Varje år insjuknar i Sverige mer än 700 barn och ungdomar under 19 år i diabetes typ 1. Det är en av de vanligaste kroniska sjukdomarna hos barn och ungdomar och fortsätter kontinuerligt att öka. Sjukdomen påverkar på olika sätt hela livssituationen. Det krävs mycket stöd, vägledning och undervisning för att hantera sitt liv efter insjuknandet. Att som tonåring insjukna eller leva med diabetes typ 1 är svårt.

SyfteSyftet med studien har varit att undersöka vad som påverkar upplevelsen av friluftsliv i fjällmiljö. Frågeställningar var: Vilken påverkan har motivationen på upplevelsen? Vilken påverkan har den fysiska arbetskapaciteten på upplevelsen?MetodDe 51 studenter från Idrottshögskolan i Stockholm som vårterminen 2003 genomförde den obligatoriska kursen i vinterfriluftsliv deltog i studien som bestod av tre olika delar. Undersökningen var av tvärvetenskaplig karaktär. Alla 51 studenter deltog i en enkätundersökning, där de skulle skatta sin motivation, upplevelse och fysiska ansträngning under fjällturen.

Fokus i studien ligger på terapeuters val av metod och synen på hästen som terapeutiskt resurs. Detta görs genom kvalitativ deskriptiv ansats. Terapeuterna intervjuas genom semistrukturerad intervjuguide med öppna frågor. Arthurs teori om vilka typer av terapeuter som, utifrån personlighet och epistemologiska uppfattningar, är disponerade till en viss typ av terapeutisk inriktning, användes för att försöka förklara varför de terapeuter som arbetar med HUT, väljer den metoden. Resultatet visar att terapeuternas val av HUT metod inte kunde förklaras genom Arthur's teori.

Bakgrund: Den psykiska ohälsan ökar hos barn och unga. De ökade psykiska besvären hos elever kan knytas till den individualisering som är en del av den moderna utvecklingen. Att så tidigt som möjligt upptäcka och behandla psykisk ohälsa är angeläget. Skolsköterskan är central för skolhälsovården då hon är tillgänglig i elevernas vardagsmiljö.Syfte. Att belysa skolsköterskans upplevelse av psykisk ohälsa hos elever.Metod: Som metod valdes semistrukturerad intervju.

Redan 1899 skrev Woodworth om iakttagelser av effekten av visuell feedback på rörelser. Sedan dess har ett stort antal studier berört ämnet och studerat effekterna de medför. Denna studie anser att det finns brister i kunskapen om visuell feedbacks effekter inom vardaglig användning. Genom att låta deltagare använda och utvärdera instanser av en bokningsplattform för biljetter till ett event har studien observerat användarens upplevelse och effektivitet under processen.Den insamlade datan analyserades via variansanalys men lyckas inte avfärda nollhypotesen. Studiens resultat visade ingen korrelation mellan närvaron av visuell feedback på hover-funktionen och användarens effektivitet och upplevelse.

Människor som är sjuka/skadade söker sig dagligen till akutmottagningar i hopp om att få hjälp. Där arbetar det flera olika personalkategorier som ansvarar för att dessa människor skall få bästa möjliga vård. Det har kommit in rapporter om att patienter inte alltid har upplevt att de blivit mottagna på ett värdigt sätt. Denna litteraturstudies syfte är att beskriva patienters upplevelse av mötet med vårdpersonal på akutmottagningar. Metoden är en litteraturstudie där sju kvalitativa artiklar analyserats enligt Evans (2003) kvalitativa analysmodell.

Bakgrund: Sexualitet är en del av att vara människa, i och med att många sjukdomstillstånd direkt eller indirekt påverkar sexualitet är detta ett ämne vårdpersonal inte kan bortse ifrån. Trots att sjuksköterskor anser att samtala om sexualitet hör till deras arbetsuppgifter så saknar många patienter information och dialog om detta ämne. För att kunna säga att man bedriver en holistisk omvårdnad krävs det att sjuksköterskor aktivt tar sig an ämnet. Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva sjuksköterskor upplevelse av att samtala om sexualitet med patienten. Metod: Tio kvalitativa empiriska studier har sammanställts och analyserats i en litteraturstudie.

Denna studie har som ansats att diskutera vad populärkulturen har för påverkan. Detta görs genom att anta ett mindre perspektiv och ta upp hur populärkulturella tv-serier om terapi kan påverka och har påverkat de bilder som finns av terapi och terapeuter. Genom att tillämpa en kvalitativ metod har semistrukturerade intervjuer med fyra terapeuter och psykologer genomförts. Detta ger ytterligare ett nytt perspektiv då det är de som omfattas av mediebilden som ges möjlighet att diskutera den. Frågorna som tagits upp är huruvida de populärkulturella skildringarna är att betrakta som representativa och vad det kan ha för betydelse.

Uppsatsen behandlar och belyser problemen som uppstår ur föräldrars upplevelse av socialsekreterares maktmissbruk i myndighetsutövning. Studiens syfte var att med hjälp av en fenomenologisk ansats och sju halvstrukturerade kvalitativa intervjuer, utforska ovan nämnda upplevelse och dess eventuella följder hos föräldrar till barn som har befunnit/befinner sig i den svenska sociala barnavården.Analysen visade att upplevelsen uttrycktes i form av kraftiga känslor av negativt slag såsom förtvivlan, ilska, vanmakt, hjälplöshet o.s.v. Därmed följde psykiska -, fysiska -/ psykosomatiska - och psykosociala besvär som tenderade att eskalera i ärendets olika faser. Konklusionen blev att upplevelsen av socialsekreterares maktmissbruk i myndighetsutövning påverkade samtliga aspekter i föräldrarnas liv, främst negativt. Detta frambringade destruktiva följder som i sin tur förvärrades med en fortsatt upplevelse av maktmissbruk, där undantaget var de psykosociala följderna som i ett fall tenderade att minska i samband med att ärendet avslutades..

Antalet anmälningar om dåligt bemötande inom den svenska hälso- ochsjukvården är konstant högt. Patientnämnderna, vilka mottar dessa klagomål,lämnar årligen en rapport till socialstyrelsen. De rapporter som socialstyrelsenhar fått in visar tecken på att anmälningarna på senare tid också ökar. Att sompatient få ett dåligt bemötande kan påverka deras upplevelse av och syn påvården. Syftet med den här studien var att undersöka patientens upplevelse avdet bemötande han får av sjuksköterskan på en akutmottagning.

Synfältsundersökningen är den viktigaste metoden för att diagnostisera och identifiera progression av glaukom. Att genomföra synfältsundersökningen är en vanligt förekommande arbetsuppgift för ögonsjuksköterskan. Studier visar att patienter har svårigheter vid genomförandet av undersökningen, men studier på hur patienten själv upplever synfältsundersökningstillfället saknas. Syftet med pilotstudien var att undersöka patientens upplevelse av synfältsundersökningstillfället. Pilotstudien genomfördes med en kvalitativ metod och data samlades in genom semistrukturerade intervjuer av åtta patienter.

Trots stora förbättringar när det gäller sjuksköterskans smärtskattning och behandling av postoperativ smärta förekommer det fortfarande att patienten upplever höga till värsta tänkbara smärtor. Tidigare studier visar att adekvat postoperativ smärtlindring fortfarande är ett stort problem. Syftet med studien var att med kvalitativ metod beskriva intensivvårdsjuksköterskans upplevelse av att vårda patienter med postoperativ smärta. Fem intensivvårdssjuksköterskor intervjuades och intervjuerna analyserades utifrån Dahlberg (1997) fenomenologiska analysmetod. I resultatet framkom, att det fanns skillnader vid bedömning av postoperativ smärta hos vakna och icke vakna patienter.

Dagkirurgi blir allt vanligare inom den operativa verksamheten. Syftet med studien var att undersöka patientens upplevelser av dagkirurgi i relation till den pre-och postoperativa kontakten med operationssjuksköterskan. I resultatet framkom de två huvudkategorierna: Information och upplevelse som i sin tur resulterade i två underrubriker: Underlättande och försvårande information samt bekräftande och icke bekräftande upplevelse. Patientens och personalens förmåga till kommunikation är betydande vid förberedelserna inför ett operativt ingrepp och den kan företrädesvis utföras per telefon. Bristande kommunikation kan vara ångestskapande.

Att genomgå en operation innebär en stor fysisk och psykisk påfrestning för patienten. Att genomgå en operation och den efterföljande vistelsen på vårdavdelningen innebär att en individ tas ur sitt sammanhang och detta kan försvåra individens förmåga att uppleva hälsa. Under den postoperativa perioden finns flertalet faktorer som påverkar patienten antingen negativt eller positivt och innebär en direkt förändring i patientens livsvärld. Husserls livsvärldsteori innebär att en individs livsvärld är individuell och att den konstant påverkas av interna och externa faktorer.Syftet med denna uppsats var att beskriva patientens upplevelser av den postoperativa vistelsen på en vårdavdelning. Metoden som använts i denna uppsats var en systematisk litteraturstudie som baserades på tolv artiklar som kvalitetsgranskades och analyserades.Resultatet utgjordes av tre huvudkategorer; Patientens kroppsliga upplevelse under den postoperativa vistelsen på vårdavdelningen, patientens psykiska och emotionella upplevelse under den postoperativa vistelsen på vårdavdelningen samt postoperativa möten och  relationer på vårdavdelningen.

Organisation X är en del inom en större global koncern, med kontor belägna runt om ivärlden. Syftet med studien var att skapa en kunskap för anställda inom organisation X:supplevelse av organisationsklimatets kreativa aspekter. Vidare studerades hur de anställdasupplevelse förhöll sig till tidigare referensvärden för innovativa respektive stagneradeorganisationer, samt i förhållande till organisationens uttalade strategi för kreativitet ochinnovation. Betydelsen av ett kreativt organisationsklimat ligger till grunden förorganisationers förmåga att lyfta innovativa idéer. Studien visar att medarbetarnas upplevelseav organisationens kreativa organisationsklimat inte uppnår Ekvalls referensvärden för eninnovativ organisation, resultatet ställs vidare i relation till organisation X:s strategi gällandeinnovation.Slutligen ges förslag på områden att uppmärksamma samt förslag till åtgärder..