Syftet med vÄr uppsats Àr att bidra med kunskap om IASBs arbete för smÄ och medelstora företag för att utvÀrdera om svenska smÄföretag tas i beaktande i IASBs pÄgÄende normbildningsprocess gÀllande SME. Vi har anvÀnt oss av en induktiv metod och kvalitativa data. Vi har gjort en fallstudie av IASBs normbildningsprocess rörande SME-projektet. Teorin om normbildningsprocessen har varit vÄr utgÄngspunkt vid analysen. Teorin om normbildningsprocessen har vidare utökats med faktorer som politik och kultur.

Denna undersökning behandlar Àmnet medarbetarinvolvering inomtjÀnsteinnovation och genomfördes pÄ Selma Spa i Sunne.Vi har anvÀnt en kvalitativ metod dÀr empirin Àr uppbyggd av djupgÄende intervjuer. Studien syftar till att undersöka huruvida frontpersonalen pÄ SelmaSpa Àr delaktiga i tjÀnsteinnovationsprocesser pÄ företaget. Fokus kommer att riktas mot huruvida den interna kommunikationen fungerar och pÄverkar innovationsklimatet pÄ Selma Spa. Teorin i studien har inhÀmtats via vetenskapliga artiklar och litteratur inom omrÄdet tjÀnsteinnovation.Av empiriska skÀl sÄ fick frÄgestÀllningarna under studiens gÄng utvidgas, dÄ data visade att frontpersonalen var omedvetna om hur Selma Spas strategi och vision sÄg ut. Detta pÄverkar enligt teorin graden av involvering hos frontpersonalen i innovationsprocesser och Àr dÀrav relevant för denna studie.Analysen visade att den interna kommunikationen pÄ Selma Spa skulle kunna förbÀttras avsevÀrt.

Rambeslutet om en europeisk arresteringsorder var ett av de f?rsta r?ttsliga EU-instrumenten p? det straffr?ttsliga omr?det som bygger p? principen om ?msesidigt erk?nnande, vilken bygger p? principen om ?msesidigt f?rtroende mellan medlemsstaterna. Principerna syftar till att uppr?tth?lla fri r?rlighet av domar och beslut och motiveras av behovet av effektivitet i samarbetet. Rambeslutet antogs ?r 2002 i syfte att utg?ra ett f?renklat system f?r ?verl?mnande av efters?kta personer mellan medlemsstater.

Alliansfrihet i fred syftar till neutralitet i krig. Denna mening har genomsyrat den svenska sÀkerhetspolitiska hÄllningen sedan Napoleonkrigens dagar. Efter andra vÀrldskriget stÀlldes Sverige inför valet om en fortsatt neutral hÄllning. Detta ledde till ett halvt sekel av kompromisser och febril politisk aktivitet. Den balansroll som landet fick gjorde att det inte fanns det svÀngrummet som man ville ha.

Syfte: Denna uppsats har som huvudsyfte att beskriva vilken betydelse konsumenten upplever att butiksmiljön har för shoppingupplevelsen. Hur förhÄller sig den interiöra miljön till konsumenternas upplevelse av atmosfÀren i en butik? Vad Àr det som skapar positiva och negativa upplevelser för konsumenterna i butiksmiljön?Metod: Kvalitativ metod med öppna individuella intervjuer och tvÄ fokusgrupper.Teori: Teorin tar upp ur olika synvinklar, om vad som pÄverkar konsumentens shoppingupplevelse. De omrÄden som tas upp i teorin Àr upplevelserummet, butiksutformning, exponering och designfaktorer.Slutsatser: Slutsatser som kan dras, Àr att den interiöra miljön pÄverkar konsumenternas upplevelse av atmosfÀren i en butik. Detta Àr nÄgonting som visas tydligt i undersökningen som gjorts.

VÄrt arbete beskriver hur EN skola arbetar pÄ ett hÀlsofrÀmjande arbetssÀtt. Möjligheterna och eventuella svÄrigheter med ett hÀlsofrÀmjande arbete i skolan kommer att presenteras. Med hjÀlp av enkÀter och intervjuer undersöker vi hur skolledaren, pedagogerna och skolhÀlsovÄrden ser pÄ sin roll i deras hÀlsofrÀmjande arbete. VÄr frÄga Àr: Vad betyder begreppet hÀlsa för skolan och hur omsÀtts det i praktiken? VÀrldshÀlsoorganisationen (WHO) instÀllning till hÀlsa Àr inte bara att förhindra sjukdomar och dÄlig hÀlsa, utan att förebygga bÄde fysiskt och psykiska hÀlsa.

De kommunala bostadsfastighetsaktiebolagen har haft en fördel jÀmtemot de privata bostadsfastighetsbolagen nÀr det kommer till risker och konkurrens dÀr stora skillnader har varit tillgÄngen samt kostnaderna för finansiering. För att verka för en mer konkurrensneutral marknad genomfördes en omreglering som implementerades genom en ny lag 2011. Lagen 2010:879 om kommunala bostadsaktiebolag Äsidosatte det tidigare förbudet mot vinstdrivande verksamhet och inverkade konkurrensneutraliserande vad gÀller bland annat de kommunala bolagens möjligheter till förmÄnlig finansiering. UtifrÄn förÀndringarna antas följande problemformulering:Har omregleringen 2011, genom lagen 2010:879 om allmÀnnyttiga kommunala bostadsaktiebolag, lett till en förÀndring av de kommunala bolagens kapitalstruktur?Givet problemformuleringen kommer studien att undersöka tvÄ teorier som utvecklats genom Modigliani-Miller, vilka Àr trade-off teorin samt pecking order teorin.

NÀr ett företag befinner sig i kris Àr ledarskapet viktigare Àn nÄgonsin, en av de större kriser som ett företag kan hamna i Àr turnaroundfasen. En fas dÀr ledningen Àr i behov av en drastisk förÀndring för att kunna vÀnda företaget. Personen som försatte företaget i denna kris saknar möjligen bÄde kunskap och legitimitet för att vÀnda företag till en positiv riktning och det kan istÀllet bli aktuellt med en nyrekrytering. Dessa rekryteringar sköts oftast inte av företagen sjÀlva utan ansvaret delas mer eller mindre med rekryteringsföretag som specialiserat sig inom chefsrekrytering. Problematiken kring en nyrekrytering Àr att definiera vilka attribut och faktorer som Àr viktiga hos den nya ledaren.

SammanfattningVi har i vÄrt examensarbete valt att studera och analysera pedagogers tankar kring barns olika sÀtt att lÀra inom lÀs och skrivfÀltet. Vi belyser didaktiska val av lÀrandeformer och undervisningsinnehÄll hos pedagoger som arbetar pÄ en skola med uttalad förankring i Howard Gardners teori om multipla intelligenser och hos pedagoger vid skolor utan denna profilering.Teorin om de multipla intelligenserna baseras pÄ mÀnniskors olika sÀtt att lÀra genom att anvÀnda sig av sprÄklig/lingvistisk-, logisk/matematisk-, spatial/visuell-, kroppslig/kinestetisk-, musikalisk-, interpersonell-, intrapersonell- och naturintelligens. Mot bakgrund av detta och de olika perspektiv pÄ lÀs- och skrivlÀrande som beskrivs i litteraturen har vi haft för avsikt att ta reda pÄ om de didaktiska valen skiljer sig Ät mellan pedagoger pÄ skolor med och utan profilering.Den metod vi valt att anvÀnda oss av Àr kvalitativ intervju och vi har intervjuat sex lÀrare frÄn fyra olika skolor. Detta för att belysa pedagogers tal om sina didaktiska val och om elevers olika sÀtt att lÀra.Resultatet visar att pedagogerna pÄ den profilerade skolan i högre grad varierar sin undervisning utifrÄn elevernas intelligenser och deras olika sÀtt att lÀra och att det styr deras didaktiska val. Pedagogerna frÄn övriga skolor varierar istÀllet sin undervisning utifrÄn sina val av metoder.Vi menar att teorin om de multipla intelligenserna bör kunna inordnas i ett sociokognitivt synsÀtt pÄ lÀs- och skrivlÀrande eftersom den syftar till god förstÄelse, meningsfullhet och att kunna tillÀmpa förvÀrvad kunskap.

Syfte: Syftet med uppsatsen ?r att utifr?n ett institutionellt perspektiv f? en ut?kad f?rst?else kring id?erna om helhet i offentlig f?rvaltning. Teori: Studiens teoretiska ramverk utg?r fr?n ?vers?ttningsteori och teorin om lagring (layering). Metod: Studien utg?r fr?n en kvalitativ metod d?r fr?gest?llningen: ?Hur har id?erna kring helhet f?r?ndrats ?ver tid?? besvaras genom en dokumentstudie och den andra fr?gest?llningen: ?Hur beskrivs synen p? id?erna om helhet?? besvaras genom intervjuer av nio medarbetare i G?teborgs stad. Resultat: Studiens resultat visar p? att det uttrycks olika id?er som kan p?verka resultatet och f?ruts?ttningarna f?r ?vers?ttning av id?erna. Studien mer aspekter ?n enbart definitionen av helhet, utan ?ven andra aspekter som komplexitet, gr?nsdragning, styrning och definition d?r varje aspekt ?r med och p?verkar synen p? id?erna om helhet. ?ver tid s? visade det sig att grundid?erna om helhet var lika, men en skillnad som visade sig ?ver tid var id?erna kring styrning och organisering f?r att sprida id?erna om helhet.

Manöverkrigsföring Àr ett tillvÀgagÄngssÀtt för att undvika motstÄndarens starkare sida och angripa dess svaga, för att jÀmna ut styrkeförhÄllandena pÄ slagfÀltet. B H Liddell Hart har sammanfattat detta i sin teori om den indirekta och direkta anfallet. I detta arbete har författaren prövat denna teori pÄ IT-krigsföringen. Genom en kvalitativ textanalys har en teoriprövande undersökning genomförts med syftet att granska den svenska militÀrstrategiska doktrinen. Undersökningen har anvÀnt sig av tre olika analysenheter att pröva teorin pÄ.

Syftet med denna studie Àr att försöka ge en bild av hur fyra lÀrare verksamma pÄ högstadiet och gymnasiet arbetar och förhÄller sig till mÄlsprÄksanvÀndningen i Àmnena engelska och spanska. Intentionen Àr att utifrÄn tre valda teman ur Ulrika Tornbergs teori om sprÄkundervisning i mellanrummet (2000), se hur teorin om mellanrummet kommer till uttryck hos lÀrarna och deras sprÄkundervisning.Den metod som valts för att besvara studiens syfte Àr dels kvalitativ intervju och klassrumsbaserade observationer. Fyra intervjuer utfördes dÀr samtliga lÀrare fick berÀtta om vilken uppfattning de har angÄende den muntliga kommunikationen pÄ mÄlsprÄket i sprÄkundervisningen, sprÄkundervisningens innehÄll samt betoningen av den muntliga kommunikationen pÄ mÄlsprÄket i styrdokumenten.Resultatet av vÄr undersökning visar att mellanrummet kommer till uttryck hos lÀrarna samt i de klassrum vi valt att observera. I resultaten framgÄr Àven en praktisk anknytning till teorin om mellanrummet i de klassrum vi har observerat. Att tala pÄ mÄlsprÄket har stor betydelse för samtliga lÀrare och Àr nÄgot alla fyra lÀrare strÀvar efter att förverkliga i sin undervisning.

Under vilka förutsÀttningar kan ett effektivt samarbete komma till stÄnd vid humanitÀra insatser? Den omfattande jordbÀvningen i Pakistan 2005 kallade till sig ett stort antal aktörer, dÀribland Röda Korset, Oxfam och CARE, alla NGOs inriktade pÄ humanitÀra insatser, samt FN och den pakistanska staten. Vi framlÀgger i vÄr studie teorin att ett effektivt samarbete frÀmst kan komma till stÄnd om de inblandade aktörerna delar ett gemensamt mÄl, gemensamma vÀrderingar samt utbyter information och resurser.VÄr metod Àr teorianvÀndande nÀr vi applicerar Margaret E. Keck och Kathryn Sikkinks teorier angÄende nÀtverk av pÄtryckar NGOs pÄ vÄr studie av service NGOs. Studiens resultat visar att förutsÀttningar för effektiva samarbeten lÀttare kom till stÄnd mellan aktörerna nÀr ovannÀmnda antagande uppfylldes.

Uppsatsen beskriver upplevelseproduktion med fokus pÄ skapandet av meningsfulla arbetsupplevelser och ledarskap. Denna uppsats har skrivits under vÄr utbildning pÄ Institutionen för Konst, kommunikation och lÀrande vid LuleÄ tekniska universitet. Syftet med uppsatsen har varit att undersöka om upplevelsemodellen Total Experience Management och ett exempel pÄ ledarskap frÄn verkligheten kan kombineras för att skapa en teori för upplevelsebaserat ledarskap.Genom ett induktivt arbetssÀtt och med Grundad Teori som forskningsmetod har vi tagit fram ett exempel frÄn verkligheten av ledarskap. Vi har genomfört kvalitativa intervjuer med företaget Liveside Safety för att skapa detta exempel. Med hjÀlp av exemplet har vi modifierat modellen Total Experience Management och anpassat denna för Upplevelsebaserat Ledarskap.

Studien ?LÀrares gemensamma lÀrande - En kvalitativ intervjustudie av lÀrares uppfattningar kring samverkan och en gemensam handlingsarena? har syftet att öka kunskapen om betydelsen av lÀrares möjligheter till att se varandra i handling och Àmnar besvara följande frÄgestÀllningar; Hur formas, upprÀtthÄlls och utvecklas samverkan mellan lÀrare?, Vilken betydelse utgör en gemensam handlingsarena för lÀrares samverkansstrategier? Den hÀr studien utgÄr frÄn teorin om det kollektiva lÀrandet. Denna teori innehÄller tre typer av samtal; berÀttandet, det gemensamma reflekterandet och det gemensamma intentionsskapandet, som i denna studie ses som villkor för att nÄ upp till ett kollektivt lÀrande. Teorin har vidareutvecklats genom ett införande av begreppen ?nÀtverk? och ?gemensam handlingsarena? som för den hÀr rapporten eventuellt kan ses som ett fjÀrde villkor för ett kollektivt lÀrande.