Det övergripande syftet med denna studie är att i två olika särskoleverksamheter beskriva och tolka pedagogers uppfattningar om problemskapande beteende samt att undersöka om och i så fall på vilket sätt lärarna anpassar undervisningen för elever med denna typ av problematik.Studien är kvalitativ och har en livsvärldsfenomenologisk ansats. Livsvärlden är den värld vi lever och är involverade i och som görs synlig genom våra berättelser och handlingar. Våra livsvärldar uppstår i vårt möte med omvärlden och detta sker alltid i ett bestämt socialt och kulturellt sammanhang. Människan bär i dessa möten med sig sina tidigare erfarenheter och horisonter vilka ger ramar för hur vi uppfattar och upplever nya fenomen. Forskning med en fenomenologisk ansats kan innebära en metodologisk mångfald men utifrån tidsaspekten samt utifrån studiens fokus på lärarnas egna berättelser utgår empirin uteslutande från halvstrukturerade intervjuer.

Syftet med denna studie var att undersöka hur sjuksköterskor uppger att de genomför ankomstsamtal med patienter. Datainsamlingen genomfördes med semistrukturerade bandade intervjuer på en vårdavdelning vid ett sjukhus i södra Sverige, där sex sjuksköterskor intervjuades. Intervjumaterialet transkriberades och analyserades sedan med hjälp av innehållsanalys. Resultatet redovisas utifrån de frågeområden, som bygger på frågorna i intervjuguiden. Det framkom att sjuksköterskorna genomför sina ankomstsamtal i princip utifrån samma struktur men med hänsyn tagen till patientens allmäntillstånd, om ankomstsamtalet är planerat eller akut samt hur arbetsbelastningen på avdelningen är vid det aktuella tillfället. Nyckelord: Genomförande av ankomstsamtal, innehållsanalys, intervjuguide, patient, sjuksköterskor..

I denna undersökning undersöker vi hur individers utbildning samt föräldrars utbildning och beteende påverkar individers jämställdhetsattityder. Vi använder oss av data från 2009 innehållandes 1325 respondenter födda mellan 1964 och 1980. Analysen utfördes med logistisk regression där vi studerar två olika typer av jämställdhetsattityder, allmänna jämställdhetsattityder och jämställdhetsattityder inom den privata sfären. Vår teoretiska ansats är teorin om socialisation samt kognitiv utvecklingsteori. Vi har funnit att en hög utbildning är associerat med mer positiva jämställdhetsattityder.

ABSTRACTC-uppsats i sociologiFörfattare: Jenni Remes och Tony WågmanTitel: Avvikande beteende i skolan ? en fallstudie över identifieringsprocessen av ADHDStudien behandlar avvikande beteende i skolan och identifieringsprocessen av ADHD där. Syftet med uppsatsen är att kartlägga vilka mekanismer som har betydelse för urskiljandet av dessa elever. Genom att studera processen, som tar sin början i klassrummet och slutar med en diagnossättning, vill vi förklara varför pojkar från socialgrupp 3 är klart överrepresenterade i diagnosstatistiken. Förhållandet mellan klass, kön och diagnos har inte tidigare problematiserats och förklaringarna till varför pojkarna är överrepresenterade återfinns i andra vetenskapliga discipliner än sociologin.Kartläggningen av identifieringsprocessen har genomförts med hjälp av öppna intervjuer med olika aktörer på skolans arena samt de instanser som tar vid när processen går vidare utanför skolans organisation.Våra huvudsakliga slutsatser innefattas av att klassrumssituationen är den viktigaste porten på väg mot diagnos och att identifieringen där sker utifrån olika normaliteter för pojkar och flickor samt av en viss godtycklighet i sorteringen av elever.

Ingenjörers arbete bygger ofta på teamarbete vilket ställer krav på deras förmåga till samarbete och kommunikation. Medvetenheten om kommunikationens betydelse för ingenjören och dennes arbetsprestation har framkommit i tidigare studier och även motivationens betydelse för förändrat beteende. Syftet med denna undersökning var att undersöka vad som skulle kunna hjälpa ingenjörer inom tillverkningsindustrin att utveckla sitt kommunikativa beteende gentemot sina kollegor. En enkät konstruerades och följdes upp med 4 intervjuer. Studien genomfördes på ett internationellt företag inom tillverkningsindustrin.

Abstract Titel: Hur barn beter sig i konflikter Författare: Fristedt, Anna-Lena & Lindberg, Annika Fristedt, Anna-Lena & Lindberg, Annika (2008). Hur barn beter sig i konflikter. (How children react in a conflict). Malmö: Lärarutbildningen, Malmö Högskola. Syftet med studien är att undersöka om yngre skolbarns konfliktbeteende förändras samt om de är medvetna om sitt eget beteende i en konflikt. Vi har studerat konfliktbeteendet genom att intervjua elever och pedagoger.

En förutsättning för att kunna förhindra att terrorattacker utförs är kunskap om de bakomliggande motiven och drivkrafterna. Om vi känner till de bakomliggande motiven och drivkrafterna finns det möjlighet att kunna påverka dessa faktorer och därigenom minska risken för nya terrorattacker. I den här studien undersöker jag omcollective action frames och rational choice teorin var för sig eller tillsammans kan förklara orsakerna till terrorism. Fram till idag har den strategiska modellen varit den mest använda teorin för att förklara orsaker till terrorism. Modellen utgår från rational choice teorin men har avgränsats till att enbart hantera politiska faktorer, vilket har kritiserats.Kritikerna menar att människors känslor har en betydelse för deras handlingar.

Studien syftar till att pröva teorin om närvarons politik utifrån en svensk, kommunal, kontext. Uppsatsen kommer därför att undersöka huruvida en ökad andel kvinnor i politiken ger effekt på det politiska utfallet. Teorin om närvarons politik menar att kvinnliga politiker är mer lämpade att representera kvinnor då de delar liknande erfarenheter med dem och på så sätt antas dela samma politiska intressen.Ett av de politiska områden, som lyfts fram av teorin, som ett särskilt politiskt område där kvinnor antas ha gemensamma intressen är barnomsorg. Uppsatsen kommer därför att studera sambandet mellan andel kvinnor i kommunfullmäktige och kvalitén i barnomsorgen. Detta görs genom en kvantitativ, statistisk, jämförelse av Sveriges 290 kommuner där korrelationen mellan variablerna undersöks.Resultatet av studien visar att det inte finns något kausalt samband mellan andel kvinnor i kommunfullmäktige och kvalitén i barnomsorgen.

Målsättningen med det här arbetet är att visa på och pröva olika aktiviteter för arbete med värdegrundsfrågor. Vår förhoppning är att barngruppen och pedagogerna med hjälp av dessa aktiviteter blir en mer sammanhållen grupp. Vi har planerat ett tema med tre aktivitetstillfällen som vi sedan genomfört i en barngrupp där barnen är fem år gamla. För att komma fram till vårt resultat har vi observerat och dokumenterat genom text. Vi upplever att vi har uppfyllt en del av vår målsättning.

Det huvudsakliga syftet med det här arbetet var att undersöka verksamma förskollärares syn på barns självkänsla. De frågeställningar som behandlats är; hur anser förskollärare att självkänslan inverkar på barnets beteende, vad anser förskollärare har betydelse för hur barnens självkänsla utvecklas samt hur arbetar förskollärare med att utveckla barns självkänsla. Studien bygger på en kvalitativ undersökning där fem förskollärare intervjuats. Resultatet visar att förskollärare anser att dålig självkänsla ofta leder till inbundenhet eller självhävdande beteende. Förskollärarna anser att självkänslan grundläggs i hemmet och att negativ kritik från omgivningen sänker självkänslan.

Ett dysfunktionellt beteende är ett agerande från revisorns sida som i de flesta fall inte är önskvärt då det direkt eller indirekt kan hota kvalitén i arbetet som de utför mot kund. Det dysfunktionella beteendet kan visa sig i form av ett kvalitetshotande beteende (KHB) som innebär att revisorn exempelvis nöjer sig med en kunds svaga förklaringar, felaktigt avslutar en kontrollpunkt, gör för ytliga granskningar av material eller inte följer uppsatta lagar, normer och regler som de bör. Det kan också visa sig i form av underrapportering av tid (URT) vilket betyder att revisorn inte rapporterar all den tid som lagts ner på arbetet. URT är inte direkt kvalitetshotande men kan indirekt bland annat leda till att tidsbudgetar blir felaktigt planerade då det faktiska underlaget det baseras på inte stämmer överrens med verkligheten Det dysfunktionella beteendet är ett problem inom revisionsbranschen och är samtidigt ett komplext beteende. Tidigare forskning har sökt förklaringar till det dysfunktionella beteendet utifrån en mängd undersökningsområden.

Att vara motiverad beskrivs som att ha en drivkraft att göra någonting, antingen genom uppskattning av aktiviteten eller påverkan från omgivning. Enligt den självbestämmande teorin har medarbetare tre grundläggande behov; kompetens, självständighet och samhörighet som måste vara i balans för att medarbetare ska kunna bli motiverade. Medarbetare kan på en arbetsplats vara omotiverade eller motiverad att utföra sina uppgifter. Genom att vara motiverad kan medarbetaren antingen uppleva inre- eller yttre motivation, där den inre motivationen karaktäriseras av medarbetarens egna inre vilja att engagera sig i arbetsuppgifter. Litteratur av bland annat Vallerand och Houlfort (2003) visar att när ledare påverkar medarbetare att uppnå mål med hjälp av yttre motivationskällor så som bonus eller tidsfrist upplevs yttre motivation.

I denna uppsats ämnar författarna genom en fallstudie beskriva, förklara och analysera ett företagsanpassat internt system för ständiga förbättringar som utvecklats med hjälp av etablerade teorier. Det interna arbetssättet LEAD står för lärande och engagemang av medarbetare och analys och standardisering av förbättringsåtgärder. Studien syftar vidare redogöra för de grundläggade värderingar som ingår i det interna arbetsystemet och har genomförts via analys av den interna arbetsmetoden med hjälp av den generella teorin om den offensiva kvalitetsutvecklingen. Studien visar att det interna arbetssättet förhåller sig positivt till den generella teorin men är inte en unik metod vid förbättringsarbete. Vidare visar resultatet att LEAD inte förhåller sig positivt till alla hörnstenar inom teorin om den offensiva kvalitetsutvecklingen..

Ny teknik utvecklas dagligen och ger upphov till nya möjligheter för användaren. Med tanke på teknikutvecklingens framfart kan de etiska aspekterna ibland försummas. Syftet med uppsatsen är att lokalisera etiska problemställningar som uppkommer vid utövandet av yrkesrollen informationsarkitekt. För att lokalisera dessa utfördes en litteraturundersökning samt en etisk analys av resultatet. Litteraturundersökningen resulterar i tre teman: immaterialrätt, sociala nätverk och beteende och identitet på nätet.

Kursplanering är en av lärarens viktigaste arbetsuppgifter. Uppsatsen har undersökt hur fem olika lärare har planerat kursen Teknik 1 som är ny i och med GY11. Uppsatsen utgår och analyserar ingående läroplanen och de nya läroböcker som kommit ut anpassade för kursen. Studien visar att det är svårt att få med alla moment som ska ingå i kursen. Studien definierar också elva kunskapsområden och fem förhållningssätt som ingår i målen för kursen.