Den här studien använder Agency-teorin och Stewardship-teorin för att undersöka hur motiverande ett Resultatandelssystem (RS) är för de anställda på en mindre svensk bank. Mer specifikt så undersöks hur påtagliga så kallade Free rider-problem är och vilka bakomliggande orsaker som påverkar vikten av sådana problem. Detta bygger på en rent kvalitativ undersökning baserat på intervjuer med anställda på Leksand Sparbank. Resultaten visar att förekomsten av Free rider-problem inte är så vanlig som Agency-teorin antyder och att detta beror främst på att monetära belöningar inte är den primära motivatorn på banken. Resultaten visar också att RSet inte motiverar på det sätt som det är tänkt, RSet har dock en del andra positiva egenskaper..

Syftet med denna studie är att studera hemlöshet och kriminalitet utifrån ett livsförloppsperspektiv, samt undersöka hur hemlöshet och kriminalitet förhåller sig till varandra. Ett ytterligare syfte är att se om missbruk har någon förbindelse med hemlöshet, om det möjligtvis kan vara en bidragande faktor till hemlöshet. Robert Sampson och John Laubs åldersrelaterade teori om social kontroll är utgångspunkten för studien. Intervjuer har genomförts med individer som är hemlösa idag eller som varit det vid något tillfälle av sitt liv, dessa analyserades med en kvalitativ analysmetod i fyra steg för att få fram resultat som kunde jämföras med teorin. För att ge en heltäckande bild av hur situationen avseende hemlöshet ser ut i Sverige och i andra delar av världen, redovisas ett antal studier både från Sverige och från andra länder.

Jag har utforskat hur en beteendeförändring kan genomföras med hjälp av existerande teoretiska modeller och centrala metoder inom interaktionsdesign och tjänstedesign. För att specificera mig har jag samarbetat med banken SEB och inriktat mig på kvinnors ekonomiska beteende och hur man kan få dem att öka sitt intresse för det privata sparandet. Den litteratur som jag har granskat berör till största del kvinnors ekonomiska beteende och hur en förändringsprocess av ett beteende kan gå till. Mina egna empiriska undersökningar har varierat mellan olika typer av intervjuer och observationer där jag främst har granskat vad kvinnor finner motiverande, både ur ett generellt och ett ekonomiskt perspektiv. Genom en designprocess har mitt arbete resulterat i ett koncept på en banktjänst som innefattar de beståndsdelar som en sådan, enligt min undersökning, bör ha för att få kvinnor att bli motiverade till att spara pengar.

Syftet med examensarbetet är att undersöka orsaker till ungdomars framtidsplaner med avseende på att stanna i, eller flytta från, Luleå inom fem år efter avslutad gymnasieutbildning. De faktorer som undersöks är attityder, subjektiva normer och upplevd beteendekontroll, vilka ingår i Icek Ajzens (1991) teori om planerat beteende (TPB). Undersökningen genomfördes med en enkät utformad i enlighet med Icek Ajzens (2002) och besvarades av 85 elever vid Luleå Gymnasieby. Alla gick sitt avslutande år vid gymnasiet och var i åldern 17-19 år. Resultaten visade att upplevd beteendekontroll hade störst effekt på intentioner om att stanna kvar i Luleå.

Syftet med uppsatsen är att studera vilken uppfattning elever i årskurs nio på en skola i Mellan-sverige har kring betyg och bedömning. Metoden som används är en enkätundersökning där eleverna fyller i både kvantitativa och kvalitativa frågor. Undersökningens resultat visar att eleverna tror att det är främst deras beteende och hur de är som elev som är avgörande för vilket betyg de får. Betyg, enligt eleverna i denna undersökning, handlar om hur man är som elev och vad man gör som elev. Det kumskapsrelaterade betygsystemet är inte väl förankrat bland dessa elever..

Läroböcker är en viktig del i biologiundervisningen. Hur dess innehåll presenteras och formuleras är betydelsefullt då dessa bidrar till att forma allmänhetens syn på biologi och könsskillnader. Syftet är att granska och redogöra för hur djurs beteende som är kopplat till reproduktionen redovisas i naturvetenskapliga läroböcker utifrån ett genusperspektiv. Urvalet består av fyra stycken biologiböcker som används i gymnasial undervisning i Sverige på det naturvetenskapliga programmet. Fokus har legat på de delar i läroböckerna som beskriver sexuell selektion och reproduktion.

Genom webbaserade enkäter har data insamlats för att undersöka huruvida det finns en korrelation med de olika personlighetsdragen inom The Big Five och olika dimensioner av prosocialt beteende. Till detta utformades en enkät genom sammanslagning av Ten Item Personality Inventory (TIPI) och Prosocial Tendency Measure (PTM), där index togs ut för alla olika dimensioner. Respondenter rekryterats genom ett tillgänglighetsurval (N= 79, varav 24 stycken män, M= 39,6 år, SD= 13.6, 55 stycken kvinnor, M= 40.1 år, SD= 13.6 ). Totalt av urvalet var 13,8 procent uppvuxna i en storstad, 28,8 procent uppvuxna i småstad och 57,5 procent inom landsbygd. Inom urvalet hade 10 procent en grundskoleutbildning, 38,8 procent gymnasieutbildning, och 51,3 högskole- eller universitetsutbildning.

Syfte med uppsatsen är att ge en bättre förståelse av vad som menas med begreppet ?annat socialt nedbrytande beteende? i § 3 LVU och visa eventuella skillnader i hur lagstiftningen, domstolar och socialtjänsten använder detta begrepp. Vi har undersökt hur begreppsdefinitionen har utvecklats genom lagstiftningsprocessen och hur den återspeglas i förarbeten, juridisk litteratur, prejudikat och praxis. Uppsatsen är skriven utifrån en juridisk metod. Vi genomförde åtta semistrukturerade intervjuer med socialsekreterare i Hälsingland och en länsrättsdomare för att ta reda på hur dessa använder begreppet.

Förmågan att hantera stress beror delvis på i vilken utsträckning individen upplever sig ha förmåga att hantera kraven i omgivningen. Syftet med föreliggande studie var dels att undersöka samband och skillnader mellan Typ A-beteende och Känsla av sammanhang (KASAM), dels att undersöka sambanden mellan JAS-skalans faktorer och KASAM-skalans komponenter. En enkätundersökning genomfördes där 72 yrkesverksamma individer i åldrarna 24-63 deltog. Mätinstrumenten bestod av Jenkins Activity Survey (JAS) och Antonovskys KASAM-skala. Resultatet uppvisade ett starkt samband mellan Typ A-beteende och KASAM, dvs.

Krävande beteende bland personer med demenssjukdom är en stor utmaning för personal som arbetar inom äldrevård. Syftet med studien var att beskriva hur krävande beteende hos personer med demenssjukdom påverkade bemötandet de fick av personalen och personalens arbetsklimat. Studien genomfördes med en metod för enkätstudier. Resultatet visade att arbetskamrater är viktiga och att arbetet skulle vara nästan omöjligt att genomföra utan att arbeta i team, där arbetskamraterna ger varandra trygghet och respekt. Resultat visade också att påverkan på arbetstrivsel är stor oavsett arbetsplats och utbildning.

Bakgrund: Kejsarsnitt har blivit vanligare, orsaken kan vara medicinska indikationer, men också förlossningsrädsla. Att kvinnor som föder barn vaginalt får en bättre upplevelse om de får stöd av en medmänniska är välkänt. Studier av kvinnor som föder barn med planerade kejsarsnitt visar att de också behöver stöd. Detta stöd ges framför allt av anestesisjuksköterskor eftersom barnmorskan är sterilklädd.Syfte: Syftet var att beskriva hur anestesisjuksköterskan ger stöd till den födande kvinnan vid planerat kejsarsnitt i spinalanestesi.Metod: En empirisk, deskriptiv studie med kvalitativ ansats genomfördes. Fem anestesisjuksköterskor intervjuades.

Syftet med arbetet var att belysa omvårdnadspersonalens upplevelser av patienter med självskadande beteende samt vården av dem. Arbetet hade en beskrivande design, 21 sjuksköterskor och skötare/undersköterskor från somatisk och psykiatrisk akutmottagning deltog i arbetet. Data samlades in via semistrukturerade intervjuer och analyserades utifrån kvalitativ innehållsanalys. Resultatet redovisas i form av tre kategorier som bildades utifrån följande koder. Kategorin ?emotionella problem? bildades utifrån koderna frustration, irritation, sympati, manipulation, vanmakt över onåbara patienter, maktlöshet, oro och beskriver omvårdnadspersonalens upplevelser av patienter med självskadande beteende.

Syftet med denna studie var att få en inblick och förståelse för personalens uppfattningar om och upplevelser av ungdomars aggressiva beteenden som befinner sig på en SiS-institution. Dessutom har personalens bemötande gentemot dessa ungdomar belysts från svaren och resultaten av frågeställningarna. En kvalitativ forskningsmetod med utgångspunkt från hermeneutiken användes för att utföra studien tillsammans med semistrukturerade intervjuer med ett antal respondenter från en SiS-institution. von Wrights (2000) relationella och punktuella perspektiv användes som teoretisk utgångspunkt till studien. Resultatet redovisar att respondenterna uppfattade, upplevde och erfarar att ungdomarna som placeras vid institutionen minst någon gång under vistelsen uppvisar ett aggressivt beteende.

Bakgrund:Företagsförvärvochdessomkringliggandeaktiviteterärettfenomensombeskrivitsienmängdtidigarestudier.M&Aharalltmerkommitattutvecklastillettstrategisktverktygföricke-­?organisktillväxtochmångaföretagharvaltattbildainternafunktionerföratthanteradetta.InomABBfinnsjustensådanfunktion,vilkenbildadesår2000ochsomdärefterkontinuerligtexpanderat.Dennafunktiongenomföraktivtenmängdförvärvårligenochinvesterademellanår2008och2010tvåmiljarderdollarpåförvärvochsammanslagningarvilketleddetill24nyabolaginomkoncernen.Syfte:SyftetmedstudienärattbidramedennärgåendeochexplorativobservationavenfunktioninomABBsomuteslutandesysslarmedattorganiseraochgenomföraM&A.HurorganiserarochgenomförM&A-­?funktionensinaföretagsförvärvochvarförharABBvaltatthaeninternM&A-­?funktionnärforskningenpekarpåattmerpartenavallaförvärvärvärdeförstörandeärdefrågeställningarsomstudienutgårfrån.Avgränsningar:UppsatsenstuderarnärgåendeM&A-­?funktioneninomABB,mengöringajämförelsermedandraföretagvarförhelleringagenerellaslutsatseromhurenM&A-­?funktionorganiseraskandras.Någraslutsatseromhurmycketvärdeförvärvenskaparföraktieägarnakanhellerintedrasdåensådanansatshadekrävtendjupareanalysavettellerfleraförvärvadeföretagochaktiekursenspåverkanavandraomständigheter.Metod:UppsatsenärenkvalitativfallstudiepåABB:sinternaM&A-­?funktion.Uppsatsenhartagitformenavenbådedeskriptivochexplorativansats.DenempiriskastudienbaseraspåfempersonligaintervjuermedpersoneranställdainomABB:sM&A-­?funktioniZürich.Empirinharsedananalyseratsutifråndetframtagnateoretiskaramverketiuppsatsen.Slutsats:ArbetetmedattgenomföraettföretagsförvärvärinomABBorganiseratviaenindelningitreolikafaser;strategi-­?,transaktions-­?ochintegreringsfas.Idetvåinledandefasernafinnsinstitutionaliseradeprocesserochrutinersomförenklarmöjlighetenattbibehålladendynamiskaförmågasombeskrivsilitteraturenochsomenligtförfattarnaansesavgörandeförattkunnavarieramellanrutinmässigtbeteendeochadhoc-­?beteende.Dennaförmågasaknasdockiintegreringsfasensominulägetärstarktutprägladavettadhoc-­?beteende.FörattlyckasmedstrateginattnåtillväxtviaförvärvsåkrävsdetattettföretaghareninternochbeståendeM&A-­?funktionsompåregelbundenbasisgenomförförvärv.DettaförattinomfunktionenlyckasbyggauppdenerfarenhetochtaframderamverksomärnyckelfaktorerförM&A-­?projektensframgång.Förslagpåvidareforskning:FörfattarnatyckerattdetvoreintressantattstuderahurABB:saktieägarvärdeharpåverkatsavalladeförvärvsomgenomförtssedanfunktionensbildandeår2000.IntressantvoreävenattstuderavilkaskillnadersomfinnsmellanABB:sochandraföretagstillvägagångssättunderenförvärvsprocess..

Sammanfattning Det är vårdens uppgift att se till att människor ej utsätts för en obehandlad grav smärtproblematik som uppkommit efter planerat samt icke planerat kirurgiskt ingrepp. För att uppnå detta är en viktig del inom anestesisjukvården att ge adekvat smärtlindring intraoperativt.Syfte: Syftet med studien var att undersöka hur väl smärtlindrade patienter  var de första timmarna postoperativt samt om upplevelsen av smärta mellan män och kvinnor skiljde sig postoperativt.Metod: Ansatsen på studien är kvantitativ i form av en tvärsnittsstudie och designen är deskriptiv. Urvalet var 20 patienter som genomgick kirurgi för fotledsfraktur eller radiusfraktur.Resultat: Alla patienter fick beräkna sin smärta enligt VAS och 80% av dessa kunde påverka sin smärtbehandling. Vid hemgång efter 1-4 timmar klassade endast 20% VAS >3 och alla var kvinnor. Ingen signifikant skillnad påvisades mellan män och kvinnors upplevelse av smärta.Slutsats: Ingen signifikant skillnad kunde ses mellan män och kvinnor i deras upplevelse av smärta.