Detta examensarbete har sin utgångspunkt i hur ett antal matsalar är organiserade, inredda och möblerade. Mitt intresse av matsalssituationen i skolan, har väckts efter att ha läst resultaten av flera rapporter och utredningar som visar att många barn tvingas vistas i en stressig och bullrig skolmiljö. Syftet med min studie var att undersöka miljön i ett antal olika skolmatsalar. Jag ville ta reda på vilka eventuella hinder som komplicerade möjligheterna att skapa en lugn, harmonisk och bullerfri matsal. Därför har jag observerat hur den fysiska miljön är planerad och hur skolpersonalens pedagogiska och organisatoriska aspekter speglas.

En systemvetare anses inneha en bred kompetens och kan verka inom vitt skilda IS/IT-relaterade områden, inom såväl den privata som den offentliga sektorn. Vad önskar företag och organisationer att en systemvetare ska ha för kompetens idag och inom den närmsta framtiden? Undersökningen är genomförd med hjälp av tidigare gjorda utredningar tillsammans med två typer av enkätstudier. Syftet med undersökningen är dels att ge en inblick i dagens systemvetarkompetens och dels att utforska hur företag och organisationer ser på det framtida kompetensbehovet för en person med systemvetenskaplig utbildning. Uppsatsen syftar även till att ta reda på om företag och organisationer, det vill säga det vi ibland benämner som arbetsmarknaden i denna studie, strategiskt planerar för den framtida kompetensen.

Arbetet syftar till att studera hur den svenska gymnasiekolans läroplaner förändrats över tid i sin syn på eleven, dess lärande och vad målet för dess lärande är. Till de senaste tre läroplanerna för gymnasiet adderas de två statliga utredningar. Beställda av den borgerliga alliansregeringen 2006 och den socialdemokratiska föregående regeringen. Vilket ger dels en mer aktuell bild av synen på en ny läroplan, men även ger en bild av den kommande nya läroplanen för gymnasieskolan. För att sätta denna förändring i en kontext matchas materialet till teorier om det moderna samhällets övergång till det postmoderna, samt förändringen av synen på kunskap och lärande denna övergång medför.

Svenska kyrkans medlemsantal minskar, till följd av fler utträden och att färre yngremänniskor träder in mot tidigare, vilket medför en skev åldersstruktur. Dessutom har mångamänniskor en svag relation till kyrkan och en, enligt kyrkan, felaktig bild av vad Svenskakyrkan står för. Syftet med utredningen är att, utifrån Berrys tjänstevarumärkesmodell,analysera hur Svenska kyrkan arbetar med att skapa relationer med människor genom attbygga upp ett tydligt och identifierbart varumärke.Vi har med hjälp av tre utredningar utrett allmänhetens bild av Svenska kyrkan. Vi hardessutom, genom två intervjuer, klargjort Svenska kyrkans varumärkesbyggande. Med stödav tjänstevarumärkesmodellen har vi sedan analyserat hur Svenska kyrkan skapar relationermed människor utifrån allmänhetens bild av organisationen och kyrkansvarumärkesbyggande.För att Svenska kyrkans varumärkesarbete ska underlätta för människor att identifiera ochkänna samhörighet med kyrkan, måste kyrkan agera kraftfullare för att motverka dennegativa publiciteten samt lyckas med implementeringen av projektet.

Uppsatsens syfte har varit att med hjälp av diskursanalys beskriva och i viss mån analysera den offentliga bilden av kvinnomisshandlare. Frågeställningarna har varit: vilka begrepp är centrala i beskrivningarna av männen? Vad innebär det för bilden av männen att just dessa begrepp är de centrala? Vad kan vara anledningen till att just dessa begrepp är de centrala? Tidigare forskning med samma forskningsfråga är obefintlig, men forskning om kvinnomisshandel som samhällsproblem och kunskapsfält har visat att en könsmaktsförståelse av mäns våld mot kvinnor har blivit allt mer dominerande. Trots detta finns det fortfarande konflikter kring förklaringsmodeller. Forskning om kvinnomisshandel har ofta ett feministiskt perspektiv, vilket denna uppsats har valt bort med förhoppningen att nya perspektiv ger ny kunskap.Urvalet har bestått av två av Statens Offentliga Utredningar (SOU).

Trots att det finns en väl dokumenterad utvecklingsprocess för att formulera strategier förstora företag saknas det utredningar huruvida strategierna och styrverktygen kan användas ismå företag. Det finns ett stort behov av att anpassa modellerna för små företag samt attidentifiera en mer lämplig utformning och användning av sådana styr- och mätverktyg.Uppsatsens syfte är indelat i två delsyften. Det första är att beskriva hur ekonomistyrningenser ut i små företag för att få en ökad förståelse för hur situationen ser ut i nuläget. Det andradelsyftet är att undersöka i vilken utsträckning små företag använder sig av traditionellaekonomistyrningsmodeller i praktiken. Uppsatsen är genomförd med hjälp av en analysmodellsom är baserad på en abduktiv ansats, vilket bygger på en iterativ process där teoretiskt ochempiriskt material jämförs och analyseras.

Att chefstalanger skulle vara speciellt kännetecknande för något av könen finns det inga bevis för. Eftersom det i dagens samhälle arbetar i stort sett lika många kvinnor som män, står kvinnan för hälften av begåvningsreserven. Det vore därför förödande för företag att inte ta till vara på denna tillgång. Statistiken gällande fördelningen av kvinnliga och manliga chefer inom näringslivet ser dyster ut, år 2006 var det endast 23 % kvinnor i chefsbefattning i den privata sektorn. På grund av denna snedfördelning kom vi fram till vårt syfte som är att förklara hur företag  går till väga för att få en mera balanserad fördelning mellan kvinnor och män på ledande befattningar.

Det går inte att säga hur länge pilgrimsvandringar har funnits. Man vet i alla fall att det under de senaste 2000 åren gjorts pilgrimsfärder för att komma i kontakt med en helighet och för att visa tacksamhet till gud. De senaste decennierna har intresset för pilgrimsfärder ökat vilket inneburit att både forskare och författare har skrivit mycket om dessa resor. I denna studie har jag genom en kvalitativ metastudie undersökt pilgrimsfärden som begrepp samt dess funktioner. Jag har även använt mig av tre populärkulturella verk för att se hur man kan använda fiktion som läromedel. Det jag kommit fram till är att pilgrimsfärden är vitt och brett begrepp med många olika definitioner. De flesta anser att pilgrimsfärden är en religiös resa men samtidigt finns det många exempel på pilgrimer som har syftet är att få en ökad självkännedom och gå igenom en inre resa, alltså finns det dubbla betydelser.

I dagens svenska samhälle har vi blivit allt mer mångkulturella och integration har därmed blivit en viktig fråga. Vi präglas av en mängd olika nationaliteter, etniska minoriteter samt olika kulturella bakgrunder. Därför är det viktigt för ett land som Sverige som anses vara demokratiskt att ha förståelse och respektera alla människor, oavsett vilken etnicitet och kulturell bakgrund en person har. Förståelse för varandra är oerhört viktigt eftersom alla som är en del av samhället inte skall känna ett utanförskap eller bli diskriminerade. Detta förekommer dock enligt en rad olika (författare och forskare) som har hävdat att den integrationspolitik som har förts i Sverige de senaste trettio åren har misslyckats.

SyfteStudien syftar till att undersöka pedagogers/personals uppfattning om konflikter mellan elever i grundsärskolan. Vi har valt att lyfta fram hur personalen ser på konflikter och hur de bemöter elever i konflikt.MetodStudien har en kvalitativ ansats med intervjuer av personal i grundsärskolan. Intervjuerna har gjorts på två skolor som ligger i två av Göteborgs kranskommuner. Båda skolorna ligger lokalintegrerade i grundskolan. För studiens syfte spelar det ingen roll om informanten är lärare eller elevassistent så länge denne arbetar med den typ av elever som vi har ett intresse för.

Syftet med denna studie var att undersöka hur professionella inom elevhälsan på tre skolor samt en specialenhet inom barn och ungdomspsykiatrin förhåller sig till sociala perspektiv hos barn och ungdomar där det finns misstanke om ADHD samt hur ser möjligheterna och förutsättningar för ett sådant förhållningssätt. Hur ser elevhälsan och BUP på orsaksförklaringar för denna målgrupp där misstanke om ADHD föreligger.Studien har en kvalitativ forskningsansats och är baserad på sju semistrukturerade intervjuer med socionomer och psykologer inom elevhälsan och BUP. Analysen av resultatet har skett med nysinstitutionell organisationsteori. Resultatet visar att de professionella ansåg att det var av stor vikt att granska de sociala perspektiven vid misstanke om ADHD. De intervjuade kunde i sina respektive verksamheter urskilja en rad orsaksförklaringar i barn och ungdomars sociala miljö hos dem med ett beteende likt ADHD, utöver en neuropsykiatrisk förklaringsmodell.

Syftet med denna uppsats var att undersöka hur socialsekreterare inom familjerätten tolkar begreppen barnets bästa och barnperspektiv i sina utredningar om vårdnad, boende och umgänge, och i sitt arbete med umgängesstöd. Familjerätten skall utreda vad som är det bästa för barnet, och då inneha ett barnperspektiv i sitt arbete. Huvudsyftet med umgänge och umgängesstöd är att barn har rätt till kontakt med båda sina föräldrar. Dock är det inte alltid för barnets bästa att ha kontakt med den andra föräldern, och orsakerna kan se olika ut. Enligt den nya lagändringen i Föräldrabalken 6 kap (prop.

Studiens övergripande syfte är att undersöka omeffektiviteten utmanar rättssäkerheten vid skattekontrollen i kontantbranschen.Jag undersöker om lagstiftaren har tagit hänsyn till näringsidkarensgaranterade rättigheter enligt Europakonventionen om mänskliga rättigheter (EKMR)vid införande av skattekontrollagen. Utgångspunkten är att undersöka om kontrollavgifterutgör ett straff, om kontrollbesöken är i själva verket taxeringsbesök,taxeringsrevision eller överraskningsrevision samt om kontrollköpen kan varabrottsprovokation eller bevisprovokation, Det är därför aktuellt att undersöka åtgärdernaoch konsekvenserna utifrån artikel 4, 6 samt 8 i EKMR. Val av enbart vissabranscher samt befogenheter tillsynsmyndigheten, Skatteverket, har fått gör detockså aktuellt att undersöka skattekontrollagen kontralikabehandlingsprincipen, proportionalitetsprincipen samt om arbetsmetodernaoch arbetsuppgifterna tillhör Skatteverkets normala beskattningsverksamhet.Skatteverkets  vision är ?ett samhälle där alla vill görarätt för sig?. Skatteverket utgår därför ifrån att medborgarna vill göra rättför sig men gör även kontroller för att ge legitimitet åt skattesystemet samtmotivera medborgarna till att medverka i beskattningen och finansieringen av deoffentliga utgifterna.

I föreliggande arbete undersöker jag begreppet negativ terapeutis reaktion. Undersökningen tar sin utgångspunkt i Karl Abrahams artikel från 1919, En speciell form av neurotiskt motstånd mot den analytiska metoden, och fortsätter med en granskning av Sigmund Freuds beskrivning av begreppet i Jaget och Detet 1923. Jag följer sedan begreppets utveckling i arbeten av Joan Riviere (1936), Melanie Klein (1957), Herbert Rosenfeld (1971), Ludvig Igra (1988) och Horacio Etchegoyen (1991).Negativ terapeutisk reaktion är en form av motstånd som visar sig i den terapeutiska processen. Den är ett tekniskt begrepp och inget diagnoskriterium. Den tillhör jaget och är att betrakta som en jag-strategi som är omedveten till sin natur. Den är att betrakta som ett uttryck för destruktiva krafter, som ett derivat av dödsdriften.De bakomliggande faktorerna kan vara av skilda slag, men det finns gemensamma överensstämmande områden.

Sedan införandet av förskoleklassen har denna frivilliga skolform blivit omdiskuterad. Olika utredningar och forskningsprojekt visar att det finns otydligheter kring syfte och uppdrag för förskoleklassens verksamhet som i sin tur påverkar lärarens roll i förskoleklassen. Förskoleklassen betecknas som någonting mellan förskolan och skolan och befinner sig i ett gränsland i vilket förskolans och skolans kultur möts.Syfte med den här studien är att undersöka hur skolledare uppfattar och funderar över lärarens roll i förskoleklassen. Skolledare tillhör en beslutformande yrkesgrupp inom skolvärlden och därmed utövar inflytande på vem som arbetar i förskoleklassen.Studien är baserad på öppna och kvalitativa intervjuer med fem skolledare och analysen är utförd utifrån ett fenomenografisk och hermeneutisk forskningsansats. Som teoretisk utgångspunkt för studien används gränslandsteori.Resultatet visar att skolledares uppfattningar kring lärarens roll kopplas till uppdraget för förskoleklassens verksamhet.