I denna studie har det genomförts Textanalyser på flerspråkiga elevers texter, med syftet att undersöka flerspråkiga elevers skriftspråksutveckling i ett bredare perspektiv. Det analyserade materialet består av 28 elevtexter, skrivna av fyra elever under perioden ht-11 till vt-13. Elevtexterna består av återgivande, berättande och beskrivande texter.Ett bredare syfte till studien var att finna en metod som var lämpad för att analysera flerspråkiga elevers skriftspråksutveckling. För den här studien och för framtida analyser av flerspråkiga elevers texter utformat en egen analysmetod, efter de aspekter somansetts centrala för studiens syfte.Resultatet visar att det skett en utveckling hos alla elever, men att utvecklingen är högst individuell. Resultatet visar också att alla eleverna har generella svårigheter vad beträffar andraspråksinlärning, t.ex.

Our modern swedish society is charactarized by peoples and cultures from all over the world. In this perspective I believe that young pupils of today need culture studies in school in order to understand themselves and further to recieve knowledge about different cultures, traditions and lifestyles. The present study is an attempt to investigate the potential of the ethnological culture analysis as a pedagogical method. The paper is divided into two sections; one in which I (a student teacher in swedish language training) have applied the culture analysis in a literary context. By using the culture analysis on Emily Brontë´s classic book Wuthering Heights I have tried to let typical elements from the Victorian era appear.

The aim of this study is to examine and map out the different ways that theconception of information literacy (IL) is used in the governing documents ofthe Swedish elementary school. IL is a controversial concept around which thereis no proper consensus. Despite that fact, the word is used in a vast number ofcontexts. In the school world as well as in the library sphere the different waysof using the concept often appear to overlap although rarely in ways that seemconducive to one another. My work therefore, is aimed at finding out how theconcept is used within these two discourses and if or in what ways the usagescoincide and are compatible.

Den här uppsatsen tar upp innehållsstrukturens betydelse för översättningen av några inledande kapitel av Fernando Savaters bok Las preguntas de la vida. Uppsatsen inleds med en Textanalys som följer analysmodellen i Hellspong & Ledin (1997). Därefter följer uppsatsens huvuddel som består dels av en genomgång av textens hierarkiskt ordnade innehåll och dels av exempel på hur denna innehållsstruktur har påverkat översättningen av de enskilda styckena. Sist finns en sammanfattning och kommentar. Syftet med uppsatsen är att visa hur man som översättare måste läsa sin text med ett slags fågelperspektiv för att översätta varje enskilt stycke rätt.

Denna uppsats ämnar behandla turism och marknadsföring. Genom att undersöka och kartlägga AB Tylösands Havsbads marknadsföring utifrån dess firmakorrespondens under tre olika perioder från 1900-talets första hälft, besvaras frågor som: Hur gick AB Tylösands Havsbad tillväga när de marknadsförde badorten? Till vem riktades marknadsföringen? Vilken bild av Tylösand spreds ut genom marknadsföringen? Skedde det några förändringar i hur Tylösand marknadsfördes? Syftet med undersökningen är att öka förståelsen över hur området blir så populärt och synliggöra vilka tillvägagångssätt man använde då man marknadsförde badorten. Det finns även en förhoppning att bidra till forskningen om hur turism och badorter har marknadsförts i Sverige och hur den har sett ut. Analysen av det undersökta materialet relateras med tidigare forskning om marknadsföring inom turismen och olika samhällsförändringar i Sverige.

Denna uppsats har sin utga?ngspunkt i Martha C. Nussbaums tes om humanvetenskapens utsatthet i en va?rld da?r beslutsfattare alltmer stra?var efter ekonomisk tillva?xt. Nussbaum menar att de medborgerliga kompetenser som kra?vs i en fungerande demokrati ba?st tra?nas inom ramen fo?r humanvetenskap, men att denna disciplin nedprioriteras till fo?rma?n fo?r a?mnen som pa? ett till synes mer ma?tbart sa?tt fra?mjar den ekonomiska tillva?xten.

This comparative linguistic textstudy focuses on the relationship between a newspapers own outspoken political standpoint and it´s ambition of being an unbiased provider of objective information. This connection becomes particulary interestering in times of election when a newspapers role as provider of information is of great importance for the citizens. When a newspaper reports an event to the public, the reporter always has to choose from a small selection of possible linguistic forms when representing the story. Through linguistic analysis of these forms we can see that the final choice is often not a complete arbitrary one. We compared two daily newspapers, Dagens Nyheter and Dala-Demokraten, that stod on opposite sides in the Swedish EMU-elections 2003.

Hur motiveras Sveriges deltagande i internationella insatser? Överväger nytta eller moral?Med utgångspunkt i klassisk retorik undersöks genom kvalitativ Textanalys och komparativ metod hur deltagande i internationella insatser motiveras. Genom att studera övergripande och policygivande dokument undersöks hur den generella motivbilden är konstruerad, vilket därefter används till att utforma det analysverktyg som används för att undersöka och jämföra insatsspecifika motiv. Tre insatser undersöks: UNIFIL (2006-2007), EUFOR Tchad/RCA (2008) och OUP Libyen (2011).Resultatet antyder att deltagandet motiveras med både nytta och moral. I den generella motivbilden överväger nyttomotiven, varvid egennyttiga motiv ges en framträdande plats.

Syftet med detta examensarbete är att studera hur addition och subtraktion introduceras i årskurs ett. Fokuset kommer att ligga på läroböckerna. I studien kommer det att undersökas hur läroböcker väljer att introducera addition och subtraktion samt hur lärare väljer att förhålla sig till dessa läroböcker och hur de använder sig av dem i undervisningen av addition och subtraktion. De valda metoderna för att undersöka detta syfte är samtalsintervjuundersökningar och kvalitativ Textanalys. Fyra stycken lärare har blivit intervjuade och utifrån dem har tre läroböcker valts ut till analys.

Syftet med denna studie var att undersöka hur elever i årskurs nio uppfattar och tolkar syftet med att ha bild i skolan i relation till kursplanen i bild. Avsikten var att få en bild av huruvida elevernas syn på ämnet förändrades om de fick möjlighet att tolka kursplanen, vilket jag ansåg som användbart i mitt framtida yrke som bildlärare då bild ofta är ett ämne som ses ner på och jag vill hitta ett bra angreppssätt för att nå eleverna. Genom att låta eleverna tolka kursplanen hoppades jag att det skulle påverka elevernas attityd mot ämnet. Problemställningen berörde elevernas syn på ämnet före, under och efter undersökningen. Undersökningen genomfördes i form av en enkät som delades ut till tre klasser på två skolor.

Begreppet tempo har en central roll i dagens manöverkrigföring. En av förutsättningarna för ett högt tempo är underrättelser som ger chefer erforderligt beslutsunderlag.De förband och chefer som nyttjar manöverteorin i sin krigföring strävar ständigt att utveckla sin förmåga till väpnad strid enligt manöverteorin. Denna utveckling har exemplifierats i de båda Irakkrigen av den amerikanska armén. Men vad innebär manöverkrigföringens utveckling för underrättelseförbanden? Vilka krav ställer egentligen manövertänkande på inhämtningsförmågan?Syftet med denna uppsats är att undersöka och identifiera en del av de krav som manöverkrigföring ställer på underrättelseinhämtningen.  Detta för att kunna belysa om det finns ett utvecklingsbehov inom ramen för underrättelsebataljonen.Denna uppsats är en komparativ studie.

Genom en kvalitativ forskningsansats har det genomförts intervjuer med ledare på sju olika arbetsplatser i Sverige, avgränsade till olika kommuner i Stockholms län. Studien belyser hur ledare ser på en hälsobefrämjande arbetsplats med fokus på psykosociala frågor. Som teoretisk utgångspunkt har Aaron Antonovskys teori om känsla av sammanhang (KASAM) valts. Den innefattar människor känsla av meningsfullhet, hanterbarhet och begriplighet. Resultatet bekräftade att människor med en stark KASAM lättare tål påfrestningar i arbetslivet och att ett hälsobefrämjande ledarskap alltid är att föredra.

Syftet med uppsatsen är att belysa SET (social och emotionell träning), dess metod och hur den används i undervisningssammanhang och vad den enligt grundaren ger för resultat. Undersökningen utfördes på två olika grundskolor. Metoden för undersökningen blev intervjuer med två grundskolelärare, samt en biträdande rektor. Dessutom gjordes en Textanalys av läromedlet Livsviktigt, samt en intervju med författaren. Resultatet som kom fram i intervjuerna och Textanalysen, samt litteraturdelen visade att social och emotionell kompetens behövs i skolan.

Syftet med vårt examensarbete är att undersöka de förändringar som uppstår vid införandet av en ny kursplan i ämnet samhällskunskap för grundskolans senare år då vi anser att en ny läroplan innebär förändringar. Förändringarnas innehåll ska också sätta avtryck i själva undervisningen i ämnet och därför vill vi med denna undersökning finna dessa förändringar och diskutera förändringarnas innehåll utifrån teorier om ungdomars lärande. För att få svar på våra frågeställningar har vi valt att studera de förmågor som krävs av eleverna utifrån den tidigare och den nya kursplanen i samhällskunskap och diskutera dessa. Med förmågor menar vi det som krävs av eleverna för att uppnå betyget godkänt i ämnet. Vi har valt att använda oss av är en komparativ undersökning med en kvalitativ metodisk inriktning, nämligen en Textanalys då vi ansåg det vara mest lämpligt i relation till vår undersökning.

I den här uppsatsen diskuteras lärarens motiv till läromedelsval i svenska, läromedlens innehåll samt vad läraren fokuserar på när det kommer till läsning. De frågeställningar vi utgick ifrån var vad lärarna har för motiv till läromedelsval när det kommer till läsutveckling, hur innehållet ser ut i läromedlen utifrån fyra aspekter som behandlar läsning och vilken aspekt som dominerar i lärarnas svenskundervisning enligt dem själva. Svaren på våra frågeställningar fick vi reda på genom att intervjua två lärare i mellanåren och analysera läromedel som används i deras undervisning. Det undersökta materialet består av två lärarintervjuer samt analyser av de två läromedel som användes av dessa lärare. Vi analyserade de två intervjuerna samt de två läromedlen utifrån fyra olika aspekter som behandlar skriftspråkliga förmågor för läsande.