Sök:

Sökresultat:

33050 Uppsatser om Teorin som vi utgćr frćn för att undersöka vćrt syfte är agentteorin - Sida 2 av 2204

Natten Àr naken och mÄnlös : Subjektsinversion i Marie Unders 20-talslyrik

Like several of her female peers, Marie Under (1883 - 1980) has been denied the international acclaim she deserves. The earliest text on Marie Under in swedish told of her greatness, but in classical fallic maner reduced her poetic production by marking it with pathological symtoms. Though latter texts by author Enel Melberg have put a feminist perspective on Unders work, the theoretical complexity of her poetic images and language, and its polemic relation to contemporary literary currents, has yet to be recognised. This study will seek to portrait Marie Under and her poetry in this new light.The study moves from an installation of Marie Under in the modern discourse she so far has been estranged from, to an analysis of her earlier works (in the 1910?s and 1920?s).

Kommunal vÀrdering av nyttjandetider: Hur uppnÄr kommuner rÀttvisande avskrivningstider pÄ materiella anlÀggningstillgÄngar?

RÄdet för kommunal redovisning utkom 2006 och 2009 med nya rekommendationer för hur kommuner ska vÀrdera sina anlÀggningstillgÄngars nyttjandetider. Syftet med detta arbete Àr att öka förstÄelsen för hur kommuner vÀrderar och faststÀller materiella tillgÄngars nyttjandetider. Arbetet syftar till att identifiera och beskriva kommuners vÀrderingsmetoder, arbetsprocesser samt att utveckla en modell för faststÀllande av tillgÄngars nyttjandetider. Arbetets data Àr insamlad genom tvÄ delstudier dÀr semistrukturerade intervjuer anvÀndes som datainsamlingsmetod. Insamlad data analyserades med hjÀlp av teorin om ansvarsskyldighet, agentteorin, teorin om förvaltarskap, institutionell teori samt Life cycle costing teorin.

Vilket val gör företag gÀllande periodiseringsfonder? : En undersökning om vilka faktorer som pÄvekar beslutet

Sammanfattning:Det finns olika valmöjligheter inom redovisning. Vilket val man gör styrs av vilket resultat man önskar visa. Det har just införts en ny lag som innebÀr att juridiska personer skall ta upp en schablonintÀkt för sina periodiseringsfonder och vi bestÀmde oss för att undersöka vilka val företagen gjort och vilken betydelse olika faktorer har nÀr de ska vÀlja att sÀtta av till periodiseringsfonder eller ej.Vi valde ett deduktivt angreppssÀtt och de vetenskapliga teorier vi frÀmst utgick ifrÄn var agentteorin och Positive Accounting Theory (PAT). Vi valde att undersöka om följande faktorer kan ha samband med vilka beslut man tar nÀr det gÀller periodiseringsfonderna: bonus till ledningen, företagens skuldsÀttningsgrad, storlek, bransch och Àgarstruktur.Vi stÀllde samman en hypotes för varje faktor och i de fall vÄr ursprungliga rÄdata var kontinuerligt kvantitativ testade vi dessa hypoteser med hjÀlp av sÄ kallade t-tester. I andra fall gjorde vi korstabeller med ?2-test.FrÄn PAT Àr det endast skuldsÀttningsgraden som pÄvisar ett svagt samband.

Due Diligence : En jÀmförelse av riskkapitalister och uppdragstagare

           Bakgrund: FöretagsförvÀrv har under den senare delen av 1900-talet uppvisat en stadigt uppÄtgÄende utvecklingsriktning. För att minimera riskerna för ett misslyckat företagsförvÀrv genomför köparen en granskning av förvÀrvsobjektet, en sÄ kallad due diligence. SyftemÄlet med en due diligence Àr att förvissa sig om att förvÀrvsobjektet inom rimliga grÀnser motsvarar det som köparen förvÀntar sig.Syfte: Att kartlÀgga om och i sÄ fall hur, skillnader i utförandet av en due diligence föreligger mellan riskkapitalister och uppdragstagare. Identifiera huruvida det existerar ett gap samt hur det ser ut, mellan den normativa teorin och jÀmförelseobjektens utförande av en due diligence i praktiken. Förklara eventuella skillnader och gap med stöd av positiva teorier.Metod: I vÄr uppsats har vi anvÀnt oss utav ett positivistiskt synsÀtt och tillÀmpat ett abduktivt angreppssÀtt.

Betydelsen av ungdomars val för gymnasieskolans utveckling : Har skolorna möjlighet att pÄverka framtiden?

           Bakgrund: FöretagsförvÀrv har under den senare delen av 1900-talet uppvisat en stadigt uppÄtgÄende utvecklingsriktning. För att minimera riskerna för ett misslyckat företagsförvÀrv genomför köparen en granskning av förvÀrvsobjektet, en sÄ kallad due diligence. SyftemÄlet med en due diligence Àr att förvissa sig om att förvÀrvsobjektet inom rimliga grÀnser motsvarar det som köparen förvÀntar sig.Syfte: Att kartlÀgga om och i sÄ fall hur, skillnader i utförandet av en due diligence föreligger mellan riskkapitalister och uppdragstagare. Identifiera huruvida det existerar ett gap samt hur det ser ut, mellan den normativa teorin och jÀmförelseobjektens utförande av en due diligence i praktiken. Förklara eventuella skillnader och gap med stöd av positiva teorier.Metod: I vÄr uppsats har vi anvÀnt oss utav ett positivistiskt synsÀtt och tillÀmpat ett abduktivt angreppssÀtt.

En företagsledares definition : En studie om vad som karaktÀriserar en företagsledare

Denna uppsats undersöker vad som definierar och karaktÀriserar en företagsledare utifrÄn Agentteorin och Stewardship-teorin. Uppsatsen tar sin ansats i de bÄda teoriernas definitioner gÀllande agenten/stewarden för att försöka vidareutveckla resonemanget bakom denna definition och inkluderar dÀrför Intressentmodellen och ansvarslitteratur. Uppsatsens syfte Àr att studera teoriernas dikotomi gÀllande agenten/stewardens karaktÀr genom en empirisk studie av sju olika företagsledare och dÀrigenom testa vÄr uppstÀllda hypotes om vad som karaktÀriserar en företagsledare. Studiens resultat gÄr i linje med hypotesen och vittnar om att en företagsledares karaktÀr frÀmst definieras av tydliga ansvarskÀnslor mot företaget genom en avvÀgning mellan de intressen som Äterfinns internt och externt organisationen. Studien vittnar Àven om att beroendeförhÄllanden mellan parter Àr av stor betydelse vid de intresseavvÀgningar som företagsledare gör..

Kollektivboende : En analys av boendeformens struktur i relation till hÄllbar utveckling

Denna uppsats undersöker vad som definierar och karaktÀriserar en företagsledare utifrÄn Agentteorin och Stewardship-teorin. Uppsatsen tar sin ansats i de bÄda teoriernas definitioner gÀllande agenten/stewarden för att försöka vidareutveckla resonemanget bakom denna definition och inkluderar dÀrför Intressentmodellen och ansvarslitteratur. Uppsatsens syfte Àr att studera teoriernas dikotomi gÀllande agenten/stewardens karaktÀr genom en empirisk studie av sju olika företagsledare och dÀrigenom testa vÄr uppstÀllda hypotes om vad som karaktÀriserar en företagsledare. Studiens resultat gÄr i linje med hypotesen och vittnar om att en företagsledares karaktÀr frÀmst definieras av tydliga ansvarskÀnslor mot företaget genom en avvÀgning mellan de intressen som Äterfinns internt och externt organisationen. Studien vittnar Àven om att beroendeförhÄllanden mellan parter Àr av stor betydelse vid de intresseavvÀgningar som företagsledare gör..

Konceptet EVA som grund för belöning - "Making managers into owners"?

Syftet med denna uppsats Àr att kritiskt granska och analysera EVA som lÀmpligt prestationsmÄtt till grund för belöning samt bedöma EVA:s utsikter i svenska företag. Avsikten Àr att sammanföra skriven teori om EVA med utgÄngspunkt frÄn upphovsmÀnnens ansats. Uppsatsen Àr till stor del en litteraturstudie som utgÄr frÄn teorin kring EVA och dÀrför har skriven litteratur, dels frÄn upphovsmakarna och dels frÄn andra författare inom Àmnet, granskats. För att tÀcka in ett svenskt perspektiv har semistrukturerade intervjuer företagits med personer insatta i Àmnet. För att skapa förstÄelse för EVA behandlas först agentteorin och dÀrefter teorin om EVA och belöningar.

Spindeln i nÀtet : En kvalitativ studie av kommunikativa nÀtverk och begreppet strukturella hÄl

Denna uppsats undersöker vad som definierar och karaktÀriserar en företagsledare utifrÄn Agentteorin och Stewardship-teorin. Uppsatsen tar sin ansats i de bÄda teoriernas definitioner gÀllande agenten/stewarden för att försöka vidareutveckla resonemanget bakom denna definition och inkluderar dÀrför Intressentmodellen och ansvarslitteratur. Uppsatsens syfte Àr att studera teoriernas dikotomi gÀllande agenten/stewardens karaktÀr genom en empirisk studie av sju olika företagsledare och dÀrigenom testa vÄr uppstÀllda hypotes om vad som karaktÀriserar en företagsledare. Studiens resultat gÄr i linje med hypotesen och vittnar om att en företagsledares karaktÀr frÀmst definieras av tydliga ansvarskÀnslor mot företaget genom en avvÀgning mellan de intressen som Äterfinns internt och externt organisationen. Studien vittnar Àven om att beroendeförhÄllanden mellan parter Àr av stor betydelse vid de intresseavvÀgningar som företagsledare gör..

En KartlÀggning Av VentureLab-företag Med HjÀlp Av AffÀrsplattformen

Uppsatsens syfte Àr att med hjÀlp av AffÀrsplattformenkartlÀgga företag som genomgÄtt VentureLabsinkubatorprocess. Studien grundas pÄ insamling av primÀrdata genomkvantitativa enkÀtundersökningar. Den teori som anvÀnds i uppsatsen Àr framtagen avMagnus Klofsten. Hans modell AffÀrsplattformen rörfaktorer som anses vara viktiga att arbeta med nystartadeföretag för att de ska lyckas vÀxa och bliframgÄngsrika. Det empiriska materialet Àr insamlat frÄn 24 företagsom tidigare varit inkubatorföretag hos VentureLab.

I huvudet pÄ revisorn: en studie om revisorers syn pÄ oberoendet

Syftet med uppsatsen Àr att beskriva nÀr revisorernas oberoende kan stÄ i konflikt med revisorsrollen samt att utreda och skapa förstÄelse för hur revisorerna ser pÄ oberoende. För att kunna besvara syftet valde vi att göra en gridanalys med fem revisorer. Metoden valdes för att ge en mer rÀttvisande bild av revisorernas tankar kring oberoendet. Till vÄr hjÀlp för att beskriva oberoendet och revisionens syfte anvÀnder vi agentteorin och populationsekologisk teori. UtifrÄn dessa teorier kan revisorernas agerande delvis förklaras och redogöras för.

Hur kommer det sig att de verkstÀllande direktörerna har sÄ höga löner? : Ett empiriskt test av tre teorier

SammanfattningKandidatuppsats i nationalekonomi, Ekonomihögskolan vid VÀxjö universitet.Nationalekonomi, NAC 346, VÄrterminen 2006Författare: Christina Nilsson och Helena StareHandledare: HÄkan Locking och Klas SandénTitel: Hur kommer det sig att de verkstÀllande direktörerna har sÄ hög lön? ? Ett empiriskt test av tre teorierBackgrund: VerkstÀllande direktörers ersÀttning har lÀnge gett upphov till debatter runt om i vÀrlden. Detta eftersom deras lön ökar allt mer och skapar en allt större klyfta till de övriga anstÀllda. I Sverige Är 2000 tjÀnade nÀringslivets toppchefer 46,4 gÄnger mer Àn industriarbetaren.Syfte: Att kontrollera om nÄgon av de tre teorierna, neoklassiska teorin, turneringsteorin samt agentteorin, kan ge nÄgon förklaring till varför löneersÀttning Àr sÄ hög som den Àr. De vi undersökte i denna uppsats var följande hypoteser: Hypotes A: En verkstÀllande direktörs ersÀttning varierar med 1) företagets storlek, 2) företagets prestation, 3) den verkstÀllande direktörens Älder, 4) den verkstÀllande direktörens utbildning, samt 5) den verkstÀllande direktörens anstÀllningslÀngd i företaget.

Bolagsstorlek och pecking order-teorin : Har företagsstorleken nÄgon inverkan pÄ hur vÀl företaget följer pecking order?

Bakgrund: Pecking order-teorin Àr en av de viktigaste teorierna som anvÀnds inom kapitalstruktur. Men vilken giltighet teorin har i det praktiska för företaget, Àr vÀldigt olika beroende pÄ olika faktorer. En av dessa faktorer Àr företagets storlek. Tidigare forskning tyder pÄ att pecking order förmÄgan varierar mellan företag av olika storlek. Vissa studier har kommit fram till att pecking order beteendet Àr mer giltigt hos smÄ företag.

Bolagskoder- en jÀmförande utredning av nationella och internationella direktiv i Sverige och England

Denna uppsats bygger pÄ fyra grundstenar; Svensk kod för bolagsstyrning, Combined Code on Corporate Governance, riktlinjer frÄn OECD, EU:s rekommendationer. För att skapa förstÄelse för dessa olika regelverk samt möjliggöra en analys, har teorin om Agent och Principal, samt den om Corporate Governance anvÀnts. Förutom studier av regelverk har diverse intervjuer genomförts med svenska och engelska börsnoterade företag som lyder under bolagskoderna, samt Àven intervjuer med revisionsföretag. Dessa har fungerat som informationskÀllor, referensramar, och underlag för analys och slutsatser. Det ges Àven sammanfattningar av Svensk kod för bolagsstyrning, samt för Combined Code on Corporate Governance, en redogörelse för riktlinjerna publicerade av OECD och EU:s rekommendationer.

FörvÀntningsgapet : FörhÄllandet mellan revisor och klient

Tidigare studier har visat pÄ ett gap i förvÀntningar mellan revisorer och bolagens intressenter. Detta förvÀntningsgap har lett till missnöje och bristande förtroende frÄn samhÀllet till revisorerna och revisionsprofessionen. I denna uppsats har tidigare studiers resultat applicerats pÄ relationen mellan revisorn och dess klient, smÄföretaget, dÄ denna relation var outforskad. Syftet med studien var att bredda den teoretiska kunskapen kring förvÀntningsgapet i en ny relation för att ge förslag pÄ hur gapet kan motarbetas i praktiken. Det eventuella gapet mellan klientens förvÀntningar och revisorns arbete undersöktes genom semistrukturerade intervjuer, vilka avslutades med ett kontrolldokument för att förebygga eventuella missförstÄnd under intervjuerna.

<- FöregÄende sida 2 NÀsta sida ->