terrorism och antiterrorstrategier. Teorier som ligger till grund för analysen kommer från Giddens, Gramsci och Kagans tankar kring makt, hegemoni, påverkan och inflytande. Metoden för att genomföra analysen bygger delvis på Faircloughs diskursanalys. Resultatet indikerar att USA intar en proaktiv hållning i sin antiterrorstrategi och blir på detta sätt tongivande över sin egen såväl som över andras utformning av antiterrorstrategier.

Taiwan has over the past thirty years experienced a substantial political transformation. Being ruled by Chinese nationalists since World War II, Taiwan started its democratic transition in the late eighties. The new democratic system did not only provide people with freedom to vote, it also marked the beginning of a search for a new national identity. Based on the international theory of constructivism, this paper defines and studies the Taiwanese people?s progression away from a dominant Chinese national identity towards a uniquely defined Taiwanese identity.

På Facebook når polisen många människor och kan ge sin bild av olika händelser och av sig själva. Jag har studerat två poliskontors  ? Täbys och Sollentunas ? närvaro på Facebook under en tvåmånaders period, och utifrån deras inlägg kartlagt vilken typ av händelser som de väljer att berätta om. Därutöver har jag också gjort en retorikanalys för att utifrån den diskutera vilken bild som polisen ger av sig själv på Facebook. Eftersom polisen själv anser att deras trovärdighet är av stor betydelse har jag i analysen koncentrerat mig på hur polisens ethos framträder i inläggen.Resultatet skiljer sig delvis åt mellan de två kontoren.

Uppsatsens syfte är att undersöka hur diskurserna om kön och ras/etnicitet ser ut idag i domar från länsrätten i Göteborg. Utgångspunkten är att kön och ras/etnicitet konstrueras språkligt och att vi som socialarbetare behöver vara medvetna om hur vi är med och konstruerar kategorierna och vilken makt som ligger i vårt tal. Frågeställningarna är: Vilka diskurser om kön förekommer i länsrättens tal? Vilka diskurser om ras/etnicitet förekommer i länsrättens tal? Förekommer dominerande, underordnade eller konkurrerande diskurser om kön och ras/etnicitet i talet?På vilket sätt samverkar ras och kön med varandra? Hur kan man förstå diskursernas förekomst?Uppsatsen är en Textanalys av länsrättsdomar som gäller §3 Lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU). Jag har använt diskursanalys som metod och utgått från ett socialkonstruktivistiskt och diskursteoretiskt perspektiv.

Syftet med denna uppsats är att undersöka begreppet ?mjuk makt?. Mjuk makt är en relativt ny term som myntades av statsvetaren Joseph Nye år 1990. Sedan dess har detta nya begrepp förändrat hur vi ser på internationell makt. Genom användandet av attraktion och lockelse använder sig stater av mjuk makt för att få inflytande.

Syftet med uppsatsen är att belysa hur musikundervisningen i årskurs 4-6 styrs i praktiken, hur lärare tolkar kursplanen, hur de planerar undervisningen i ett övergripande perspektiv, samt hur bedömning och betygsättning sker. Studiens huvudsakliga vetenskapsteoretiska ansats är ideologikritisk hermeneutik. Metodologin baseras på Textanalys, därtill även en enkät till musiklärare i länet, samt observation och datainsamling av samtliga 161 elever och 5 lärare i undersökningskommunens åk6. Resultatet har därmed delvis objektivt säkra data, men till största delen handlar det om en trovärdighet baserat på koherenskriteriet.Genom den kvalitativa Textanalysen framträder en konflikt mellan den skrivna och kom-municerade läroplanen och läroplansverkets vidgade kontext inom hela skolans föreställnings-värld. Diskussionen behandlar detta huvudresultat huruvida synen på kunskap, lärande och människa har förändrats genom den nya skolpolitiken.