Sök:

Sökresultat:

3475 Uppsatser om Teoretiskt och praktiskt lärande - Sida 53 av 232

Skyddsv?rt? En explorativ studie om generativ AI och musikaliska verk?

Denna uppsats a?mnar utreda den upphovsra?ttsliga problematiken som uppsta?r vid anva?ndandet av generativ AI, med sa?rskild inriktning pa? musikbranschen. Uppsatsen underso?ker anva?ndningen av upphovsra?ttsligt skyddade verk som input i AI-system samt den genererade musikens upphovsra?ttsliga status. I syfte att utforska de tva? dimensionerna av generativ AI och upphovsra?tt fokuserar uppsatsen pa? relationen mellan input och output, med ma?let att belysa det komplexa sambandet mellan tra?ningsdatan och musiken som genereras.

Medling vid ungdomsbrott

Denna uppsats om medling beskrivs utifrÄn litteratur, tidigare studier om medling samt offentliga rapporter. Syftet med denna uppsats var att fÄ en fördjupad insikt i metoden medling samt att beskriva hur det fungerar praktiskt. För att göra detta har vi anvÀnt oss av teorin reparativ rÀttvisa vilket innebÀr: att förbÀttra samhÀllet i nuet och pÄ gottgörelse mellan offer och gÀrningsman. NÄgra ledord Àr problemlösning, förlÄtelse och Änger. För att kunna utföra detta arbete korrekt har vi anvÀnt oss av nÄgra frÄgestÀllningar, till exempel: Vad innebÀr medling?, Vilka effekter kan medling ha pÄ offer/gÀrningsman.

Telekrig i ett MOUT-koncept

Uppsatsen Àr skriven med utgÄngspunkt i att understödjande förbands bidrag i operationer i stadsmiljö sÀllan nÀmns i reglementen, samt att förstÄelse för hur telekrigsförband upptrÀder och deras unika förmÄgor Àr generellt sÀtt lÄg inom försvarsmakten. Mitt syfte Àr att tydligöra hur en telekrigsenhet med dess unika förmÄga kan bidra till lösande av uppgifter i en MOUT-operation. I min uppsats försöker jag med hjÀlp av ett teoretiskt synsÀtt svara pÄ vad en telekrigsenhet kan bidraga med i en operation av ett MOUT-koncept. För att besvara denna frÄga anvÀnder jag mig av en kvalitativ textanalys och intervjuer. Resultatet som framkommer Àr att en telekrigsenhet Àr en unik resurs som kan bidra med unika underrÀttelser och verkan, frÀmst kopplat till stegen förstÄ, fÄ bÀttre lÀgesuppfattning samt att kunna engagera motstÄndaren i en MOUT-operation..

RÀtt metod för energieffektivisering vid renovering av vÄrdlokaler

I detta arbete har jag undersökt hur man kan tillÀmpa teorier inom informationsdesign för att gestalta en designlösning som hjÀlper klÀttrare att minnas moment frÄn topprepskursen.Svenska klÀtterförbundet vill utforma ett material med information om klÀttringsmoment som genomförts under topprepskursen. Materialet ska ges ut till examinerad klÀttrare i samband med att topprepskursen inomhus avklarats, för att pÄminna om vad för moment som genomförts under kursen. Tidigare material som ska fylla samma syfte finns tillgÀngligt men Àr inte utvecklat för att ges ut i samband med avklarad kurs. En designlösning som utifrÄn teorier inom informativ bild och kognition har producerats och testats genom öppna observationer. Resultatet i arbetet var att sju av Ätta testpersoner i en observation kunde minnas hur ett praktiskt moment skulle utföras utifrÄn designförslaget..

Se mig f?r den jag ?r

Bakgrund: Psykisk oh?lsa ?r en folksjukdom i det svenska samh?llet och m?nga beh?ver v?rd f?r detta. Sjuksk?terskans roll i den psykiatriska v?rden inneh?ller ansvar f?r omv?rdad och utf?ra medicinska behandlingar men ocks? att fr?mja individens sj?lvbest?mmande och delaktighet. Sjuksk?terskan anmodas att arbeta med personcentrerad ansats d?r relationen till patienten ?r avg?rande. Syfte: Att unders?ka patienters och sjuksk?terskors upplevelse av v?rdrelationen i psykiatrisk v?rd.

Hinder och utmaningar sjuksk?terskor m?ter i omv?rdnaden av patienter med sj?lvskadebeteende : En litteratur?versikt

Bakgrund Sj?lvskadebeteende inneb?r att individen medvetet eller omedvetet skadar sig sj?lv och kan ofta vara ett s?tt att undvika sv?ra samt obehagliga k?nslor. Det kan ocks? vara ett s?tt att fly fr?n sv?ra minnen eller upplevelser. Sj?lvskadebeteende ?r ett v?xande h?lsoproblem och en ledande faktor till allvarliga skador samt ett tecken p? psykisk p?frestning.

Det upphandlingsrÀttsliga skadestÄndet. PrimÀrt, sekundÀrt eller en chimÀr?

För de fall en leverantör lidit skada pÄ grund av en upphandlande myndighets övertrÀdelse av upphandlingslagstiftningen föreligger rÀtt till skadestÄnd enligt 16 kap. 20 § LOU och i denna uppsats redogörs för den svenska rÀttsutvecklingen pÄ bestÀmmelsens omrÄde. Redogörelsen görs frÀmst ur ett praktiskt perspektiv och bland annat beskrivs hur bestÀmmelsen tillÀmpats gÀllande skadestÄndets storlek, beviskrav och vilka övertrÀdelser som egentligen sanktioneras. Vidare avsÀtts ett förhÄllandevis stort utrymme Ät att beskriva följderna av en avbruten upphandling.Precis som övriga sanktioner i 16 kap. LOU grundas skadestÄndsbestÀmmelsen pÄ de sÄ kallade rÀttsmedelsdirektiven.

Barn gör inte som du sÀger, de gör som du gör

Sammanfattning och förord Studien fokuserar pÄ lÀrarstudenters syn pÄ fritidspedagogens roll för fostran av barn pÄ fritidshem. Den franske sociologen Bourdieu och hans tankar om socialisation Àr studiens huvudsakliga teoretiska perspektiv. Bourdieu talar om fÀlt, kapital, praktiskt sinne och habitus. I min studie jÀmför jag Bourdiues tankar med nÄgra pedagoger sÄsom Dewey och SÀljö vilkas arbete Àr mer sociokulturell inriktat. För att tydliggöra hur fostran av barn pÄ fritidshem sker har jag intervjuat tio blivande lÀrarstudenter vilka studerar med inriktning mot fritidshemmets pedagogik.

BLOD, SKATT OCH JORDEB?CKER. En j?mf?rande fallstudie om informationskapacitet i det postkoloniala Latinamerika

Tax revenue is crucial in order for states to survive. States vary a lot in terms of tax revenue however, and different explanations are frequently debated among political scientists. Recently, scholars have argued that the variations in tax revenue among European states today can largely be explained by their ability to collect information about the citizens and their belongings during the early modern period (1450-1800). States that were early in acquiring this information in so called cadasters, could use it in order to collect tax. This fiscal capacity thereafter sustained in a path dependent manner.

Tyst kunskap hos en amatörskÄdespelare - finns den?

Syftet med denna undersökning Àr att genom en litteraturstudie praktiskt sÀtta upp en pjÀs, frÄn manuskript till förestÀllning, samt utifrÄn repetitionerna studera amatörskÄdespelare genom den kvalitativa metoden observation. Urvalet av personer har varit tvÄ 16-Äriga pojkar som vuxit upp tillsammans. Kategorierna, i observationen, som har studerats Àr gester och samspel. Resultatet av litteraturstudien utmynnade i pjÀsen och förestÀllningen Nils Holgersson har rymt. Resultatet av observationerna visade att amatörskÄdespelare anvÀnder sig av tyst kunskap i form av gester och samspel.

"Vet du skillnaden mellan att ljuga och tala sanning?" : Att förhöra ett barn

Denna rapport skrivs som ett fördjupningsarbete vid polisutbildningen i UmeÄ. Rapportens huvudsakliga syfte Àr att belysa hur ett förhör med barn skall genomföras ur polisiÀr synvinkel för att bli sÄ tillförlitligt som möjligt. Rapporten inriktar sig pÄ förhörssituationer med barn i Äldrarna tvÄ till sju Är och som misstÀnks ha utsatts för sexuella övergrepp. Genom att studera svensk lagstiftning, utvecklingspsykologi och förhörsmetodik har vi vidareutvecklat en intervjuguide för hur ett barnförhör kan genomföras pÄ bÀsta sÀtt. För att fördjupa kunskaperna i praktiskt polisarbete har intervjuer med Äklagare och barnutredare gjorts, dÀrefter har det teoretiska underlaget jÀmförts med resultatet av dessa intervjuer.

Drivkrafter för motivation i en gymnasieskola / The Driving Forces of Motivation in a Secondary School

Syftet med följande arbete Ă€r att undersöka vilka faktorer som motiverar gymnasielever i ÅK 1-3 att studera och lĂ€ra sig mer. Arbetet ger en översikt av tidigare forskning om motivation och motivationsteorier. Med hjĂ€lp av en enkĂ€tundersökning ville jag se: 1. Vilka faktorer motiverar elever att lĂ€ra sig? 2. Vilka motivationsfaktorer kan pĂ„verkas av lĂ€rare och vilka ligger utanför lĂ€rares pĂ„verkan? Sammanfattningsvis pekar resultaten pĂ„ att eleverna motiveras av olika faktorer som samspelar med varandra.

Utomhusmiljön pÄ förskolan : ur ett lÀrandeperspektiv

Studiens syfte Àr att undersöka hur pedagoger i förskolan beskriver att de anvÀnder utomhusmiljön som lÀrandemiljö. VÄr studie utgÄr frÄn en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer. Vi har intervjuat sex förskollÀrare frÄn olika förskolor.Resultatet visar att pedagogerna anvÀnder utomhusmiljön för att stimulera och utmana barns lÀrande till exempel ett konkret och upplevelsebaserat lÀrande om matematik, naturvetenskap, ett praktiskt lÀrande om odling, bygg och konstruktion men ocksÄ för att barn ska fÄ sprÄklig stimulans och utvecklas motoriskt. Pedagogerna ser utomhusmiljön som en möjlighet att erbjuda barn variation i sitt lÀrande men ocksÄ som ett sÀtt att organisera verksamheten. Pedagogerna agerar förebilder, ledare, medupptÀckare eller observatörer beroende pÄ situation och sammanhang..

EN KONTINENT I KRIS ? MIGRATION, INTEGRATION OCH INKLUDERING- En j?mf?rande studie av kommissionens handlingsplaner f?r integration i Europa

When migration to a country increases, the integration of the migrants becomes extra important for the host country?s society, economy and culture. In the last decade, Europe has faced several crises, such as the refugee crisis and the covid-19 pandemic, which has affected both migration and integration policy. The challenges that have characterized European society in recent years makes it interesting to study how the measures highlighted by the European Commission to integrate migrants has developed. Therefore, the paper aims to compare the Commission?s action plans for integration published in 2016 and 2020 based on the threat theory and the contact theory to see how both perspectives can contribute to understanding the differences between the years and which theory is best suited to understand the Commission?s current visions of integration.

Kritiska faktorer vid implementering av affÀrssystem

Syftet med denna uppsats Àr att identifiera och klargöra de kritiska faktorer som teoretiskt finns vid införandet av ett affÀrssystem i en organisation. UtifrÄn dessa faktorer har vi med hjÀlp av sex telefonintervjuer analyserat hur LÀnsarbetsnÀmnden i Norrbotten bedrivit sitt arbete, utifrÄn slutanvÀndarnas perspektiv, vid införandet av ett affÀrssystem. Slutligen har vi genomfört en analys dÀr vi jÀmfört hur LÀnsarbetsnÀmndens implementeringsarbete stÀmmer överens med den teori vi funnit om implementering av affÀrssystem. Resultatet av studien visar pÄ spridda uppfattningar bland personalen. Detta pÄ grund av att utbildningarna har hanterats pÄ olika sÀtt men Àven pÄ grund av att olika individer har olika erfarenheter gÀllande datorer.

<- FöregÄende sida 53 NÀsta sida ->