Syftet med studien Àr att undersöka samtalen som sker underplanerings- och reflektionstid. Vi har anvÀnt oss av tre frÄgestÀllningar i vÄr studie. Vad innehÄller samtalen? I vilket syfte sker samtalen? Sker det nÄgot lÀrande i samtalen? För att nÄ ett resultat har vi anvÀnt oss av de kvalitativa metoderna observation och intervju. Studien utgÄr frÄn en fenomenologisk ansats och vi Àr medvetna om att det Àr undersökningspersonernas egna uppfattningar och erfarenheter vi tagit del av samt vÄr egen tolkning av dessa.Resultatet visar att samtalen innehÄller utvÀrdering, planering, information samt praktiskt prat kring verksamheten.

Syftet med detta sja?lvsta?ndiga arbete var att utveckla mina kunskaper inom komposition och arrangering fo?r solospel pa? gitarr. I studiesyfte har jag underso?kt traditionellt solospel fo?r gitarr, sa? kallad chord melody och ha?mtat inspiration och ide?er fra?n inspelningar av tongivande gitarrister. Med den utga?ngspunkten har jag tittat pa? hur man vanligtvis harmoniserar fo?r gitarr i jazzgenren och experimenterat fo?r att hitta ett eget uttryck.

Uppsatsen behandlar ett nytt bruk av en som könsneutralt generaliserande pronomen och det normkritiska och feministiska reformförslag som ligger bakom. Syftet med uppsatsen var att studera bruket av en och det bakomliggande reformförsöket, vilket gjordes i tre komplette­rande delundersökningar. Genom en inledande kartlÀggning av bruket beskrevs det nya bruket av en samt var och av vilka en anvÀnds. Grunderna till bruket faststÀlldes med hjÀlp av kvalitativa intervjuer med centrala aktörer i reformförsöket. Slutligen studerades universitets­studenters uppfattning om en genom en enkÀtundersökning, dÄ de sÄgs som tÀnkta anvÀndare och möjliga aktörer.

Allt fler svenska vÄrdgivare ger patienter direktÄtkomst till sina patientjournaler via internet. För att göra sÄdana tjÀnster sÄ lÀttanvÀnda som möjligt Àr det viktigt att förstÄ vad anvÀndarna har för bild av vad en patientjournal Àr och hur den Àr strukturerad. I den hÀr rapporten presenteras en undersökning av hur anvÀndare uppfattar patientjournaler. Undersökningen har omfattat intervjuer, öppen kortsortering (med inledande free-listing) och anvÀndningstest ? metoder som kompletterat varandra bra.

Syftet med denna studie har varit att undersöka hur fem pedagoger tolkar och praktiskt arbetar med styrdokumenten Lpo94 och kursplanen i religionsÀmnet i grundskolans senare Är. Min metod bestod av en kvalitativ undersökning, i form utav djupintervjuer. Resultaten visar att dessa pedagoger anser att Lpo94 och kursplanen i religionsÀmnet kompletterar varandra vÀl. Resultaten visar ocksÄ att styrdokumenten i hög grad pÄverkar pedagogerna i deras dagliga arbete, nÀr det gÀller lektionsplaneringar och deras val av stoff. Vidare stÀmmer resultet överens med tidigare utredningar och slutsatser som bÄde statens Skolverk och ett flertal forskare har genomfört, nÀr det gÀller krav pÄ mÄluppfyllelse..

SyfteSyftet med studien Àr att undersöka hur lÀrare i Àmnet Idrott och hÀlsa arbetar med redskap för formativ bedömning. Studien undersöker tre sammanlÀnkade delar: planering, genomförande, och utvÀrdering av lektionerna. FrÄgestÀllningarVilka redskap anvÀnder lÀrarna i idrott och hÀlsa för att frÀmja lÀrande?Hur anvÀnds dessa redskap i praktiskt i undervisningen?Hur dokumenteras och utvÀrderas dessa redskap? MetodStudien anvÀnder sig av tvÄ metoder: kvalitativa, strukturerade intervjuer och deltagande, kvantitativa, öppna observationer. Intervjuerna undersöker hur lÀrarna tÀnker och resonerar kring planeringen. Observationer utforskar hur lÀrarna praktiskt genomför sin planering samt arbetar med formativ bedömning i verkligheten.

Följande studie handlar om Super PAC?s och hur de ska förstÄs, utifrÄn teorierna pluralismen och elitismen. Studien Àmnade finna svaret pÄ denna frÄga genom att studera amerikanska tidningsartiklar. Att det var amerikansk media som fick bidra med det empiriska materialet kom sig av att det Àr i USA som Super PAC?s verkar.

Syftet med denna studie Àr att utröna hur sambandsförhÄllandet mellan olika pÄverkansfaktorer sett ut vid jÀrnvÀgsetableringen kring Falkenberg-Limmaredsbanan, och mer specifikt i byn Holsljunga som lÄg utmed banans strÀckning. Teoretiskt utgÄr uppsatsen frÄn en problemstÀllning gjord av Torbjörn MÄrtensson, rörande pÄverkansförhÄllanden för godstransporter pÄ jÀrnvÀg. HÀr upptrÀder den dock till stor del i reviderad form, beroende pÄ skiftande förutsÀttningar och undersökningsmaterial. Resultatet pÄvsar en stark optimism gentemot jÀrnvÀgsetablering frÄn i stort sett samtliga inblandade. Rörande pÄverkansförhÄllandena framtrÀder en starkare pÄverkan frÄn jÀrnvÀgsbolag och trafikstruktur i riktning mot samhÀllet Holsljunga Àn tvÀrtom.

I Sverige finns till skillnad fra?n ma?nga andra la?nder inget fullt efterlevandeskydd fo?r efterlevande na?r det ga?ller pensionerna. Ett info?rande av gemensamma pensionsra?tter har tagits upp som fo?rslag i Statens offentliga utredningar men har a?nnu inte genomfo?rts.1 I denna uppsats analyseras hur gemensamma pensionsra?tter pa?verkar levnadsstandarden under pensionstiden fo?r par och fo?r den efterlevande i paret. Detta genomfo?rs genom en sammansta?llning av tolv par och bera?kningar av hur stora utbetalningarna blir med individuella respektive gemensamma pensionsra?tter.

Jina Mahsa Aminis d?d har uppm?rksammats ?ver hela v?rlden d?r omfattande manifestationer och reaktioner i den politiska v?rlden har n?lat fast kvinnors r?ttigheter p? den politiska tavlan. Denna studie unders?ker betydelsen av den feministiska protestr?relsen i Iran f?r svensk-iranska kvinnor genom att titta p? den komplexa fr?gan om kulturell identitet och dess p?verkan. Studien visar att kvinnornas erfarenheter av patriarkala strukturer och kulturella normer spelar en betydande roll i deras inst?llning till f?r?ndring och hur de f?rh?ller sig till sin kulturella identitet.

Bakgrund: Fibromyalgi ?r en kronisk sm?rtsjukdom som ?r komplex med olikartade symtom som p?verkar patienters fysiska och psykiska m?ende. Diagnostiserings- och behandlingsprocessen pr?glas ofta av utmaningar. Viss forskning visar att v?rdpersonal har en varierande kunskap om fibromyalgi som tillst?nd vilket tillsammans kan leda till variationer av bem?tande.

I denna uppsats sÄ undersöks kritiskt det deliberativa samtalets möjligheter att kunna uppfylla den deliberativa demokratins grundlÀggande utgÄngspunkt ? rÀtten för alla individer till politisk jÀmlikhet och deltagande i politisk gemenskap i den svenska skolan. RÀtten att inte bara fÄ manifestera olikhet (diversity) utan ocksÄ skillnad (difference). Dessutom det deliberativa samtalets grundsats att alla jÀmlikt ska fÄ pröva giltigheten hos andras argument och framföra sina egna argument till giltighetsprövning. Begrepp som tolerans, vÀrdegrund, och dikotomin offentligt ? privat bildar en klangbotten för undersökningen tillsammans med beskrivningarna av de tre mest framtrÀdande ontologierna i det vÀsterlÀndska samhÀllet.

I denna uppsats sÄ undersöks kritiskt det deliberativa samtalets möjligheter att kunna uppfylla den deliberativa demokratins grundlÀggande utgÄngspunkt ? rÀtten för alla individer till politisk jÀmlikhet och deltagande i politisk gemenskap i den svenska skolan. RÀtten att inte bara fÄ manifestera olikhet (diversity) utan ocksÄ skillnad (difference). Dessutom det deliberativa samtalets grundsats att alla jÀmlikt ska fÄ pröva giltigheten hos andras argument och framföra sina egna argument till giltighetsprövning. Begrepp som tolerans, vÀrdegrund, och dikotomin offentligt ? privat bildar en klangbotten för undersökningen tillsammans med beskrivningarna av de tre mest framtrÀdande ontologierna i det vÀsterlÀndska samhÀllet.

Syftet med denna studie Àr att öka kunskapen om hur nÄgra förskollÀrare arbetar med och i lÀrandemiljöerna för utagerande barn i förskolan. Vi gÄr Àven in pÄ definitionen av ett utagerande barn samt avslutar med en specialpedagogs perspektiv. Uppsatsen bygger pÄ fyra intervjuer med förskollÀrare och en intervju med en specialpedagog. I resultatet framkommer att förskollÀrarna arbetar mest med förhÄllningssÀtt till och bemötande av de utagerande barnen, detta ser de som en lÀrandemiljö. Det framkommer ocksÄ att förskollÀrarna pratar om att det kan behöva göras förÀndringar i den fysiska lÀrandemiljön men att de rent praktiskt inte gör nÄgot med den.

Studien underso?ker maktfo?rdelningen i en projektgrupp, tillsatt fo?r att ko?pa in ett affa?rssystem. Syftet med studien a?r att studera hur och varfo?r makt delas i en projektgrupp, samt hur anva?ndandet av makt kan leda till konflikter inom projektgruppen. Fo?r att besvara syftet sta?lls tre fra?gesta?llningar (1) Hur formas maktfo?rdelningen inom en projektgrupp? (2) Hur anva?nds makt och hur pa?verkar den konflikter inom projektgruppen? (3) Hur pa?verkas maktfo?rdelningen av konflikter?Fo?r att besvara fra?gesta?llningarna anva?nds teorier om inko?psprocessen fo?r affa?rssystem, beslut i projektgrupper, olika typer av makt samt teorier om konflikter.