Ortopediska kliniken i Malmö tog emot flest utlokaliserade patienter 2012 av samtliga kliniker på Skånes Universitetssjukhus. Detta innebär att patienten vårdas på en vårdenhet som inte är specialiserade på den aktuella diagnosen och vårdas av sjuksköterskor med kompetens av annan specialitet, vilket kan innebära potentiella patientsäkerhetsrisker. Upplever sjuksköterskan att hens yrkeskompetens förändras vid vård av dessa patienter och på vilket sätt? Upplever sjuksköterskan att det påverkar omvårdnaden av patienten och på vilket sätt? Innebär det någon patientsäkerhetsrisk att vårda utlokaliserad patient på sin ordinarie avdelning? Elva sjuksköterskor intervjuades med ett hermeneutiskt perspektiv på studien med Patricia Benners teori om kompetensnivåer som Teoretiskt ramverk. De flesta deltagarna upplevde en skillnad i omvårdnaden vid vård av utlokaliserad patient.

Denna komparativa studie behandlar de faktorer som spelat in i militärregimernasfall i Grekland och Argentina. Som Teoretiskt ramverk för analysen utgår vi ifrånO´Donnell och Schmitter "Transitions from Authoritarian Rule" samtHuntingtons teorier i "The Third Wave". Studien är av "mest lika design", varssyfte är att finna de faktorer som de båda transitionerna delar, för att därmedkunna dra generella slutsatser om faktorer bakom militärregimers fall.Resultatet visar att bakomliggande faktorer i de båda fallen ärlegitimitetsproblem, liberalisering, civil society, liberalisering, hard och softliners,mobilisering av civila politiska aktörer, samt de slutgiltiga militära nederlagensom transitionsutlösare. Studien visar att den viktigaste av dessa faktorer ärlegitimitetsproblemet, eftersom denna faktor på ett eller annat sätt är kopplad tillövriga. Vidare visare studien att ekonomisk instabilitet spelar en stor roll imilitärregimernas fall, vilket inte lyfts fram i teorin..

Denna uppsats handlar om genius loci. Utgångspunkten har varit en tes om att det är ett begrepp som vi landskapsarkitekter intuitivt förstår och påverkas av men skulle ha nytta av att konkretisera. Målet är att hitta fram till möjliga svar på dessa frågor:Hur kan landskapsarkitekten tolka begreppet genius loci?Hur kan landskapsarkitekten arbeta i praktiken för att finna en plats genius?Genom att undersöka begreppet genius loci utifrån både ett Teoretiskt och ett praktiskt perspektiv hoppas jag kunna skapa en ökad förståelse för hur och varför vi landskapsarkitekter kan använda det. Genom studier av bland annat Christian Norberg-Schulz verk Genius loci: towards a phenomenology of architecture samt intervjuer och reflektioner över min egen praktik har jag kommit fram till att tesen stämmer.

I den här uppsatsen beskrivs kommunikationen stödd av ett talbaserat kommunikationshjälpmedel mellan två personer utan funktionshinder. Beskrivningen görs utifrån ett Teoretiskt perspektiv som tar hänsyn till att kommunikation är en interaktiv social process och fokus ligger på processen i vilken man skapar samförståelse. En kvalitativ metod användes där observationer samlades in genom videoinspelningar av personer involverade i en måltid. Materialet analyserades genom en kommunikationsanalys i vilken fokus låg på hur samförståelse uppnåddes. Hastighetsbegränsning och symbolurvalet visade sig vara egenskaper hos kommunikationshjälpmedlet som påverkade kommunikationen på så sätt att deltagarna på grund av dessa fick reparera eller avbryta den aktuella konversationen.

Denna studie granskar tre länder; Tyskland, Spanien och Danmark, som använt feed-in-tariffs (FIT) under en längre tid för att främja elproduktion från solceller. Granskningen omfattar hur användningen sett ut och förändrats, samt om det resulterat i en ökning av solceller. I granskningen ingår också en genomgång av det nuvarande stödsystemet för solceller i Sverige, huruvida det främjat industrin för solceller och om FIT:s skulle kunna användas i Sverige. Granskningens resultat visar att det är svårt att härleda användningen av en viss sorts stödsystem till en ökning av solceller, då det ofta är många olika incitament som används samtidigt. Dessutom kan utformningen av FIT:s skilja sig så mycket att bara användningen av FIT inte garanterar att mängden solceller kommer öka.

Denna uppsats handlar om elevers tankar om sex- och samlevnadsundervisningen i skolan. Frågorna som behandlas i arbetet är: Vad bör en sex- och samlevnadsundervisning innehålla för att den ska kännas värdefull för eleven? Hur bör en sex- och samlevnadsundervisning gå till för att den ska kännas värdefull för eleven? Är det någon skillnad mellan vad pojkar och flickor tycker? Arbetet bygger på litteraturstudier samt en empirisk undersökning i form av elevintervjuer. I resultatdelen redovisas intervjuerna som gjorts med sju elever i år 8. Fyra flickor och tre pojkar.

Studiens syfte är att se vad olika sorters pedagoger inom skolan skulle kunna berätta och beskriva om vad de har för erfarenhet och om arbetet med elever med diagnosen ADHD, vilka utmaningar som möts och vilka arbetssätt som kan användas. Kvalitativa intervjuer var den metod som användes, och intervjuerna spelades in med mobiltelefon för att inte missa vad pedagogerna från de fyra olika skolorna som intervjuades berättade och beskrev. Som Teoretiskt perspektiv valdes behaviorismen som användes som analysverktyg för analysen. Resultatet visar att det inte bara finns ett arbetssätt pedagogerna använder utan av flera olika metoder. Den visar även deras erfarenheter och utmaningar av- och i skolan.

AbstractDet a?r en utbredd uppfattning att bilda?mnet finns till fo?r att eleverna ska ha mo?jlighet att vila upp sig fra?n andra Teoretiskt tyngre a?mnen. Detta trots att vi idag lever i ett bildsamha?lle da?r bilder har en betydelsefull funktion. En fra?gan som da? kan sta?llas a?r hur ser eleverna pa? bildundervisningen? Syftet med uppsatsen a?r att synliggo?ra hur elever som la?ser inriktningen bild i a?mnet estetisk verksamhet pa? gymnasiet samtalar om inriktningen och dess olika aspekter.

På grund av maskinernas behov av att transportera bort restprodukter samt att nödvändiga vätskor ska kunna tillföras, har hål borrats ut ur betongbjälklaget i verkstad 77 vid Sandvik Toolings anläggning i Gimo under flera år. Detta utan att några större åtgärder har genomförts för att återställa bjälklaget till sin ursprungliga hållfasthet.Examensarbetets syfte är att kontrollera möjligheterna att göra hål i betongbjälklaget. Detta görs Teoretiskt. Det som även skall besvaras är om det finns någon metod som kan återge betongbjälklaget en del av sin hållfasthet.Från Sandviks arkiv i Sandviken erhölls de ritningar som var aktuella. Dessa ritningar gav svar på byggnadens konstruktion.

Syftet med denna studie var att beskriva och ge en översikt av arbetsterapi inom palliativ vård. För att besvara studiens syfte genomfördes en litteraturöversikt över aktuell forskning inom området med såväl systematisk som osystematisk sökning av vetenskapliga artiklar. De tretton artiklar som motsvarade inklusionskriterierna valdes ut, kvalitetsgranskades och analyserades utifrån en kvalitativ innehållsanalys med stöd av ett Teoretiskt raster. Analysen resulterade i ett övergripande tema: en sammanflätning av olika professionella resonemang möter klienters behov, och fem underteman: interaktivt-, narrativt-, vetenskapligt-, pragmatiskt- och etiskt resonemang. Resultatet visade att arbetsterapi inom palliativ vård är komplext och skiljer sig från traditionell arbetsterapi.

Uppsatsens syfte är att belysa hur revisorns roll och uppgift kan påverkas av förändringar i den sociala kontexten, och vad detta kan få för konsekvenser för revisorsbranschen. Uppsatsen utgår från en fenomenologisk vetenskapsansats, då det är ett fenomen som studeras. Syftet med studien är att bidra med kunskap som inte var känd förut, och därav har ett kvalitativt metodperspektiv valts. Undersökningsansatsen är huvudsakligen induktiv, men även abduktiva inslag förekommer i studien. Referensramen omfattar en genomgång av relevant litteratur för problemområdet.

I denna uppsats presenterar vi en ny infallsvinkel på hur datatolkning i moderna organisationer bör hanteras, såväl praktiskt som Teoretiskt. Studien genomfördes med ett kvalitativt och abduktivt tillvägagångssätt byggt på grounded theory med deltagande observationer och intervjuer med aktörer inom organisationen. Vårt teoretiska ramverk är byggt utifrån Carliles (2002) teorier om semantiska barriärer och påbyggda genom Iveroths (2011) tidigare forskning utifrån common meaning. Således är vårt teoretiska ramverk lämpligt för att tolka hur barriärer som hindrar en synkron datatolkning mellan olika aktörer i organisationer belysts i tidigare litteratur, hur dessa barriärer kan överbryggas samt olika synsätt på kunskapen som ett regelrätt mått.Avsaknad av kunskapskonsensus i organisationer grundar sig i semantiska barriärer för datatolkningen som måste överbryggas med sociala interaktioner. Organisationer går mot kunskapskonsensus genom att utifrån datakällan arbeta med ? i) teknologiskt medierade trading zones men även ii) socialt dimensionerade överbryggningsaktiviteter med målet att skapa kunskapskonsensus mellan och inom aktörsgemenskapen..

Denna uppsats analyserar tendenser hos två tidningar i deras rapportering och opinion om spanska sjukan under hösten 1918. Syftet är att undersöka likheter och skillnader i tendenser i tidningarnas rapportering och kritik av myndigheter samt huruvida de primärt kan förklaras ideologiskt eller genom ett centrum/periferiperspektiv, samt ifall tidningarna ägnade sig åt objektiv rapportering, lugnande självcensur eller överdrifter. Med avstamp i induktiva slutsatser hos Margareta Åman, Stein Rokkans modell för integrering av nationalstater samt idéanalys konstrueras ett Teoretiskt ramverk för en hypotetisk-deduktiv undersökning. De undersökta tidningarna är Norrlandsposten samt Arbetarbladet och tidsramen från juni till december 1918. Analysen visar att rapproteringen karaktäriserades av ett visst manande till lugn.

Denna C-uppsats synliggör hur pedagoger bemöter barn utifrån olika perspektiv med fokus på måltidssituationen. Studiens syfte var att synliggöra hur pedagoger bemöter barn vid en vardaglig situation i förskolan. Den kvalitativa studiens utgångspunkt fanns i två frågeställningar: vilket eller vilka perspektiv visar sig i pedagogers bemötande av barnen? Hur gestaltas det i praktisk handling? Studien har sin utgångspunkt i livsvärldsfenomenologin som Teoretiskt perspektiv. De metoder som användes i studien var kvalitativa intervjuer och kvalitativ ostrukturerade observationer.

I denna uppsats undersöks viktiga framgångsfaktorer vid internationell expansion på tillväxtmarknaderna i centrala Östeuropa. Expansionsprocesserna hos Cramo och Volvo Lastvagnar jämförs med utgångspunkt i ett Teoretiskt ramverk där Uppsala-modellen står i centrum, kompletterad med grundläggande teoretiska förutsättningar avseende egna etableringar respektive företagsförvärv samt avseende tillväxtmarknader. Studien inriktar sig på huvud-kontorens perspektiv, och det empiriska underlaget består av intervjuer med de huvudansvariga cheferna inom Cramo och Volvo Lastvagnar. De viktiga framgångsfaktorer som analysen resulterar i är:Tidig etablering har inneburit klara fördelar för båda företagen.För ett uthyrningsföretag inom byggbranschen som Cramo har det varit viktigt att växa klustervis. För ett produktionsföretag inom transportbranschen som Volvo Lastvagnar har det varit viktigt att äga både försäljningskanaler och eftermarknadskanaler.Kontakter är generellt sett viktiga inom ett land.Varumärket och att synas är viktigt.Eget engagemang i och aktivt internaliserande av kunskap från det relevanta nätverket är nödvändigt..