Problemformulering: Statskontoret har fått i uppdrag att upphandla ett nytt kommunikationssystem för landets Ambulans, Polis och Räddningstjänsten. Utredningar såsom SOU 1998: 143 har pekat på att TETRA skall väljas. Man kan dock diskutera valet av kommunikationssystem utifrån argumentet att det nya kommunikationssystemet skall skapa mervärde. Detta mervärde kan man tänka endast skapas vid krissituationer. Det är då som fokuset skiftar från kostnader till funktionalitet och de värden man kan spara.

Regeringen menar genom prop. 2013/14:126 att bostadsbristen riskerar att försätta Sveriges internationella konkurrenskraft på efterkälken. Regeringen menar att detaljplaneprocessen är en orsak till detta då den är en flaskhals för byggandet. Lagändringarna som regeringen lägger fram genom prop. 2013/14:126 syftar enligt regeringen (prop 2013/14:126) att verka som lösningar på delar av de problem som regeringen menar orsakar bostadsbristen.

Arbetsmiljöproblem på byggarbetarplatser är idag väldigt omfattande och omtalat. Byggindustrin är nämligen en av landets farligaste industrier. Byggindustrin sysselsätter ca 290 000 (2009) och omsätter ca 250 miljarder SEK. Denna rapport utreder bristerna inom arbetsmiljön och orsakerna bakom dödsolyckorna.Studien omfattar granskning och analysering av arbetsmiljöverkets utredningar och intervjuer. Den omfattar även granskning av arbetsmiljöansvaret och vad aktörerna har för ansvar och funktioner i arbetsmiljöarbetet.

Arbetsförmedlingen, en av Sveriges största myndigheter, åtnjuter alltjämt ett väldigt lågt förtroende bland landets medborgare. Tidigare forskning visar att det förekommer att framförallt ungdomar tänker sig att Arbetsförmedlingen hjälper arbetslösa genom konkreta jobbförslag och arbetsförmedlande verksamhet. Tvärtemot visar utredningar att väldigt lite tid läggs på denna typ av handläggning. Dessa förhållanden riskerar att leda till besvikelse och frustration hos nyinskrivna ungdomar, och kan vara en bidragande faktor till det bristande förtroendet. Glappet mellan vad ungdomar föreställer sig att Arbetsförmedlingen gör och vad verksamheten i praktiken går ut på, utgör den centrala problematik som i denna uppsats refereras till som felaktiga förväntningar.

Flera studier, utredningar och vetenskapliga artiklar pekar på att hälsoinsatser på företag kan ha betydelse för att exempelvis förebygga långtidssjukskrivningar. Företagshälsovården, vars huvuduppgift är att agera utifrån vetenskap och beprövad erfarenhet, har en stor roll i detta arbete. Dock behöver flera olika delar samverka för att brukandet av företagshälsovårdens tjänster ska ha effekt på arbetstagarna. Här spelar information, motivation och kommunikation en viktig roll.Syftet med denna undersökning är att se hur informationen angående företagshälsovårdens tjänster når berörda parter inom en offentlig arbetsplats. det vi vill ta reda på är hur personalen upplever den information de har fått om företagshälsovården.En begränsad fallstudie gjordes på en offentlig arbetsplats där en intervju genomfördes med personalansvarig. Utöver intervjun gjordes en enkätundersökning på 100 personer på arbetsplatsen.

Uppsatsen behandlar frågan om det är möjligt att införa en ordning där anonyma vittnen tillåts som bevismedel i svensk rätt. Med anonyma vittnen menas att den tilltalade aldrig får kännedom om vittnets identitet. Detta har länge ansett strida mot Europakonventionens krav på rättvis rättegång samt den grundläggande rättigheten om partsinsyn. Attityden har dock förändrats ute i Europa och Europadomstolen har ändrat sin ståndpunkt. Ett flertal länder, bland annat vårt grannland Norge, har infört en ordning där anonyma vittnen tillåts som bevismedel.

Syftet med studien var att utifrån personalperspektiv, göra en jämförelse mellan omsorgspersonal som arbetar i ett specifikt demensboende, respektive omsorgspersonal som arbetar i ett annat särskilt boende. På vilket sätt deras psykosociala arbetsmiljö skiljer sig i det dagliga mötet och samspelet mellan omsorgspersonal och personer med demenssjukdom. Vilka skillnader som fanns beträffande behov av handledning i form av personal- och individuella möten och samtal samt möjligheterna till reflektion, i det kontinuerliga dagliga arbetet. Metoden har varit personliga intervjuer med totalt åtta personal som arbetar på två olika särskilda boenden, fyra omsorgspersonal från vardera särskilda boende. Resultatet som framkommit är att omsorgspersonalen på de båda boendeformerna inte har någon organiserad handledning och tid för reflektion.

Syfte: Syftet med studien är att belysa hur förskollärare på föräldrakooperativ förskola uppfattar barn i behov av stöd och samarbete med specialpedagog. Teori: Studiens teoretiska utgångspunkt är ett sociokulturellt perspektiv kombinerat med fenomenografi. Metod: Undersökningsmetoden är fenomenografi. I studien har halvstrukturerade intervjuer med sju förskollärare genomförts. Förskolorna ligger i en stadsdel där det finns många föräldrakooperativ.

I Sverige finns till skillnad fra?n ma?nga andra la?nder inget fullt efterlevandeskydd fo?r efterlevande na?r det ga?ller pensionerna. Ett info?rande av gemensamma pensionsra?tter har tagits upp som fo?rslag i Statens offentliga utredningar men har a?nnu inte genomfo?rts.1 I denna uppsats analyseras hur gemensamma pensionsra?tter pa?verkar levnadsstandarden under pensionstiden fo?r par och fo?r den efterlevande i paret. Detta genomfo?rs genom en sammansta?llning av tolv par och bera?kningar av hur stora utbetalningarna blir med individuella respektive gemensamma pensionsra?tter.

I april 2011 arbetar riksenheten mot korruption med nio utredningar där koppling till kommuner, landsting eller kommunala bolag finns. Trots att Sverige i en internationell jämförelse har en låg korruptionsgrad så förekommer fall av korruption. Syftet med denna uppsats är att undersöka korruptionens mekanismer på kommunal nivå i Sverige. För att uppfylla detta söks svar på frågeställningar gällande den kommunala organisationens betydelse för korruption, om några sambandsfaktorer finns samt huruvida etiska förhållningssätt kan vara av betydelse. Teorin som övergripande används menar att en gynnsam frestelsestruktur främjar ett korrupt beteende.

Migrationsverket har kritiserats hårt för att inte ha tillräcklig kunskap i homo-, bi- och transsexualitetsfrågor, eftersom människor nekats uppehållstillstånd trots att de uppfyllt kriterierna. Samkönade par har inte behandlats som par i ansökningsprocessen. Människor med "fel" sexualitet har fram till 2005 inte beviljats asyl med sin sexuella läggning som skäl, eftersom det inte klassats som tillräcklig förföljelsegrund för flyktingstatus. Praktiker som dessa har kritiserats för att utgå från en heteronormativ diskurs som är diskriminerande.Queerfeministisk teori kritiserar samhälleliga normer som påverkar hur människor behandlas. Med hjälp av en queerfeministisk teori urskiljs och analyseras heteronormativa diskurser i svensk migrationspolicy.

Minvapnet klassas fortfarande som en viktig faktor vid strid, dock har dess utveckling i den svenska Försvarsmakten hamnat i skymundan. Denna slutsats kan man dra om man ser till vilka uppgifter och vilken utrustning som i dagsläget finns för att minera. De hjälpmedel som finns och är brukbara är ytterst begränsade. Ett system som skulle kunna vända denna trend är en minkastare, något som bland annat tas upp i, för fältarbetesfunktionen, interna utvecklingsplaner.Syftet med denna uppsats är att undersöka huruvida Försvarsmakten skulle kunna nyttja ett minkastarsystem, vad det skulle innebära för Försvarsmaktens förmåga att minera samt lyfta upp vilka kriterier ett sådant system skulle behöva leva upp till för att kunna nyttjas av svensk trupp.Huvuddelen av uppsatsen kretsar kring textanalyser av aktuella reglementen, styrdokument och utredningar. I och med den nära knytningen till Försvarsmakten används de grundläggande förmågorna som analysverktyg och som teorikoppling.Uppsatsens resultat påvisar att införandet av ett sådant system skulle utveckla arméns, och framförallt då ingenjörförbandens förmåga att minera.

Offentliga verksamheter genomgår ständigt olika typer av omorganisationer. Sedan 1950-talet har Sveriges förvaltning präglats av omväxlande mer centraliserad styrelseform eller mer decentraliserad styrelseform. Uppsatsen syftar till att undersöka hur regeringar, genom tiderna, argumenterat för omorganisationer av offentliga verksamheter. Förvaltningen är av en särskild karaktär och skall ta hänsyn till både demokrati- och ekonomivärden. Uppsatsen belyser de värden som i olika tider har prioriterats i argumentationen.Utifrån teorier om organisationsförändringar och Sveriges olikartade ekonomiska förutsättningar har vi gjort en argumentationsanalys där vi utgått från budgetpropositioner samt Statens offentliga utredningar.

Några av de straffprocessuella tvångsmedel som används mest inom polisen är husrannsakan, kroppsbesiktning och kroppsvisitation. I Sverige är skyddet av den personliga integriteten reglerad i grundlagen, varje medborgare är således skyddad mot påtvingade ingrepp som till exempel kroppsbesiktning och kroppsvisitation. Inskränkningar i detta grundlagsskydd får endast ske om stöd för ingreppet finns i lag. Den lag som reglerar detta är Rättegångsbalken och där står vilka kriterier som måste vara uppfyllda för att tvångsmedlen ska få användas. Vad händer om man istället för de krav som rättegångsbalken ställer upp använder sig av den enskildes samtycke för att utföra till exempel en husrannsakan? Blir det då inte ett påtvingat ingrepp och därmed godtagbart att genomföra trots avsaknad av lagstöd? Rättsläget är mycket oklart vilket vållat stor osäkerhet då varken JO, propositioner eller andra utredningar kan ge ett tillfredsställande och entydigt svar på frågan.

Syfte: Syftet med vår studie är att utifrån ett diskursivt perspektiv undersöka hur professionerna i två barnhälsoteam och två elevhälsoteam talar kring arbetet i att förebygga psykisk ohälsa hos barn och unga. Vi har utgått från följande frågeställningar:? Hur beskriver teamet det förebyggande och hälsofrämjande arbetet kring psykisk ohälsa?? Hur talar teamet om arbetet kring barn med psykisk ohälsa? ? Hur framställs samarbetet mellan de olika professionerna i teamet, övriga personalgrupper samt med hälso- och sjukvård och socialtjänsten?Teori och metod:Studien tar sin teoretiska och metodologiska utgångspunkt i ett dikursanalytiskt perspektiv där metod och teori är sammanflätade. Det empiriska materialet består av transkriberade texter från fyra fokusgruppsintervjuer i två barnhälsoteam och två elevhälsoteam. I utsagorna har vi identifierat olika diskurser och analyserat språkliga mönster.Resultat: I vår studie har vi uppmärksammat att teamen sällan talar om barn med psykisk ohälsa.