SammanfattningTitel: Ålderns påverkan på användningen av mobila betalningar- En kvantitav studie.Författare: Timmy Berta och Igor KruljHandledare: Klaus Solberg SoilenExaminator: Ulf ÅgerupHögskola: Halmstad Högskola, Sverige.Nivå: Kandidatuppsats, Strategisk Marknadsföring (15 hp), Vårterminen 2013Nyckelord: Mobil betalning, framtida betalningar, kontanter, ålderns inverkan på mobila betalningar, mobila tjänster, internet betalningar, smartphone tjänster, internet handel, mobil säkerhet. ProblemformuleringHur påverkar konsumenternas ålder användningen av mobila betalningstjänster?Hur påverkas användningen av mobil betalning beroende på konsumenternas kunskap utifrån deras ålder?Har konsumenterna en annan syn att se på säkerheten hos mobila betalningstjänster utifrån deras ålder? SyfteSyftet med denna uppsats är att, med utgångspunkt i den teoretiska referensramen och en kvantitativ studie, mäta hur konsumenternas ålder påverkar användningen av mobila betalningstjänster. Vidare vill vi undersöka och analysera om säkerhet är avgörande för användningen av mobila betalningstjänster och om konsumenter är villiga att övergå till mobil betalning utifrån deras ålder. Slutligen vill vi få fram ett resultat där läsaren ser hur fördelningen av konsumenternas användande ser ut i de olika åldrarna. Teoretisk referensramHär presenteras olika Teorier för att förstå mobila kommunikationens utveckling, samt de olika betalningsmedlen. Teorier kring faktorerna säkerhet, enkelhet och användning tas upp med fokus på mobil betalning.

Det är viktigt för blivande och befintliga butikschefer att skapa arbetsmotivation hos sin personal då medarbetarna är företagets viktigaste resurs. Butikschefer får vara beredda på att personalmängden kan variera och det är därför viktigt att kunna motivera såväl få som många medarbetare till att arbeta. Denna uppsats syftar till att, utifrån butikschefens perspektiv, beskriva hur butikschefen agerar när det gäller att motivera sin personal till att arbeta, i en stor butik med många medarbetare respektive en liten butik med få medarbetare. Detta görs för att kunna klarlägga de likheter och skillnader som finns i butikschefens agerande med medarbetarnas arbetsmotivation beroende på dennes personalmängd. För att få en inblick i verkligheten har vi intervjuat två butikschefer, en i en stor butik respektive en i en liten butik och jämfört deras tillvägagångssätt i att motivera sin personal till att arbeta.

Vi som skrivit detta arbete delar både ett gemensamt musikintresse och en gemensam erfarenhet om att musikämnet får ta liten plats i dagens skola. I lgr11 framgår det att eleverna ska få möjlighet att arbeta ämnesövergripande samt få tillfällen till ämnesfördjupning, överblick och sammanhang. Skolinspektionen pekar på att musikämnet har en viktig roll som stöd för lärande i andra ämnen. Med utgångspunkt från våra erfarenheter samt publikation från lgr11 och skolinspektion har vi undersökt hur lärare arbetar med musik i ämnesövergripande arbete i årskurs 4-6. Syftet med arbetet är att synliggöra sex stycken årskurs 4-6 lärares tankar om ämnesövergripande undervisning där musiken finns integrerad. Föreliggande arbete bygger framförallt på Teorier om ämnesövergripande undervisning.

Frågeställning: Hur skiljer sig lågprisflygbolagens strategier jämfört med de traditionella, vilken är den vinnande strategin?Huvudsyfte: Genom utvalda Teorier och nyckeltal jämföra och se skillnader mellan flygbolagens strategier och hur det påverkar lönsamhet och utveckling.Metoder: En jämförande studie baserad på sekundärdata på fem stora flygbolag för att hitta olikheter i strategier. Främst används bolagens årsredovisningar, vetenskapliga artiklar och relevanta Teorier för insamlandet av data.Slutsatser: Biljettpriset inom flygindustrin blir en allt viktigare faktor att anpassa sig efter för överlevnad på marknaden. Lågprisflygen har genom kostnadsreduceringar genom enklare bokningssystem, mindre personalstyrka, avlägsna flygplatser och enhetlig flotta kunnat sätta lägre priser än de traditionella. Detta innebär att effektiviteten har ökat och detta sätter press på de traditionella flygbolagen att kostnadsreducera och utveckla servicen ytterligare för att ha en chans att klara konkurrensen.

Hur skapar man en berättarstil med högt tempo? I det här gestaltande arbetet skapar jag ett manus för finländsk tv, utgående från manusanalyser och narrativa Teorier. Det färdiga manuset använder sig av berättartekniker såsom Freytags pyramid och det sätt som jag försökt anpassa tekniken för att passa in i min egen berättarstil..

I en alltmer globaliserad värld där utbudet av produkter ökar är det svårt att skapa ett starkt och hållbart varumärke på marknaden. Då det idag finns få verktyg och koncept inom intern varumärksuppbyggnad har jag valt att undersöka hur varumärket kan stärkas inifrån och ut. I studien har jag tittat närmare på begreppet Brand citizenship behaviour, ett område som är relativt nytt och bygger på den anställdes inverkan på varumärket. En explorativ fallstudie har genomförts för att undersöka vilka berättelser som återges i ämnet. Detta genom att ha intervjuat sju anställda på företaget Saltå kvarn.

Frågorna är många när det kommer till att förstå uppkomsten av trender i vårt samhälle. Trender kan antas påverka individers konsumtionsbeteende samt öppna upp nya marknader för företag att etablera sig på. Således borde det finnas ett intresse hos organisationer att på något sätt kunna påverka utvecklandet av nya trender. En utgångspunkt är att anta att det finns "trendsättare" som avsiktligt är med och bildar trender, men vilka är då dessa trendsättare? Den centrala forskarfrågan, som uppsatsen ämnar svara på är; Hur uppstår och skapas trender? Syftet är att undersöka huruvida det finns en medveten trendproduktion eller om det är så att trender uppstår på ett spontant sätt.

Lärobokens roll i geografiundervisningen är av betydande karaktär och styrdokumenten menar att kunskap ska förmedlas utefter en variation av Teorier. Syftet med uppsatsen är att undersöka hur instuderingsuppgifterna i två läroböcker i geografi på gymnasiet förhåller sig till de tre lärodimensionerna, behaviorism, kognitivism och konstruktivism. Problempreciseringarna för uppsatsen är:- Hur förhåller sig de två läroböckernas instuderingsuppgifter till behaviorism, kognitivism och konstruktivism?- Hur förhåller sig uppgifterna i de två läroböckerna till varandra vid en jämförelse i användningen av Teorierna?Läroböckerna vilka granskas är de två läromedelsserier vilka finns tillhanda dags datum för gymnasiet i geografi. Läroböckerna är Geo-guiden av Torsten Persson, Tord Porsne, Göran Andersson och Bo Andersson från år 2000 och Geografi- människan, resurserna och miljön av Peter Östman, Olof Barrefors och Kalju Luksepp från 2002.

Syftet med uppsatsen är att genom en empirisk studie ta reda på om det finns några samband mellan elevers upplevda påverkansmöjlighet i skolan och deras upplevda påverkansmöjlighet i samhället. Detta görs genom att besvara frågor om eleverna upplever att de kan påverka skolan respektive samhället samt om man kan se en koppling mellan dessa två och om elevdemokrati gör eleverna till mer demokratiskt engagerade medborgare. Undersökningen grundar sig på intervjuer med gymnasieelever på högskoleförberedande program Resultaten från intervjuerna analyseras med grund i Teorier om deltagardemokrati och John Deweys Teorier om demokrati och skola. De intervjuade eleverna ger olika bild av hur de uppfattar sina möjligheter att påverka i skolan och i samhället. Dock kan man generellt säga att de som upplever att de kan påverka på sin skola också upplever att de kan påverka i samhället, motsvarande samband finns för de som upplever att de inte kan påverka.

Denna uppsats utreder hur Sydsvenskan, Svenska Dagbladet och Aftonbladet mellan den 1 januari 2007 och den 31 december 2007 i sammanlagt 152 artiklar framställde problematiken kring fildelning. Utredningen görs genom att lyfta fram de motsättningar som finns i medierapporteringen av fildelning.En kvantitativ innehållsanalys utgör grunden för den kvalitativa studien. I den kvalitativa analysen använder vi oss i huvudsak av Teorier som berör mediepåverkan och etik. Till exempel använder vi oss av Maxwell McCombs teori om mediernas dagordningsfunktion och Göran Collstes beskrivningar av konsekvensetiska Teorier. Resultaten pekar på att det existerar en osäkerhet i de studerade tidningarna kring hur man ska förhålla sig i fildelningsdebatten.

Bakgrunden till denna uppsats är intresset för varför det finns klasskillnader utbildningsnivå och i skolbarns utbildningsaspirationer i Sverige. Med utgångspunkt i Bourdieus Teorier om utbildningssystemet och Teorier om rationella val, samt med longitudinella data från Levnadsnivåundersökningarna, har två delsyften undersökts: (1) betydelsen av skolbarns utbildningsaspirationer, kulturella kapital och självförtroende för deltagande i högre studier, samt om klasskillnader i dessa faktorer delvis kan förklara klasskillnader i deltagande i högre studier, och (2) om klasskillnader i utbildningsaspirationer delvis kan förklaras av klasskillnader i kulturellt kapital och/eller i självförtroende, samt vilka faktorer som kan påverka utbildningsaspirationer.Med logistisk regressionsanalys på utfallen; Deltagande i högre studier och Utbildningsaspirationer, har vi visat att höga utbildningsaspirationer, ett högt kulturellt kapital och ett gott självförtroende under uppväxten har oberoende positiva samband med deltagande i högre studier. Förutom självförtroende, som inte varierar med klass, har klasskillnader i utbildningsaspirationer och kulturellt kapital visats kunna förklara delar av klasskillnaderna i deltagandet. Vidare kan inte klasskillnader i kulturellt kapital förklara klasskillnader i aspirationer. Utöver detta visar resultaten att klasskillnader i utbildningsaspirationer och självförtroende är som störst i gymnasieålder, och att skolelever med ett högt självförtroende, oavsett social bakgrund, generellt sett har högre aspirationer på högre utbildning..

Syftet med denna uppsats är att beskriva och analysera hur Vattenfall, E.ON och Fortum utformat sina incitamentsprogram, skillnaderna mellan dessa samt att utvärdera användbarheten och funktionen av sådana system. För insamling av information inom problemområdet har Teorier hämtats från litteraturen samt empiriskt material från företagsinterna dokument och de intervjuer som gjorts. Denna information vävs senare samman för att analyseras i uppsatsens slutsats.Vi har valt att fokusera på de tre största aktörerna på den svenska elmarknaden med anledning av att dessa tre anses mest jämförbara i storlek och tillsammans står för majoriteten av Sveriges elproduktion. De Teorier som vi lagt mest tyngd kring inom detta område är management litteratur. Denna har i sin tur emellanåt blandats med organisationsTeorier och litteratur som enbart fokuserar på belöningar och incitamentsprogram.

Syftet med denna kvalitativa studie är att undersöka pedagogernas förhållningssätt till bild och användning av bild som en uttrycksform vid undervisningen av de teoretiska ämnena i skolår 1-5. I undersökningen vill vi även diskutera om pedagogernas intresse, erfarenheter eller kunskaper inom bildområdet kan styra eller påverka deras val av implementering av bilden i undervisningen. Undersökningen bygger på kvalitativa intervjuer med sex pedagoger bestående av fyra lärare och två fritidspedagoger alla verksamma inom skolår 1-5. Analysen tolkas med hjälp utav forskarna Skinner, Piaget och Vygotskijs olika Teorier om barns utveckling, lärande och inlärning samt av andra Teorier relevanta för ämnet och av skolans styrdokument. I undersökningen framgår att alla pedagogerna har en positiv inställning till bild som uttrycksform och att alla pedagogerna arbetar i någon utsträckning med bild i undervisningen.

Enligt internationella mätningar framgår det att svenska studenter uppvisat ett sämre resultat i matematik än många andra av världens länder. Samtidigt som det kunnat konstateras att elevernas allmänna intresse för ämnet försvagats har sökandet efter alternativa metoder i ämnets undervisning blivit allt viktigare för att kunna få bukt på problemen. I denna studie undersöks hur gymnasielevers samt ämneslärarens attityd ser ut till användandet av multimediala animationer som läromedel i matematikundervisningen. Vidare utreds även hur animationer som läromedel kan utformas för att kunna bidra till en ökad inlärning. I studien har en enkätundersökning, en intervju samt en observation genomförts i syfte att mäta attityderna till mediet.

Titel: Varför Gud?  En studie av ungdomars religiösa attribution i Halmstad Författare: Emma Göransson och Linn Jönsson Handledare: Jürgen Offermanns Frågeställning: Vilka faktorer påverkar valet av religiös attribution hos en ungdom i Halmstad?Finns det några specifika faktorer som förekommer oftare än andra i valet av religiös attribution hos en ungdom I Halmstad? Syfte: Vårt syfte är att finna orsakerna till varför en ungdom i Halmstad blir religiös och vad som kan vara avgörande i ett sådant beslut. Detta gör vi med utgångspunkt i religionssociologiska och religionspsykologiska Teorier.Metod: Det är en kvalitativ studie.Teoretisk referensram: I detta kapitel presenteras de befintliga Teorier gällande religionssociologi och religionspsykologi, vi valt att utgå från.Empirisk studie: Data är insamlad via intervju av tio ungdomar i två religiösa ungdomsgrupper i Halmstad.Slutsats: Vi har kunnat konstatera fem olika faktorer som legat till grund för ungdomarnas religiösa attribution i Halmstad.påverkan från socialt kontaktnätdå religionen präglat individens uppväxtdå det har funnits en känsla av saknad behovet av förändring i livetsökandet efter en identitet och en samhörighet.