Bakgrund: Sverige har som m?l att bli v?rldens b?sta land inom E-h?lsa 2025. Det finns begr?nsad forskning kring arbetsterapeuters erfarenheter att arbeta med digitala patientm?ten. Digitala patientm?ten kr?ver digital kompetens och att arbetsterapeuter kontinuerligt f?ljer utvecklingen. ?r 2020 fick prim?rv?rden drastiskt g? fr?n en traditionell och fysisk v?rd till en mer digital v?rd n?r pandemin br?t ut.

Undersökningen ger en inblick i hur etablering av relationer går till mellan föräldrar och förskollärare under inskolning på en tysk förskola och två svenska förskolor. Undersökningsmodellen utgick från en kvalitativ ansats där vi har genomfört intervjuer och observationer med föräldrar och förskollärare. Förutom att belysa hur etableringen går till och vikten av den, tar vi även upp faktorer som kan påverka etableringen av relationer. Det första mötet är bland det viktigaste som finns när en ny relation etableras poängterar såväl föräldrar som förskollärare. Det kan bero på att det är just det mötet som kan komma att forma hela den fortsatta relationen mellan föräldrarna och förskollärarna.

Syfte: Vårt syfte är att studera styrningen samt relationen av human-, struktur- och kundkapital. Analysera denna relation mellan tjänsteproducerande och varuproducerande företag. Samt att diskutera kapitalen i relation till redovisningen..

Denna rapport syftar till att undersöka vem som anmäler brott i nära relationer iVästernorrlands län och om det skiljer sig mellan kommunerna. Detta har gjortsgenom att gå igenom alla anmälningar inom brottsgruppen under ett år. Någonstörre skillnad har inte kunnat utläsas. Vid genomgången av anmälningarnaupptäcktes dock ett problem med att många av anmälningarna inte handlade omen nära relation. Syftet utvidgades då till att undersöka även hur brottskodningenfungerar och tillförlitligheten till statistiken som presenteras.

Göran Tunströms roman Juloratoriet har fängslat många läsare och man har forskat om boken inom många olika områden, men lämnat far och son perspektivet orört. Det fick bli mitt området som jag koncentrerade mig på och jag undersöker Aron och Sinders relation och Sidners och Viktors relation till varandra. Jag går även kort in på Torin och Garys relation. Jag använder mig av manlighetsperspektivet för att få ut så mycket som möjligt av min analys..

Denna studie undersöker hur ledare för dramapedagogiskt arbete med utsatta barn och ungdomar upplever och beskriver sin ledarroll. Fokus ligger på hur de beskriver skillnaden mellan dramapedagogik och terapi men främst hur de beskriver och hanterar ett gränsland i en dramapedagogisk verksamhet som kan tippa över i en terapeutisk situation. Tre kvalitativa intervjuer och en mailintervju har gjorts med fyra olika kvinnor, med olika utbildningsbakgrund; dramapedagoger, socionomer och beteendevetare.I resultatet av de fyra kvinnornas beskrivningar utifrån frågeställningarna har tre aspekter kunnat utläsas som viktiga då det gäller att kunna hantera en dramapedagogisk verksamhet för utsatta barn och ungdomar, för att inte hamna i, eller för att kunna hantera att vara i ett gränsland mellan dramapedagogik och terapi. De tre aspekterna ärSYFTET, LEDARROLLEN samt FINGERTOPPSKÄNSLA.

Denna studie undersöker hur ledare för dramapedagogiskt arbete med utsatta barn och ungdomar upplever och beskriver sin ledarroll. Fokus ligger på hur de beskriver skillnaden mellan dramapedagogik och terapi men främst hur de beskriver och hanterar ett gränsland i en dramapedagogisk verksamhet som kan tippa över i en terapeutisk situation. Tre kvalitativa intervjuer och en mailintervju har gjorts med fyra olika kvinnor, med olika utbildningsbakgrund; dramapedagoger, socionomer och beteendevetare.I resultatet av de fyra kvinnornas beskrivningar utifrån frågeställningarna har tre aspekter kunnat utläsas som viktiga då det gäller att kunna hantera en dramapedagogisk verksamhet för utsatta barn och ungdomar, för att inte hamna i, eller för att kunna hantera att vara i ett gränsland mellan dramapedagogik och terapi. De tre aspekterna ärSYFTET, LEDARROLLEN samt FINGERTOPPSKÄNSLA.

This report is focused on a research to find out if the Customer Relation Management (CRM) of Quicknet AB works and if their customers are satisfied with it. During this investigation I tried to see if the customers had a need for taking the CRM and use a tool called Social CRM. The report will conclude if the clients of Quicknet think that there is something that can be done in the relation between both parts and how it can be improved. At the same time I am going to build an application which relates to the problems of this report.To solve the problem I am going to do a survey which will include the CRM and also try to find out if the customers of Quicknet share the same thoughts about having a Social Customer Relation Management. Also if this survey shows what the customers think about the CRM, it could improve the relation between Quicknet and themselves. The result from the survey showed two things.

The purpose of this study was to investigate a group of teenage girls and their relation to clothes by using the theories about habitus and different types of capital by the French sociologist Pierre Bourdieu. We have used semiotics since we also wanted to know what clothes symbolized for our respondents. The questions were therefore:1. How is a group of teenage girls who go to school in Stockholm city influenced by their habitus and symbolical capital in their attitude and relation to clothes?2.

Utsättas för det okända kan vara skrämmande för varje mänsklig varelse. När ett barn måste genomgå en undersökning eller behandling kan en sådan situation representera det okända och det hotfulla. Barn i alla åldrar behöver förberedas inför alla situationer. Syftet med litteraturstudien var att beskriva hur barn, i samband med sjukhusvistelse, förbereds inför undersökningar och behandlingar samt hur förberedelserna påverkar barnen. Vetenskapliga artiklar söktes i databaserna Medline via Pubmed och Academic Search EliteResultatet, baserat på 15 kvantitativa vetenskapliga artiklar, visade att barn som förutom verbal information fick ett utökat förberedelseprogram i form av terapeutisk lek, audiovisuell information eller kognitiv beteendemetod, uppvisade lägre oro och stressnivåer i samband med undersökningar och behandlingar..

Bakgrund: Beröring kan ges planerat, såsom terapeutisk och taktil beröring, ofta med syfte att symtomlindra. Beröring kan även vara nödvändig, exempelvis vid påklädning där det egentliga målet är att utföra en uppgift, även om detta också kan förmedla känslor. Det finns även affektiv beröring som förmedlar känslor och sympati. Sjuksköterskan kan se på beröring som ett verktyg för att nå patienten eller för att lindra smärta och oro. Ofta saknas patientupplevelsen vid tal om beröring, trots att beröringen bör vara individuellt anpassad.

Bakgrund: Att sövas är en av de mest stressfyllda erfarenheter ett barn kan få i samband medsjukhusvistelse. Perioperativ oro är relaterad till postoperativ smärta och negativa postoperativabeteendeförändringar.Syfte: Att belysa hur barns oro inför anestesi och operation kan förebyggas med andra metoder änfarmakologiska.Metod: En litteraturstudie där resultatet är baserat på 11 vetenskapliga artiklar publicerade mellan2000- 2010.Resultat: Distraktion i form av clowner och dataspel har visat sig minska barnets oro inför anestesioch operation. Familjefokuserad förberedelse i både skriftlig och muntlig form och terapeutisk lekminskar också barns oro. En tyst och lugn miljö bidrar till en lugnare insomning och även alternativmedicin i form av akupressur ger samma resultat.Slutsats: Med ganska enkla metoder kan barns oro inför anestesi och operation förebyggas. Alla destuderade metoderna har visat sig minska barns oro i jämförelse med det standardiseradeomhändertagandet..

Det finns stor efterfrågan på barnpsykiatriska utredningar. Psykologisk utredningkan vara behandlande genom ett kollaborativt och terapeutiskt förhållningssätt.Denna studie utgår från hypotesen att barn som remiteras till barnpsykiatriskutredning skattar sin självvärdering lägre än normgruppen. Detta som en följd avupprepade misslyckanden och svårigheter att leva upp till krav i vardagen. Studiensyftar till att undersöka om ett kollaborativt och terapeutiskt förhållningssätt vidpsykologisk utredning av barn har effekt på deras självvärdering. Studien har en3(Utredning; n=15, Föräldrastöd; n=12, Väntelista; n=13) x2(för-, eftermätning)mixad design.

Syftet med denna studie var att utifrån ett socialkonstruktionistiskt perspektiv och ett Foucault-inspirerat diskursanalytiskt ramverk visa på några av de sätt att tala om och förstå den bildterapeutiska processen som finns tillgängliga för och används av bildterapeuter. Syftet var även att beskriva hur dessa sätt att tala kan påverka bildterapeuter i det bildterapeutiska arbete de bedriver. Datainsamlingen genomfördes med semistrukturerade intervjuer med bildterapeuter. I resultatet lyftes tre distinkta sätt att tala om processen fram, som gav den tre olika innebörder. Dessa tre diskursiva konstruktioner framställde den bildterapeutiska processen som en blottläggande process, som en experimenterande process och som en reflekterande process.

AbstractThe term aftercare is largelyexplained by means of the contextual and ideological conditions for treatmentwhich are to be found in juvenile care facilities. The development of the livesof young people who have been placed in care facilities is dependent ontherapeutic relationships, professional separations, continuing follow-ups andan even transition from control to autonomy. The aim of this study was toexamine the steering mechanisms behind the execution and planning of aftercareat a youth facility for care or residence. The aim was further defined throughthe specification of the following questions: 1. How are the concepts ofresocialisation and aftercare define and delimit? 2.