I denna uppsats sÄ undersöks kritiskt det deliberativa samtalets möjligheter att kunna uppfylla den deliberativa demokratins grundlÀggande utgÄngspunkt ? rÀtten för alla individer till politisk jÀmlikhet och deltagande i politisk gemenskap i den svenska skolan. RÀtten att inte bara fÄ manifestera olikhet (diversity) utan ocksÄ skillnad (difference). Dessutom det deliberativa samtalets grundsats att alla jÀmlikt ska fÄ pröva giltigheten hos andras argument och framföra sina egna argument till giltighetsprövning. Begrepp som tolerans, vÀrdegrund, och dikotomin offentligt ? privat bildar en klangbotten för undersökningen tillsammans med beskrivningarna av de tre mest framtrÀdande ontologierna i det vÀsterlÀndska samhÀllet.

I denna uppsats sÄ undersöks kritiskt det deliberativa samtalets möjligheter att kunna uppfylla den deliberativa demokratins grundlÀggande utgÄngspunkt ? rÀtten för alla individer till politisk jÀmlikhet och deltagande i politisk gemenskap i den svenska skolan. RÀtten att inte bara fÄ manifestera olikhet (diversity) utan ocksÄ skillnad (difference). Dessutom det deliberativa samtalets grundsats att alla jÀmlikt ska fÄ pröva giltigheten hos andras argument och framföra sina egna argument till giltighetsprövning. Begrepp som tolerans, vÀrdegrund, och dikotomin offentligt ? privat bildar en klangbotten för undersökningen tillsammans med beskrivningarna av de tre mest framtrÀdande ontologierna i det vÀsterlÀndska samhÀllet.

Syftet med denna studie Àr att öka kunskapen om hur nÄgra förskollÀrare arbetar med och i lÀrandemiljöerna för utagerande barn i förskolan. Vi gÄr Àven in pÄ definitionen av ett utagerande barn samt avslutar med en specialpedagogs perspektiv. Uppsatsen bygger pÄ fyra intervjuer med förskollÀrare och en intervju med en specialpedagog. I resultatet framkommer att förskollÀrarna arbetar mest med förhÄllningssÀtt till och bemötande av de utagerande barnen, detta ser de som en lÀrandemiljö. Det framkommer ocksÄ att förskollÀrarna pratar om att det kan behöva göras förÀndringar i den fysiska lÀrandemiljön men att de rent praktiskt inte gör nÄgot med den.

Uppsatsen Àr skriven med utgÄngspunkt i att understödjande förbands bidrag i operationer i stadsmiljö sÀllan nÀmns i reglementen, samt att förstÄelse för hur telekrigsförband upptrÀder och deras unika förmÄgor Àr generellt sÀtt lÄg inom försvarsmakten. Mitt syfte Àr att tydligöra hur en telekrigsenhet med dess unika förmÄga kan bidra till lösande av uppgifter i en MOUT-operation. I min uppsats försöker jag med hjÀlp av ett teoretiskt synsÀtt svara pÄ vad en telekrigsenhet kan bidraga med i en operation av ett MOUT-koncept. För att besvara denna frÄga anvÀnder jag mig av en kvalitativ textanalys och intervjuer. Resultatet som framkommer Àr att en telekrigsenhet Àr en unik resurs som kan bidra med unika underrÀttelser och verkan, frÀmst kopplat till stegen förstÄ, fÄ bÀttre lÀgesuppfattning samt att kunna engagera motstÄndaren i en MOUT-operation..

Denna uppsats om medling beskrivs utifrÄn litteratur, tidigare studier om medling samt offentliga rapporter. Syftet med denna uppsats var att fÄ en fördjupad insikt i metoden medling samt att beskriva hur det fungerar praktiskt. För att göra detta har vi anvÀnt oss av teorin reparativ rÀttvisa vilket innebÀr: att förbÀttra samhÀllet i nuet och pÄ gottgörelse mellan offer och gÀrningsman. NÄgra ledord Àr problemlösning, förlÄtelse och Änger. För att kunna utföra detta arbete korrekt har vi anvÀnt oss av nÄgra frÄgestÀllningar, till exempel: Vad innebÀr medling?, Vilka effekter kan medling ha pÄ offer/gÀrningsman.

Uppsatsen behandlar ett nytt bruk av en som könsneutralt generaliserande pronomen och det normkritiska och feministiska reformförslag som ligger bakom. Syftet med uppsatsen var att studera bruket av en och det bakomliggande reformförsöket, vilket gjordes i tre komplette­rande delundersökningar. Genom en inledande kartlÀggning av bruket beskrevs det nya bruket av en samt var och av vilka en anvÀnds. Grunderna till bruket faststÀlldes med hjÀlp av kvalitativa intervjuer med centrala aktörer i reformförsöket. Slutligen studerades universitets­studenters uppfattning om en genom en enkÀtundersökning, dÄ de sÄgs som tÀnkta anvÀndare och möjliga aktörer.

I detta arbete har jag undersökt hur man kan tillÀmpa teorier inom informationsdesign för att gestalta en designlösning som hjÀlper klÀttrare att minnas moment frÄn topprepskursen.Svenska klÀtterförbundet vill utforma ett material med information om klÀttringsmoment som genomförts under topprepskursen. Materialet ska ges ut till examinerad klÀttrare i samband med att topprepskursen inomhus avklarats, för att pÄminna om vad för moment som genomförts under kursen. Tidigare material som ska fylla samma syfte finns tillgÀngligt men Àr inte utvecklat för att ges ut i samband med avklarad kurs. En designlösning som utifrÄn teorier inom informativ bild och kognition har producerats och testats genom öppna observationer. Resultatet i arbetet var att sju av Ätta testpersoner i en observation kunde minnas hur ett praktiskt moment skulle utföras utifrÄn designförslaget..

För de fall en leverantör lidit skada pÄ grund av en upphandlande myndighets övertrÀdelse av upphandlingslagstiftningen föreligger rÀtt till skadestÄnd enligt 16 kap. 20 § LOU och i denna uppsats redogörs för den svenska rÀttsutvecklingen pÄ bestÀmmelsens omrÄde. Redogörelsen görs frÀmst ur ett praktiskt perspektiv och bland annat beskrivs hur bestÀmmelsen tillÀmpats gÀllande skadestÄndets storlek, beviskrav och vilka övertrÀdelser som egentligen sanktioneras. Vidare avsÀtts ett förhÄllandevis stort utrymme Ät att beskriva följderna av en avbruten upphandling.Precis som övriga sanktioner i 16 kap. LOU grundas skadestÄndsbestÀmmelsen pÄ de sÄ kallade rÀttsmedelsdirektiven.

Sammanfattning och förord Studien fokuserar pÄ lÀrarstudenters syn pÄ fritidspedagogens roll för fostran av barn pÄ fritidshem. Den franske sociologen Bourdieu och hans tankar om socialisation Àr studiens huvudsakliga teoretiska perspektiv. Bourdieu talar om fÀlt, kapital, praktiskt sinne och habitus. I min studie jÀmför jag Bourdiues tankar med nÄgra pedagoger sÄsom Dewey och SÀljö vilkas arbete Àr mer sociokulturell inriktat. För att tydliggöra hur fostran av barn pÄ fritidshem sker har jag intervjuat tio blivande lÀrarstudenter vilka studerar med inriktning mot fritidshemmets pedagogik.

Syftet med denna undersökning Àr att genom en litteraturstudie praktiskt sÀtta upp en pjÀs, frÄn manuskript till förestÀllning, samt utifrÄn repetitionerna studera amatörskÄdespelare genom den kvalitativa metoden observation. Urvalet av personer har varit tvÄ 16-Äriga pojkar som vuxit upp tillsammans. Kategorierna, i observationen, som har studerats Àr gester och samspel. Resultatet av litteraturstudien utmynnade i pjÀsen och förestÀllningen Nils Holgersson har rymt. Resultatet av observationerna visade att amatörskÄdespelare anvÀnder sig av tyst kunskap i form av gester och samspel.

Denna rapport skrivs som ett fördjupningsarbete vid polisutbildningen i UmeÄ. Rapportens huvudsakliga syfte Àr att belysa hur ett förhör med barn skall genomföras ur polisiÀr synvinkel för att bli sÄ tillförlitligt som möjligt. Rapporten inriktar sig pÄ förhörssituationer med barn i Äldrarna tvÄ till sju Är och som misstÀnks ha utsatts för sexuella övergrepp. Genom att studera svensk lagstiftning, utvecklingspsykologi och förhörsmetodik har vi vidareutvecklat en intervjuguide för hur ett barnförhör kan genomföras pÄ bÀsta sÀtt. För att fördjupa kunskaperna i praktiskt polisarbete har intervjuer med Äklagare och barnutredare gjorts, dÀrefter har det teoretiska underlaget jÀmförts med resultatet av dessa intervjuer.

Syftet med följande arbete Ă€r att undersöka vilka faktorer som motiverar gymnasielever i ÅK 1-3 att studera och lĂ€ra sig mer. Arbetet ger en översikt av tidigare forskning om motivation och motivationsteorier. Med hjĂ€lp av en enkĂ€tundersökning ville jag se: 1. Vilka faktorer motiverar elever att lĂ€ra sig? 2. Vilka motivationsfaktorer kan pĂ„verkas av lĂ€rare och vilka ligger utanför lĂ€rares pĂ„verkan? Sammanfattningsvis pekar resultaten pĂ„ att eleverna motiveras av olika faktorer som samspelar med varandra.

Studiens syfte Àr att undersöka hur pedagoger i förskolan beskriver att de anvÀnder utomhusmiljön som lÀrandemiljö. VÄr studie utgÄr frÄn en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer. Vi har intervjuat sex förskollÀrare frÄn olika förskolor.Resultatet visar att pedagogerna anvÀnder utomhusmiljön för att stimulera och utmana barns lÀrande till exempel ett konkret och upplevelsebaserat lÀrande om matematik, naturvetenskap, ett praktiskt lÀrande om odling, bygg och konstruktion men ocksÄ för att barn ska fÄ sprÄklig stimulans och utvecklas motoriskt. Pedagogerna ser utomhusmiljön som en möjlighet att erbjuda barn variation i sitt lÀrande men ocksÄ som ett sÀtt att organisera verksamheten. Pedagogerna agerar förebilder, ledare, medupptÀckare eller observatörer beroende pÄ situation och sammanhang..

Syftet med denna uppsats Àr att identifiera och klargöra de kritiska faktorer som teoretiskt finns vid införandet av ett affÀrssystem i en organisation. UtifrÄn dessa faktorer har vi med hjÀlp av sex telefonintervjuer analyserat hur LÀnsarbetsnÀmnden i Norrbotten bedrivit sitt arbete, utifrÄn slutanvÀndarnas perspektiv, vid införandet av ett affÀrssystem. Slutligen har vi genomfört en analys dÀr vi jÀmfört hur LÀnsarbetsnÀmndens implementeringsarbete stÀmmer överens med den teori vi funnit om implementering av affÀrssystem. Resultatet av studien visar pÄ spridda uppfattningar bland personalen. Detta pÄ grund av att utbildningarna har hanterats pÄ olika sÀtt men Àven pÄ grund av att olika individer har olika erfarenheter gÀllande datorer.

Syftet med denna uppsats har varit att genom en teoretiskt informerad empirisk undersökning skapa förstÄelse för vad som anses maskulint/feminint bland verkstadsarbetande mÀn samt hur dessa betydelser konstrueras. För att uppnÄ vÄrt syfte valde vi att anvÀnda en kvalitativ metod. Empirin samlades in genom deltagande observation och samtal med verkstadsarbetande mÀn pÄ en enkönad arbetsplats, för att sedan analyseras utifrÄn de teman vi fann kring maskulinitet och femininitet. Vi kom fram till att de verkstadsarbetande mÀnnen i mÄngt och mycket konstruerar vad som skulle kunna ses som traditionellt vÀsterlÀndsk maskulin identitet - men att ocksÄ motsÀgelser finns. Utöver detta konstrueras Àven femininitet - trots att inga kvinnor Àr nÀrvarande..