Inom grossistbranschen associeras distributionen med svårigheter så som många kunder, små godsvolymer per kund och krav på korta ledtider. Många kunder kräver dessutom leveranser inom vissa tidsfönster. Dessa faktorer ställer höga krav på logistiken och skapar behov om hög leveransservice.Inom transportbranschen råder idag generellt en relativt låg datormognad. Sedan tidigare finns avancerade digitala informationssystem tillgängliga för inköp, ordermottagning och lagerkontroll. Utvecklingen går dock mot att även logistik- och transportavdelningarna i större utsträckning börjar använda sig av mer avancerade transporttekniska hjälpmedel.

När kunders efterfrågan på produkter ökar ter det sig naturligt att företag måste producera mer, varpå produktionen och företagens behov av lager ökar. De olika aktiviteterna i ett företag med syfte att framställa produkter till kunder ska ses som en enhet för att optimera produktionen och de omkringliggande processerna. En av de aktiviteter som bör vara effektiv i förädlingskedjan från tillverkning till kund är lagerhållning och det är viktigt att ta till vara på resurserna och göra saker rätt, det vill säga att företaget har en hög inre effektivitet. Smurfit Kappa Kraftliner Piteå, som studien utförts hos, är ett av Europas största pappersbruk och tillverkare av kraftliner som är ett baspapper. Företaget har i dagsläget olika lagerhållningsplatser, däribland i hamnen Haraholmen i Piteå.

Bakgrund: För företag är logistikverksamheten ett område som är av stor betydelse för lönsamheten. Lönsamheten förbättras genom att öka antingen vinstmarginalen eller kapitalomsättningshastigheten, där det senare kan erhållas genom att minska lager-nivåerna. Lager leder till ett antal kostnader, bland annat kapitalbindning. En viktig faktor inom lagerstyrningen är prognoser. Företag använder prognoser för att uppskatta produkternas framtida efterfråga i syfte att planera sin verksamhet.

Den växande konkurrensen mellan företag har medfört att dess försörjningskedjor blivit ett medel för att erhålla konkurrensfördelar. Genom ökat fokus på lägre kostnader, förkortad livscykel på företagens produkter samt en ökad efterfrågan har resulterat i att försörjningskedjan hos företag ökat i komplexitet. Denna ökande komplexitet har skapat ett behov av att identifiera problem i försörjningskedjan. Vidare har den ökande konkurrensen medfört att ett företags ledtid blivit en viktig parameter. Hos Make-to-Order (MTO, tillverka-mot-order)-företag kan en kort ledtid vara en avgörande faktor för att bli ordervinnare.

Lean Production har blivit det produktionskoncept som många av dagens företag har som modell när de utformar sina produktionssystem. De första stegen mot ett flödesinriktat ?lean? produktionssystem tas ofta genom att transformera produktionen. Detta i sin tur ställer ökade krav på materialleveranser Just-In-Time, materialpresentation och låga lager. För den interna logistiken innebär inte sällan dessa krav betydande merarbete i form av t.ex.

Examensarbetet har utförts under hösten 2004, inom ämnesområdet Logistik vid Linköpings Tekniska Högskola, på Volvo Aero Corporation i Trollhättan. Företagets verksamhet består av utveckling och tillverkning av komponenter och reservdelar till, samt montering och underhåll av civila och militära flygplansmotorer. Volvo Aero har haft problem med hög kapitalbindning och har mycket artiklar med låg lageromsättningshastighet. Ett höjt tryck från koncernledningen på en ökad lageromsättningshastighet samtidigt med en volymuppgång har medfört en önskan om fler artiklar i lager och produktion på artiklar med hög efterfrågan. För att klara denna volymuppgång och samtidigt öka lageromsättningshastigheten måste de ta bort den del av lagret med lägst rörlighet, vilket har föranlett denna studie.

Sapa Profiler AB är ett företag inom den svenska metallindustrin och tillhör koncernen Sapa Group som finns över stora delar av världen. Bolaget är en del av koncernens kärnverksamhet Profiler som specialiserat sig på framställning av strängpressade profiler i aluminium.Inom det strategiska affärssegmentet Automotive förses transportindustrin med komponenter till olika typer av fordon. Under de senaste åren har kundernas serviceanspråk ökat vilket bland annat yttrar sig i krav på kortare leveranstider och högre frekvens på inleveranserna. I dagsläget avhjälps högre servicekrav genom att ett lager lokaliseras i kundens närhet. Strategin leder i förlängningen till en decentraliserad lagerstruktur som kan vara svår att styra och kontrollera.

Tillverkning mot kundorder kräver oftast att hålla ett förrådslager med råmaterial. Ökade kundkrav på korta leveranstider kräver att material skall finnas tillgängligt i lager. Detta ger upphov till ökade lager hos ett företag som i sin tur gör att de binder mer kapital och samtidigt leder till en sämre av­kastning. För att undvika att hålla för stora förrådslager men samtidigt hålla en god servicenivå krävs en effektiv lagerstyrning.Syftet med detta projekt är att ta reda på hur efterfrågan ser ut hos företaget i dagsläget samt kunna ta fram en lämplig prognosmetod och beräkningsmodell mot en viss takt för lagerstyrningen. Prognos­metoderna skall vara ett underlag för inköp vid beställning av material.

Den växande konkurrensen mellan företag har medfört att dess försörjningskedjor blivit ett medel för att erhålla konkurrensfördelar. Genom ökat fokus på lägre kostnader, förkortad livscykel på företagens produkter samt en ökad efterfrågan har resulterat i att försörjningskedjan hos företag ökat i komplexitet. Denna ökande komplexitet har skapat ett behov av att identifiera problem i försörjningskedjan. Vidare har den ökande konkurrensen medfört att ett företags ledtid blivit en viktig parameter. Hos Make-to-Order (MTO, tillverka-mot-order)-företag kan en kort ledtid vara en avgörande faktor för att bli ordervinnare.

Syftet med uppsatsen är att studera möjligheterna men kulturlager som utgångspunkt när man analyserar arkeologiskt källmaterial, då fokus för det mesta ligger på fynden. Tidigare forskning som rör Uppåkras generella förekomst av homogena kulturlager visar ofta en bristfällig förankring i kulturlagren som källmaterial. En oberoende analys av kulturlagren som omger kulthuset ger nya tolkningsmöjligheter som pekar på att de religiösa ritualerna i Uppåkra innefattat en central kremeringsplats för tillresande människor i regionen. Studien visar att kulturlager kan ha en stor informationspotential, under förutsättning att de har bevarats och dokumenterats under goda omständigheter..

Parker Hannifin AB i Trollhättan ingår i en koncern som består av 263 fabriker med över 50 000 anställda. Med 300 anställda produceras, utvecklas och säljs huvudkomponenterna i mobila hydraulsystem. Parker i Trollhättan har konstruerat och tillverkat fasta pumpar och motorer för lastvagnar sedan 1980-talet.Genom att eliminera aktiviteter som inte är värdeskapande och införa nya system strävar Parker efter att uppnå kortare ledtider, minskat bundet kapitel och ständiga förbättringar. Orsaken till att Parker vill införa konsignation är att det innebär många fördelar. Fördelarna är bland annat minskad administration, minskat bundet kapital och ökad tillgänglighet av detaljer.Examensarbetet visar att den största vinsten med konsignationslager för kunden är att det eliminerar flera delar av flödet mellan avtal till betalning.

Vårt arbete behandlar möjligheterna och hindren för att använda additiva tillverkningsmetoder (AM) med metall som bas för direkttillverkning vid batchproduktion. AM tillåter användaren att tillverka delar med komplicerade geometrier som är svåra, eller i vissa fall omöjliga, att tillverka för dagens konventionella tillverkningstekniker. Dessutom tillåter teknologin tillverkaren att skapa inre strukturer i ett material som exempelvis gitter- och bikakestrukturer. Metoderna för AM med metall skiljer sig bitvis ganska mycket åt, men grundprincipen är att man bygger upp en modell lager för lager utifrån en given digital fil, oftast CAD. Vårt arbete har därför behandlat området utifrån ett i första hand tekniskt men även kunskapsmässigt och ekonomiskt perspektiv då dessa har behövts analyseras i kombination med varandra för att på ett tillfredställande sätt kunna analysera området.

Bakgrund:Ett lager bör designas med hänsyn till vilken funktion det skall fyllas. En effektiv lagerhantering är en av nyckelfaktorerna för ett tillverkande företag. Därför sker en ständig strävan efter att förbättra lagerstrukturen.Syfte:Syftet är att undersöka vilka förbättringsmöjligheter det finns för lagerutformningen och materialhanteringen.Metod:Observationer och semi-strukturerade intervjuer har genomförts på företaget. Data samlades in med hjälp av företagets datasystem och överfördes till Microsoft Excel. Det empiriska materialet och resultaten av beräkningarna har analyserats med hjälp av teorin.Slutsatser:Förbättringsförslag för att reducera transportarbetet och öka plockningseffektiviteten har identifierats i form av artikelplacering,.

Logistik är mer än transporter mellan olika platser. Stor del av ett företag och dess logistik kretsar kring de interna logistikfunktioner och hur de som företag ständigt jobbar för att förebygga flaskhalsar. En lagervariant som används för att skapa ett högre värde i en kedja är ett så kallat cross-dockinglager. I ett sådant förs ständigt ett arbete med att effektivisera processer med hjälp av olika tekniker och strategier. En teknik för att öka omsättningshastigheten i ett lager genom snabbare identifiering och spårning av gods som hanteras är Radio Frequency Identification (RFID).Syftet med studien är att belysa de ständigt återkommande problemområden som uppstår i ett cross-dockinglager samt hur en RFID-lösning skulle kunna stödja dess verksamhet.

Vid försilvring av filterhus till telecomindustrin uppstår ofta oönskade kanteffekter, silverskiktet fördelas ojämnt över detaljen. Utstickande kanter och hörn får ett tjockare silverlager än kaviteter. I detta examensarbete skulle vi undersöka om det genom att endast ändra på strömstyrparametrarna skulle gå att få en bättre materialfördelning. Arbetet bestod i två delar, dels en laborationsdel, för att utröna vilka pulsparametrar som styr materialskiktets fördelning, och dels en uppskalningsdel, där försök genomfördes i fabriken. Eftersom man måste ställa om strömparametrarna vid varje ny sorts detalj som ska försilvras, var försöksmetodik också en stor del av examensarbetet.