Sökresultat:
871 Uppsatser om Territorium skapande - Sida 57 av 59
Interaktionen som nöjdhetsskapande faktor
Sammanfattning Syfte Syftet med vår uppsats är att studera vilka faktorer i interaktionen mellan personalen och dess kunder som är nöjdhetsskapande i tjänsteföretag som präglas av; ? Begränsad påverkansmöjlighet på slutprodukt, exempelvis nätverksorganisationer med många ´ inblandade aktörer, ? Få och/eller sporadiska kundkontakter, exempelvis till följd av ett ökat utnyttjande av teknologi och självbetjäning. Utifrån detta ska vi konstruera en egen Kundnöjdhets-skapande interaktionsmodell och jämföra den med befintliga nöjdhetsskapande modeller. Metod Som metod för insamling av vårt empiriska material använder vi oss av Nöjdhetsskapande Handlings-Metod. Det empiriska underlag som ligger till grund för denna uppsats är uteslutande resenärernas egna berättelser om nöjdhetsskapande handlingar vid interaktionsutbyte med tågpersonalen på Kustpilen.
Fler mötesplatser i våra utemiljöer ? en länk i arbetet med ökad integration i Malmö?
I have in this essay, studied both the definition of the concepts segregation and integration and how you as an urban planner can promote integration, by working with increased feeling of security and more venues. The aim is to cast light on these two tools and how you within city planning can use them to create a more equal society. To gain a wide base of knowledge, I have studied both government and municipal reports as well as prior investigations where these methods have been used. I have also interviewed a landscape architect who actively works with questions regarding integration in Malmö, to get information as recent as possible about their work today. Malmö is today a segregated city with large gaps between the residential areas when it comes to economic possibilities and the composition of inhabitants.
Hur skapas positiv användarupplevelse av resetjänster i ett internetbaserat system?
En användare vilken inte är tillfreds med användarupplevelsen på en internetsida tar sig lätt vidare genom endast ett musklick, vilket betyder att det är av största vikt att användbar design är central. Disciplinen interaktionsdesign tar hänsyn till hur användaren använder och upplever en internetsida genom att ta hänsyn till mänskliga beteenden och vad användaren vill uppnå med tjänsten och på så vis skapar positiv användarupplevelse, samt gör den användbar.Interaktionsdesign är en av flera discipliner som ingår vid skapade av positiv användarupplevelse för användaren. Andra av dem är informationsarkitektur, grafisk design och användbarhet. Informationsarkitektur är en disciplin vars syfte är att särskilja information och dataledning ifrån varandra och genom detta att skapa en internetsida som är lätt att använda, ger bra information och uppfyller syftet för användaren genom strukturerad information. Grafisk design handlar om hur element tas om hand och arrangeras för att förmedla beteende och information.
Interaktionen som nöjdhetsskapande faktor
Sammanfattning
Syfte
Syftet med vår uppsats är att studera vilka faktorer i interaktionen mellan
personalen och dess kunder som är nöjdhetsskapande i tjänsteföretag som präglas
av;
? Begränsad påverkansmöjlighet på slutprodukt,
exempelvis nätverksorganisationer med många ´
inblandade aktörer,
? Få och/eller sporadiska kundkontakter, exempelvis
till följd av ett ökat utnyttjande av teknologi
och självbetjäning.
Utifrån detta ska vi konstruera en egen Kundnöjdhets-skapande
interaktionsmodell och jämföra den med befintliga nöjdhetsskapande modeller.
Metod
Som metod för insamling av vårt empiriska material använder vi oss av
Nöjdhetsskapande Handlings-Metod. Det empiriska underlag som ligger till grund
för denna uppsats är uteslutande resenärernas egna berättelser om
nöjdhetsskapande handlingar vid interaktionsutbyte med tågpersonalen på
Kustpilen.
Slutsats
Att interaktionen, mötet mellan leverantörens personal och dess kunder, är
betydelsefull för kundernas tillfredsställelse är inget nytt.
SVÅRBEHÄRSKADE OFFENTLIGA RUM : att bygga med människan i fokus
Inom arkitektur och samhällsplanering är rummet ett mycket grundläggande och essentiellt begrepp. För att rummet ska utnyttjas och upplevas till fullo av invånare och besökare krävs det att dessa är särskilt utformade efter människan. Det offentliga rummen i staden ska vara tillgängligt för alla oavsett kön, ålder eller etnicitet. Under årens gång har dess användning varierat från nödvändiga aktiviteter till att idag främst bestå av frivilliga och sociala handlingar. En tydlig hierarkisk ordning bland offentliga, halvoffentliga, halvprivata och privata ytor stärker den naturliga kontrollen och stödjer invånarnas medvetande om vilka människor som tillhör platsen.
"Ja, men det är ju mycket roligare och enklare än vad det låter" : -Förskollärares uppfattningar om samt skapande av ett lekfullt lärande inom naturvetenskap för barn
Författarna har identifierat ett forskningsgap inom personlig varumärkeshantering ur individens perspektiv. Det finns dock ett begränsat antal studier kring individerna bakom och hur de använder sig av personlig varumärkeshantering. Det behövs fler studier som antar individens, användarens, perspektiv vid studerandet av personlig varumärkeshantering. Idag är varumärkeshantering ett välkänt begrepp och en inriktining inom varumärkeshantering är personlig varumärkeshantering. Personlig varumärkeshantering syftar till att individer marknadsför sig själv genom att lyfta egenskaper och karaktärsdrag som gör dem unika.
SVÅRBEHÄRSKADE OFFENTLIGA RUM - att bygga med människan i fokus
Inom arkitektur och samhällsplanering är rummet ett mycket grundläggande och
essentiellt begrepp. För att rummet ska utnyttjas och upplevas till fullo av
invånare och besökare krävs det att dessa är särskilt utformade efter
människan. Det offentliga rummen i staden ska vara tillgängligt för alla
oavsett kön, ålder eller etnicitet. Under årens gång har dess användning
varierat från nödvändiga
aktiviteter till att idag främst bestå av frivilliga och sociala handlingar. En
tydlig hierarkisk ordning bland offentliga, halvoffentliga, halvprivata och
privata ytor stärker den naturliga kontrollen och
stödjer invånarnas medvetande om vilka människor som tillhör platsen.
SÖDRAs Gröna Skogsbruksplaner : en uppföljning relaterad till SÖDRAs miljömål, FCS's kriterier och svensk skogspolitik
SÖDRA beslutade 1995 att starta ett projekt för att förse föreningens medlemmar med
naturvårdsanpassade skogsbruksplaner. Projekt "Gröna skogsbruksplaner" har som mål att
fram till år 2002 täcka halva medlemsarealen med gröna planer, och har för att nå detta givits
en budget på 50 miljoner kronor. Konceptet med grön plan är ursprungligen skapat av
skogsvårdsorganisationen, men SÖDRA är först med att producera gröna planer i stor skala.
De gröna planerna skall enligt projektets syfte "ge SÖDRAs medlemmar ett verkningsfullt
redskap for virkesproduktion med hänsyn till de miljömål som finns formulerade i SÖDRAs
miljöpolicy". Detta är ett led i det miljöengagemang som på senare år ökat i Sverige.
Inställningen till användningen av Lync : En kvantitativ fallstudie av anställda på avdelningen Verksamhetsstöd inom Försäkringskassan grundad på UTAUT-modellen
Detta ar en studie dar man undersokt varfor mikroforetag deltar i portaler och vilketstod mikroforetag ar i behov av via portaler. Detta ar intressant da utvecklingen avICT (informations- och kommunikationsteknik) innebar nya forutsattningar forsmaforetags mojligheter att marknadsfora och salja varor och tjanster och dessatillsammans med de medelstora foretagen utgor upp emot 99% av helaforetagspopulationen i EU-landerna och star for en stor del av de nya arbetstillfallensom skapas i vastvarldens ekonomier. Begransningen till mikroforetag gors eftersomtidigare forskning i forsta hand har berort det som definierats som sma ochmedelstora foretag och inte mikroforetag (1-10 anstallda). E-commerce funktionalitetskall finnas i portalerna eftersom man kan finna tidigare studier som behandlarsamarbete mellan mikroforetag utan e-commerce i portaler.For att genomfora studien valde man att gora en multipel flerfallsstudie efter engenomgang av befintlig forskning pa omradet. Data till flerfallsstudien samlades ingenom dokument, observationer, enkater och intervjuer.
Inskolning förr och nu : Pedagogers och föräldrars uppfattningar
Lundgren, Johanna & Pant, Elisabeth (2009): Inskolning förr och nu. Examensarbete i didaktik. Lärarprogrammet. Institutionen för Pedagogik, didaktik och psykologi. Högskolan i Gävle. SammanfattningFörskolans ursprung byggdes på en teori om utveckling där barnets aktiva handlande var drivkraften i läroprocessen.
Tillbaka till istiden : Om lärprocesser och inre motivation
Vid skapande av sitt företagsnamn eller sitt varumärke behöver man veta vad ett varumärke innebär och de kriterier som skall uppfyllas. För att lära sig mer om detta och hur man kan göra, finns mycket litteratur att tillgå. Utifrån denna kunskap och företagets affärsidé skapas flera ledord. Dessa ord skall vara representativa för företagets syssla, område och för de budskap man vill ge sända. Med dessa som grund skapar man ett namn som gärna får vara en förkortning och det kan vara helt påhittat. För att göra det mer unikt kan en symbol kopplas till namnet och båda kan användas för större särskiljande på marknaden.
På promenad genom Prag med pennan som verktyg - en landskapsarkitekts bilddagbok
Denna uppsats är en sammanställning i dagboksform som berättar om hur jag lär känna Prag med hjälp av
teckningen som verktyg. Tecknandet och skissandet
är ett skapande arbete, men det syftar här inte till att
formge och skapa nya platser, istället blir det ett sätt
att närma sig staden och aktivt betrakta den.
Dagboken är det som håller samman arbetet och beskriver
kronologiskt, i både ord bild, den utveckling
som sker under arbetets gång. Teoretiska referenser,
och mina reflektioner kring dem, varvas med bilddagboken
för att ge en djupare förståelse av processen
och de frågor som dyker upp under arbetets
gång.
Den första delen ägnas åt att hitta och orientera sig
i en okänd stad. Jag promenerar, men istället för att
ta hjälp av befintliga kartor försöker jag skapa min
egen genom att efter varje promenad rita små minneskartor.
Även om minnet är diffust stämmer dessa
små minneskartor trots allt relativt väl överens med
verkligheten, även om vinklar och avstånd inte alltid
är korrekta. Den första tiden upplever jag ett behov
av att orientera mig och skapa sammanhang, men
snart tycker jag mig ha en överblick och hittar ganska
bra.
Film och andra rörliga bilder som läromedel?
Syftet med föreliggande uppsats var att undersöka gymnasielärarnas användning av rörliga bilder i undervisningen, i olika ämnen där både gymnasiegemensamma-/kärnämnen och profil-/karaktärsämnen finns representera. Undersökningen utgick från antagandet att ovanstående förekommer ? men i varierande grad ? och sökte därför reda på hur och varför det rörliga materialet används i undervisningssammanhang samt vilka typer av rörliga bilder det handlar om. Av intresse var också hur lärarna får fram det rörliga material, hur de tänker kring och arbetar med avsändare och källkritik vid såväl val av material som i klassrummet samt hur de upplever att deras elever förhåller sig till den här typen av undervisning.
Metoden för undersökningen var den kvalitativa forskningsintervjun. Sex stycken intervjuer genomfördes med gymnasielärare - som undervisar i svenska, engelska, matematik, fysik, historia, samhällskunskap, religion, fotografi, form, bild, grafisk design, kultur och idéhistoria, instrument, digitalt skapande samt ljudläggning ? på en mindre skolenhet med inriktning mot estetik och media.
Att vara eller inte vara : En fråga om varumärken
Vid skapande av sitt företagsnamn eller sitt varumärke behöver man veta vad ett varumärke innebär och de kriterier som skall uppfyllas. För att lära sig mer om detta och hur man kan göra, finns mycket litteratur att tillgå. Utifrån denna kunskap och företagets affärsidé skapas flera ledord. Dessa ord skall vara representativa för företagets syssla, område och för de budskap man vill ge sända. Med dessa som grund skapar man ett namn som gärna får vara en förkortning och det kan vara helt påhittat. För att göra det mer unikt kan en symbol kopplas till namnet och båda kan användas för större särskiljande på marknaden.
Tillståndsansökan för täktverksamhet: vägledning vid utformning av ansökningshandlingar
Grunden till vårt moderna samhälle är bokstavligen sand, grus, sten och
berg. Betongen och cementen som våra hus byggs av samt de massor som
används för att skapa både bärlager och slitlager i våra vägar kommer till
största del från de produkter som bryts i täkter. Många människor
förutsätter att material till byggnationer finns och reflekterar aldrig
över var materialet kommer ifrån och vilka processer och potentiella
miljöstörningar som uppkommer i och med den brytning som hjälper till att
utveckla vårt samhälle.
Det här examensarbetet grundar sig i att skapa ansökningshandlingar till
täktverksamhet i Rutvik, Luleå Kommun. I det ingår att skapa en täktplan
med ritningar före, under och efter avslutad verksamhet.
Ansökningshandlingarna skall i det här fallet även innehålla en
miljökonsekvensbeskrivning.