SammanfattningKandidatuppsats i nationalekonomi, Ekonomihögskolan vid VÀxjö universitet.Nationalekonomi, NAC 346, VÄrterminen 2006Författare: Christina Nilsson och Helena StareHandledare: HÄkan Locking och Klas SandénTitel: Hur kommer det sig att de verkstÀllande direktörerna har sÄ hög lön? ? Ett empiriskt test av tre teorierBackgrund: VerkstÀllande direktörers ersÀttning har lÀnge gett upphov till debatter runt om i vÀrlden. Detta eftersom deras lön ökar allt mer och skapar en allt större klyfta till de övriga anstÀllda. I Sverige Är 2000 tjÀnade nÀringslivets toppchefer 46,4 gÄnger mer Àn industriarbetaren.Syfte: Att kontrollera om nÄgon av de tre teorierna, neoklassiska teorin, turneringsteorin samt agentteorin, kan ge nÄgon förklaring till varför löneersÀttning Àr sÄ hög som den Àr. De vi undersökte i denna uppsats var följande hypoteser: Hypotes A: En verkstÀllande direktörs ersÀttning varierar med 1) företagets storlek, 2) företagets prestation, 3) den verkstÀllande direktörens Älder, 4) den verkstÀllande direktörens utbildning, samt 5) den verkstÀllande direktörens anstÀllningslÀngd i företaget.

Bakgrund: Pecking order-teorin Àr en av de viktigaste teorierna som anvÀnds inom kapitalstruktur. Men vilken giltighet teorin har i det praktiska för företaget, Àr vÀldigt olika beroende pÄ olika faktorer. En av dessa faktorer Àr företagets storlek. Tidigare forskning tyder pÄ att pecking order förmÄgan varierar mellan företag av olika storlek. Vissa studier har kommit fram till att pecking order beteendet Àr mer giltigt hos smÄ företag.

Denna uppsats bygger pÄ fyra grundstenar; Svensk kod för bolagsstyrning, Combined Code on Corporate Governance, riktlinjer frÄn OECD, EU:s rekommendationer. För att skapa förstÄelse för dessa olika regelverk samt möjliggöra en analys, har teorin om Agent och Principal, samt den om Corporate Governance anvÀnts. Förutom studier av regelverk har diverse intervjuer genomförts med svenska och engelska börsnoterade företag som lyder under bolagskoderna, samt Àven intervjuer med revisionsföretag. Dessa har fungerat som informationskÀllor, referensramar, och underlag för analys och slutsatser. Det ges Àven sammanfattningar av Svensk kod för bolagsstyrning, samt för Combined Code on Corporate Governance, en redogörelse för riktlinjerna publicerade av OECD och EU:s rekommendationer.

Tidigare studier har visat pÄ ett gap i förvÀntningar mellan revisorer och bolagens intressenter. Detta förvÀntningsgap har lett till missnöje och bristande förtroende frÄn samhÀllet till revisorerna och revisionsprofessionen. I denna uppsats har tidigare studiers resultat applicerats pÄ relationen mellan revisorn och dess klient, smÄföretaget, dÄ denna relation var outforskad. Syftet med studien var att bredda den teoretiska kunskapen kring förvÀntningsgapet i en ny relation för att ge förslag pÄ hur gapet kan motarbetas i praktiken. Det eventuella gapet mellan klientens förvÀntningar och revisorns arbete undersöktes genom semistrukturerade intervjuer, vilka avslutades med ett kontrolldokument för att förebygga eventuella missförstÄnd under intervjuerna.

Syfte: Uppsatsens syfte Àr att följa ett investeringsprojekt i ett företag och sÀtta det i relation till teorin om investering. Författarna vill försöka utreda huruvida det förekommer skillnader i hur det gÄr till i praktiken jÀmfört med teorin om hur företag skall eller bör gÄ till vÀga i en investeringsprocess.Metod: Kvalitativ enkelfallstudie med intentionen att utvÀrdera och jÀmföra sjÀlva utfallet av en investeringsprocess mot gÀllande teorin baserat pÄ intervju av nyckelperson samt genomgÄng av dokument.Teori: Med teorier om investering, kalkylmetoder, investeringsbedömning samt om olika typer av investeringar, riskbedömning samt kÀnslighetsanalys vill vi belysa det teorin sÀger om en investeringsprocess.Empiri: Kort genomgÄng av studerat företag följs av intervju med nyckelperson i studerat företags investeringsprocess samt bearbetning av i processen anvÀnda dokument.Resultat: Företag gör sÀllan som teorin sÀger nÀr det gÀller investeringskalkyler men teorin finns som komplement till praktikens utförande. Det finns ofta annat Àn endast investeringskalkyler som visar positivt utfall som ligger till grund för en investering..

VĂ„r undersökning syftar till att utreda vilken roll den finansiella informationen spelar för att minska informationsdiskrepansen mellan AP-fonderna och de onoterade fastighetsbolag som fonderna Ă€r delĂ€gare i. Informationen har samlats in med en kvalitativ metod genom intervjuer med bĂ„de AP-fonderna och de onoterade fastighetsbolagen de Ă€ger och delĂ€ger. Teorin som vi utgĂ„r frĂ„n för att undersöka vĂ„rt syfte Ă€r agentteorin, dessutom anvĂ€nder vi teori för att beskriva pĂ„ vilket sĂ€tt redovisningen anvĂ€nds för att minska just principal-agent konflikten. Det som vi kommer fram till i vĂ„r studie Ă€r att fastighetsbolagens redovisning spelar en begrĂ€nsad roll för att minska principal-agent konflikten mellan AP-fonderna och de onoterade fastighetsbolagen. Ägarkoncentrationen gör det istĂ€llet möjligt för parterna att kommunicera genom styrelsemöten och annan rapportering, och fastighetsbolagens redovisning fĂ„r dĂ€rmed en mer begrĂ€nsad roll i att minska principal-agent konflikten..

Syfte: Uppsatsens syfte Àr att följa ett investeringsprojekt i ett företag och sÀtta det i relation till teorin om investering. Författarna vill försöka utreda huruvida det förekommer skillnader i hur det gÄr till i praktiken jÀmfört med teorin om hur företag skall eller bör gÄ till vÀga i en investeringsprocess.Metod: Kvalitativ enkelfallstudie med intentionen att utvÀrdera och jÀmföra sjÀlva utfallet av en investeringsprocess mot gÀllande teorin baserat pÄ intervju av nyckelperson samt genomgÄng av dokument.Teori: Med teorier om investering, kalkylmetoder, investeringsbedömning samt om olika typer av investeringar, riskbedömning samt kÀnslighetsanalys vill vi belysa det teorin sÀger om en investeringsprocess.Empiri: Kort genomgÄng av studerat företag följs av intervju med nyckelperson i studerat företags investeringsprocess samt bearbetning av i processen anvÀnda dokument.Resultat: Företag gör sÀllan som teorin sÀger nÀr det gÀller investeringskalkyler men teorin finns som komplement till praktikens utförande. Det finns ofta annat Àn endast investeringskalkyler som visar positivt utfall som ligger till grund för en investering..

Syfte: Syftet med denna systematiska ?versiktsartikel ?r att unders?ka om spirulinaintag har en effekt p? blodlipidniv?er hos vuxna m?nniskor, oavsett h?lsostatus. Metod: En systematisk litteraturs?kning utf?rdes i databaserna Scopus och PubMed. S?kningen organiserades enligt tre block: ett spirulinablock, ett lipidblock och ett RCT-block. Inklusionskriterierna var: studier p? vuxna m?nniskor, med spirulina som interventionsbehandling och placebo som kontrollbehandling; studier publicerade 2018 eller senare, p? svenska eller engelska, som unders?ker effektm?tten HDL-, LDL-, totalkolesterol och triglycerider; samt interventionsduration om minst ?tta veckor.

Titel: Revisionsplikt och trovĂ€rdighet ? ur ett Ă€garperspektiv.Slutseminarium: 2008-05-28Ämne/kurs: Företagsekonomi inriktning externredovisning (61-90), 30 hp, Uppsats, 15 hp.Författare: Gunilla Borelund och Susanne FagerbergHandledare: Lars-Göran PerssonFallföretag: 100 st smĂ„ aktiebolagNyckelord: Frivillig revisionsplikt, Revision och Redovisning.FrĂ„gestĂ€llning: Anser Ă€garna i smĂ„ aktiebolag att en frivillig revisionsplikt skulle pĂ„verka bolagets trovĂ€rdighet gentemot dess intressenter?Syfte: VĂ„rt syfte Ă€r att beskriva smĂ„ aktiebolags trovĂ€rdighet gentemot intressenterna, samt att förklara hur bolagen tror att en frivillig revisionsplikt pĂ„verkar trovĂ€rdigheten.Teoretiskreferensram: Den teoretiska referensramen baseras pĂ„ delar av intressent- modellen, agentteorin samt för- och nackdelar med frivillig respektive lagstadgad revisionsplikt. Metod: En kvantitativ undersökning med postenkĂ€ter, pĂ„ 100 st slump- mĂ€ssigt utvalda aktiebolag enligt kriterierna: Ă„rsomsĂ€ttning mellan 200 000 kr och 3 miljoner kronor, samt max 3 anstĂ€llda.Empiri: Presentation av enkĂ€tsvaren. Slutsatser:Ägarna anser att bolagets trovĂ€rdighet skulle pĂ„verkas negativt av en frivillig revisionsplikt gentemot borgenĂ€rerna och staten, avseende nya krediter och skattebrott. DĂ€remot anser de inte att trovĂ€rdigheten skulle pĂ„verkas negativt av en frivillig revisionsplikt avseende skattekontrollen. Vi kan heller inte se att trovĂ€rdigheten mellan Ă€gare och bolagsledning skulle pĂ„verkas negativt, vilket förklaras av att Ă€gare/bolagsledning till 96 % av fallen Ă€r samma personer.

Ur svÄrigheterna att förklara företags kapitalstruktur och hur den Àr förknippad med olika risker för olika Àgartyper, Àr syftet att undersöka vilken av Trade-off-teorin och Pecking order-teorin som bÀst kan förklara skuldsÀttningen hos svenska familjeÀgda företag pÄ Stockholmsbörsen. Med hjÀlp av en modell för respektive teori har vi genomfört regressionsanalyser för att besvara vÄrt syfte. Med grund i tidigare forskning kring familjeÀgda företag och teoriernas grundlÀggande synsÀtt pÄ förÀndring i skuldsÀttning, har studien utgÄtt frÄn hypotesen att familjeÀgda företag i högre utstrÀckning kommer att finansiera sig med internt genererade medel Àn extern belÄning, vilket ligger i linje med Pecking order-teorin. Studien utgÄr frÄn bÄde finansiell- och Àgardata gÀllande tidsperioden 2004-2013. Resultaten pekar likt hypotesen förutspÄtt mot ett större stöd för Pecking order-teorin hos svenska familjeÀgda företag.

Syftet med vÄr uppsats Àr att förklara vad det Àr som driver de allmÀnnyttiga ideella idrottsföreningarna in i grÄzonen mellan den korrekta och helt felaktiga redovisningen.Vi valde att göra vÄr uppsats med hjÀlp av Ätta fallstudier. Vi har utvecklat en egen teori som avser att förklara vilka faktorer som driver allmÀnnyttiga ideella idrottsföreningar in i GrÄzonen. Teori har vi utvecklat utifrÄn Positive Accounting Theory, den institutionella teorin och agentteorin. FrÄn teorin har vi sedan utarbetat sex hypoteser som vi avser att pröva med en empirisk undersökning.Vi gjorde ett icke-sannolikhetsurval för att fÄ med allmÀnnyttiga ideella idrottsföreningar i urvalet som vi ansÄg relevanta för undersökningen. Det innefattade att föreningarna skulle skilja sig gentemot varandra i storlek, medlemsstruktur och grundförutsÀttningar.

F?rskoleklassen har tidigare setts som en bro mellan f?rskola och skola och som en ?verg?ng f?r barn in i skolv?rlden. Sedan drygt fem ?r tillbaka ?r f?rskoleklassen obligatorisk f?r alla barn och ?ven f?rskoleklassens l?roplan har ?ndrats fr?n att tillh?ra f?rskolan till att nu vara en del av grundskolan. Det h?r har ocks? medf?rt mer krav f?r b?de elever och pedagoger vilket mynnat ut i b?de positiva och negativa konsekvenser. Den h?r studien har som syfte att bidra med kunskap om hur l?rare i f?rskoleklass ser p? sitt uppdrag och vilka specialpedagogiska anpassningar de g?r i sin undervisning f?r barn som har koncentrationssv?righeter.

A1292Denna uppsats, vilken genomförs med inspiration av Fama & French (2000), undersöker utvecklingen av aktieutdelningar pÄ den svenska marknaden under en tjugoÄrsperiod (1984-2003). Fem jÀmförbara Är vÀljs ut som kan anses fÄnga trenden under hela tidsperioden. För varje Är studeras ett urval av företagen noterade pÄ Stockholmsbörsens O-lista. Företagen delas in i kategorier utifrÄn de uppstÀllda variablerna lönsamhet, storlek och investeringsmöjligheter. Kategoriseringen görs i syfte att följa utvecklingen av utdelningar i respektive kategori och dÀrigenom identifiera eventuella förÀndringar i utdelningar.

Syfte: Syftet med denna systematiska litteratur?versikt var att unders?ka evidensen f?r huruvida koffein kan ha en omedelbar effekt p? energiintaget hos vuxna ? 18 ?r. Metod: Litteraturs?kningen genomf?rdes i databaserna Pubmed och Scopus den 21 mars 2023. Tillv?gag?ngss?ttet f?r artikelurvalet var systematiskt och innefattade randomiserade kontrollerade humanstudier p? en vuxen population. Artiklar som haft ?vervikt och/eller obesitas som specifikt inklusionskriterium exkluderades.

Bakgrund: Under ton?ren ligger stort fokus p? sexualitet och en stor del av ungas utveckling inneb?r att ta risker. L?g kunskap och erfarenhet tillsammans med ungdomars impulsivitet ?r bland annat orsaker till att de har en tendens att uts?tta sig f?r risker vilket kan leda till konsekvenser f?r den egna reproduktiva och sexuella h?lsan. Med ungdomars livsv?rld som utg?ngspunkt r?dg?r och v?gleder barnmorskan ungdomen utifr?n hens sexualitet och ton?rsutveckling. Syfte: Syftet med denna systematiska litteratur?versikt var att unders?ka faktorer som p?verkar identifiering av sexuellt riskutsatta ungdomar. Metod: En systematisk litteratur?versikt har genomf?rts och utformats utifr?n en integrativ design.