Problemformulering: Vad pÄverkar utformningen av belöningssystem i stora onoterade svenska aktiebolag till individer med chefsbefattningar?Syfte: Att ta reda pÄ vad som pÄverkar utformningen av belöningssystem i stora onoterade svenska aktiebolag till personer som innehar chefsbefattningar. Genom att studera hur dessa bolag utformar sina belöningssystem vill vi föra en diskussion kring hur de anvÀnder sig av belöningar i praktiken. Genom att Ästadkomma detta har vi som förhoppning att kunna bidra med nya observationer till belöningssystemdebatten.Metod: Vi har genomfört en kvalitativ undersökning med induktiv ansats, dÀr vi genomfört sex stycken intervjuer med svenska stora onoterade aktiebolag.Teoretisk Referensram: Till följd av vÄr induktiva ansats bygger teorin pÄ den empiri vi fÄtt tillgÄng genom vÄra respondenter.Slutsats: Agentteorin parallellt med Stewardship teorin tillÀmpas dock utan dessas exakta teoretiska design. Företagen erbjuder marknadsmÀssiga löner, utöver de pÄverkar marknaden dem inte.

Bakgrund och problem: Bakgrunden till uppsatsen grundar sig i om historisk aktiekursp?verkan kan vara en p?verkande faktor f?r f?retagen g?llande deras informationsgivning g?llande ov?ntade nedskrivningar Syfte: Syftet med studien ?r att unders?ka marknadsreaktioner vid nedskrivningar av olika tillg?ngar och utifr?n resultatet unders?ka f?retagsledningens incitament till att offentligg?ra informationen ut?ver kvartal- och ?rsrapporter Avgr?nsningar: Stockholmsb?rsens Small-, Mid-, och Large Cap. Inkluderar endast pressmeddelanden som offentligg?rs ut?ver kvartal- och ?rsrapporter Metod: Kvantitativ Resultat och slutsats: Studien visar skilda CAR f?r kategorierna vilket indikerar att vilken typ av tillg?ng som skrivs ned p?verkar aktiekursen olika. En stor del av testerna var av l?g signifikans och g?r att vi inte kan s?kerhetsst?lla att resultaten ?r utan slump. F?rslag till vidare forskning: Inkludera fler observationer genom att ?ka tidsspannet, inkludera fler variabler f?r att unders?ka eventuella samband.

Syftet var att unders?ka sambandet mellan social kamouflering och utbr?ndhet hos vuxna (18+), autistiska och potentiell t autistiska individer. Vidare var syftet att unders?ka huruvida ett s?dant samband var starkare hos kvinnor ?n hos m?n, och om kvinnor upplever kamouflering och utbr?ndhet till st?rre grad. Datainsamlingen gjordes genom utskick av en enk?t, och studien ha de en tv?rsnittsdesign.

Syfte:Syftet med studien Àr att undersöka och förklara hur olika egenskaper hos ledarskapsfigurer (VerkstÀllande direktör, ekonomichef) kan pÄverka goodwillnedskrivningar samt det redovisade vÀrdet av goodwill.Metod:Studien tar en deduktiv ansats och grundas pÄ en dokumentstudie, hypoteser har formats och analyserats samt dÀrefter accepterats eller förkastats.Teoretiskt perspektiv:Studiens grundlÀggande teoretiska perspektiv Àr agentteorin samt den positiva redovisningsteorin. Andra teorier som belyses i studien Àr bland annat teorin om verkligt vÀrde och beteende teorin inom bolag.Empiri:Studien Àr kvantitativ och bestÄr av data som insamlats frÄn Ärsredovisningar av bolag noterade pÄ Stockholmsbörsen.Slutsats:Datamaterialet kunde inte pÄvisa nÄgon signifikans mellan nyckelpersonernas beteende och deras pÄverkan pÄ goodwillnedskrivningar samt det redovisade vÀrdet av goodwill..

Studien visar att flera faktorer har en signifikant p?verkan p? kapitalstrukturen f?r de unders?kta f?retagen, b?de f?re och under Covid-19 pandemin. Analysen identifierade att l?nsamhet, f?retagsstorlek, tillv?xt, tillg?ngsstruktur, likviditet och risk alla spelade en viktig roll i hur f?retag strukturerade sin finansiering. L?nsamhet visade ett negativt samband med skulds?ttning, vilket indikerar att l?nsamma f?retag f?redrar att anv?nda interna medel i st?llet f?r att ?ka sina skulder.

SammanfattningDenna rapport šar ett examensarbete p°a kandidatniv°a. Vi bšorjar med att introducerade nšodvšandiga algebraiska koncepten som behšovs. Dšarefter introducerar vi projektivaplan och g°ar igenom de grundlšaggande egenskaperna fšor dessa. Vi fortsšatter med attdefiniera och undersšoka kollineationer, fšor att sedan konstruera projektiva plan šoverkroppar. Vi ger exempel p°a ett Galoisplan av ordning tre och minikvarternionplanet?.

Syftet med f?religgande studie var att unders?ka hur vuxna personer utan hj?rnskada skattade sin kommunikationsf?rm?ga med hj?lp av La Trobe Communication Questionnaire (LCQ) och j?mf?ra samst?mmigheten med deras n?rst?endes skattning. Studien unders?kte ocks? eventuellt samband mellan sj?lvskattning p? LCQ och utbildningsl?ngd, ?lder samt k?n. B?de tidigare insamlade och nya data analyserades i denna studie.

Denna uppsats unders?ker licentieringsf?rfarandet, som var riksdagens juridiska maktmedel f?r att avs?tta medlemmar i riksr?det under frihetstiden i Sverige, med hj?lp av en principal-agent-analys. Studien bygger p? en analys fr?n tidigare forskning av historiska dokument fr?n perioden och unders?ker hur riksdagen anv?nde sin utn?mnings- och avs?ttningsmakt f?r att styra riksr?dets sammans?ttning och beslut. Genom Linnarssons (1943) avhandling identifierades specifika fall av licentiering, de politiska konflikterna och de juridiska grunder som anv?ndes f?r att r?ttf?rdiga avs?ttningarna och via en analys av dessa genom principal-agent teorin fick vi en mer nyanserad bild av licentieringsf?rfarandet.

Bakgrund: I Sverige har antalet unders?kningar med magnetresonanstomografi, MR, dubblerats sen millennieskiftet. Studier visar att ca 1?2% av alla planerade MRunders?kningar st?lls in p? grund av att patienten upplever ?ngest eller klaustrofobi. Att drabbas av ?ngest och oro i samband med unders?kningar ?r vanligt.

Bakgrund: K2-regelverket för mindre aktiebolag kom ut Är 2008 som ett frivilligt alternativ till de tidigare regelverken BFN/RR. Anledningen till framtagandet av K2-regelverket var pÄ grund av att det fanns en efterfrÄgan hos mindre företag av ett enklare och billigare regelverk.  Syfte: Syftet med vÄr studie Àr att undersöka om Agentteorin, Positiv redovisningsteori och Institutionell teori kan förklara vilka egenskaper som förklarar mindre företags val av att frivilligt redovisa enligt K2-regelverket.Metod: Vi har tagit fram fem hypoteser utifrÄn tre befintliga teorier. VÄr studie följer ett kvantitativt tillvÀgagÄngssÀtt dÀr information ur Ärsredovisningar frÄn 274 mindre aktiebolag som Àr verksamma i Halland samlats in. Informationen har sedan testats statistiskt genom korrelations- och regressionstester för att förkasta eller icke-förkasta hypoteserna.Resultat: UtifrÄn Agentteorin kommer mindre företag i större utstrÀckning att redovisa enligt K2-regelverket. Agentteorin sÀger Àven att det Àr de företag utan revisionsplikt och som vÀljer bort revisor som i större utstrÀckning redovisar enligt K2-regelverket.

Denna studie unders?ker dialogisk undervisning i matematik. Det ?r en kvalitativ studie vars syfte ?r att ta reda p? mellan- och h?gstadiel?rares tankar kring dialogisk undervisning och hur l?rare anser att speciall?rare med specialisering mot matematikutveckling kan hj?lpa dem att implementera mer dialog i deras dagliga matematikundervisning. Begreppet dialogisk undervisning ?r f?rankrat i sociokulturell teori enligt vilken l?rande sker i en social praxis och spr?ket ses som det viktigaste, men inte det enda redskapet i kunskapsmediering. Denna studie har en fenomenologisk forskningsansats i och med att den unders?ker matematikl?rares f?rst?else och levda erfarenheter av ett dialogiskt undervisningsfenomen.

Digitala v?rdtj?nster har blivit alltmer popul?ra i Sverige under de senaste ?ren, men det r?der delade meningar bland forskare och v?rdanst?llda om huruvida dessa har en positiv p?verkan p? v?rdsamh?llet eller inte. Denna uppsats syftar till att unders?ka hur kostnaden f?r utoml?nsers?ttning i samband med anv?ndningen av privata digitala v?rdtj?nster har p?verkat v?ntetiderna inom prim?rv?rden. Detta g?rs genom en regressionsanalys, d?r ytterligare variabler s? som bra sj?lvskattad h?lsa, median?lder, ekonomisk standard och eftergymnasial utbildningen kontrolleras f?r.

Syfte: Syftet med denna forskningsstudie Àr att förklara om företag som Àr noterade pÄ Stockholmsbörsen bidrar till nedskrivning av goodwill. Detta kommer att försöka förklaras utifrÄn individuella, organisatoriska och miljömÀssiga faktorer.Teoretisk referensram: Forskningsstudien utgÄs utifrÄn agentteorin, positiva redovisnings teorin och den institutionella teorin. UtifrÄn de valda teorierna formas hypoteser utifrÄn individuella, organisatoriska och miljömÀssiga faktorer.Metod: Forskningsstudiens Àr en dokumentstudie som har utgÄngspunkt som tillÀmpar en deduktiv ansats. Vidare har forskningsstudie tillÀmpat en kvantitativ ansats och hÀmtar insamlad data utifrÄn företag pÄ Stockholmsbörsen.Analys: Forskningsstudiens analys anvÀnder sig av statistiska tabeller för att analysera företagens insamlade data. HÀr anvÀnds Pearsons bivariata korrelationstest och multipla regressionsanalyser för att hitta samband mellan beroenda och oberoende variabler.Slutsats: Forskningsstudiens slutsats visar att ett fÄtal hypoteser uppnÄr signifikantnivÄ.

I uppsatsen unders?ks vad som k?nnetecknar texter skrivna av nyanl?nda ungdomar inom spr?kintroduktion i relation till bed?mningsst?det Bygga svenska (BS). Utg?ngspunkten f?r analysen ?r elevernas skrivande i tv? genrer: ?tergivande och argumenterande. I dessa unders?ks grundl?ggande grammatisk spr?kbeh?rskning, utifr?n processbarhetsteorin, samt graden av skriftspr?klighet utifr?n f?rekomst av utbyggda nominalfraser och grammatiska metaforer (GM).

RÄdet för kommunal redovisning utkom 2006 och 2009 med nya rekommendationer för hur kommuner ska vÀrdera sina anlÀggningstillgÄngars nyttjandetider. Syftet med detta arbete Àr att öka förstÄelsen för hur kommuner vÀrderar och faststÀller materiella tillgÄngars nyttjandetider. Arbetet syftar till att identifiera och beskriva kommuners vÀrderingsmetoder, arbetsprocesser samt att utveckla en modell för faststÀllande av tillgÄngars nyttjandetider. Arbetets data Àr insamlad genom tvÄ delstudier dÀr semistrukturerade intervjuer anvÀndes som datainsamlingsmetod. Insamlad data analyserades med hjÀlp av teorin om ansvarsskyldighet, agentteorin, teorin om förvaltarskap, institutionell teori samt Life cycle costing teorin.