Idag styr och planerar de flesta organisationer i nÄgon form, det gÀller bÄde den privata sektorn som den offentliga sektorn. Det finns olika sÀtt och modeller man kan anvÀnda för att styra en verksamhet t.ex. genom balanserad styrkort. Styrning startas oftast frÄn centrala direktiv som t ex en affÀrs/verksamhetsplan, budget, prognos, resultatmÄl, avkastnings mÄl etc. Styrningen kan baseras pÄ mer eller mindre komplexa styrmodeller och hanteras rent praktiskt via nÄgon form av systemstöd men ibland endast med hjÀlp av Word- och Exceldokument.

Studien syftar till att beskriva hur lÀrare i matematik upplever att de praktiskt hanterar elevers olika förutsÀttningar i sin matematikundervisning. Undersökningen genomfördes som en fallstudie av tvÄ lÀrare i matematik i grundskolans senare Är. Det empiriska materialet bestÄr av fyra klassrumsobservationer, som analyserades för att identifiera olika typer av individualisering, samt fyra intervjuer, för att belysa lÀrarnas upplevelser av och tankar kring individualisering. Det framkom att det förekommer flera olika typer av individualisering. En del individualisering var ett resultat av lÀrarens medvetna val, men det förekom Àven individualisering som lÀrarna delvis var omedvetna om..

I takt med att de globala klimatförÀndringarna fortsÀtter kommer konsekvenserna bli allt mer ödesdigra. Vissa av dessa konsekvenser förbises ofta i den globala debatten och i vÀrldspolitikens inflytelserika kretsar. Uppskattningar gör gÀllande att sÄ mÄnga som 200 miljoner mÀnniskor blivit förskjutna som en konsekvens av klimatförÀndringarna. Detta aktualiserar frÄgan om klimatflyktingar. Syftet med denna uppsats Àr att studera varför det internationella samarbetet gÀllande klimatflyktingar kan betraktas som begrÀnsat.

Syftet med vÄrt examensarbete Àr att belysa hur undervisningen i skolan utformas sÄ att elever fÄr kunskap om hÄllbar utveckling och att arbetet mot en hÄllbar utveckling blir en integrerad del av skolan och elevernas handlingar i vardagen. Ett annat syfte Àr att konkretisera hur undervisningen i skolan utformas sÄ att arbetet mot en hÄllbar utveckling skapar möjlighet för eleverna att fÄ nya insikter om hur de praktiskt kan agera och göra miljömÀssiga val. Den metod vi har anvÀnt Àr en kvalitativ forskningsstrategi med semistrukturerade intervjuer. Resultatet av arbetet Àr att det finns olika arbetsmetoder för att nÄ en mer hÄllbar utveckling och att skolor och lÀrare kommit olika lÄngt i undervisningen. FörhÄllningssÀttet till miljön och hÄllbar utveckling Àr nÄgot som genomsyrar hela skolan för att ge en helhetsbild för eleverna..

Detta arbete handlar om Central Tire Inflation, vilket Àr ett system för att under fÀrd variera dÀcktryck. Arbetet syftar till att se vilka erfarenheter skogsnÀringen i Sverige har av tekniken. Intervjuer med representanter frÄn skogsorganisationer har genomförts. Resultatet av dessa har jÀmförts med körningar i Roadex stress-test, vilket Àr en teoretisk modell för att fÄ fram ett underlag om effekter samt erfarenheter av tekniken. Resultatet som framkommit visar pÄ att skogsnÀringen Àr vÀl medvetna och positivt instÀllda till tekniken samt att denna anvÀnds för att öka tillgÀngligheten i skogen under förfallsperioder.

Titel: DART- en modell för vÀrdesamskapande - En studie i hur fastighetsmÀklare och kunder samskapar vÀrdeNivÄ: C-uppsats i Àmnet företagsekonomiFörfattare: Lizbet Brittsten och Sanna PickelnerHandledare: Jens Eklinder - Frick och Jonas MolinDatum: 2015 ? MajSyfte: Att kunder intresserar sig för ett vÀrdeskapande tillsammans med företagen och vill delta allt mer i affÀrsprocesser, framför allt i tjÀnstesektorn, ligger i tiden. DÄ vi bÄda kommer arbeta i en tjÀnstebransch dÀr det krÀvs samarbete med kunder, vÀcktes vÄrt intresse att fördjupa oss i Àmnet. Syftet med den hÀr studien Àr att utifrÄn ett företags- och kundperspektiv öka förstÄelsen för hur delarna dialog, access, riskbedömning och transparens pÄverkar vÀrdesamskapandet i en sÀljprocess mellan tjÀnsteföretag och kunder. Metod: I studien har vi anvÀnt oss av en kvalitativ metod.

Det hÀr examensarbetet undersöker om klassiska anvÀndbarhetsprinciper kan appliceras pÄ en rigg i en dataspelsproduktion och göra den mer lÀttanimerad. Arbetet beskriver problemen med riggar som Àr vÀldigt svÄranimerade pÄ grund av ett krÄngligt grÀnssnitt. Den beskriver ocksÄ det praktiska arbetet vilket innebÀr att ta en produkt frÄn en idé till en fÀrdig fullt animerad 3D-modell, som kan importeras i en spelmotor. Den behandlar vikten av att samla referensmaterial inför animation, hur Disneys tolv animationsprinciper kan appliceras inom 3D-animation och hur en produktionspipeline kan se ut. Rapporten behandlar hur man genomför anvÀndbarhetstester och vad som skiljer att rigga för olika medium som film och spelproduktioner.

Titel: KRAV-mĂ€rkning ur ett varumĂ€rkesperspektiv Författare: Sandra Gustafsson, Lina Öhrstedt Handledare: HelĂ©ne TjĂ€rnemo Bakgrund: Intresset för och diskussioner kring miljöfrĂ„gor har ökat markant i samhĂ€llet, vilket har lett till att allt fler konsumenter och producenter idag vĂ€nder sig mot miljövĂ€nligare alternativ av produkter. I samband med det vĂ€xer marknaden för ekologiskt producerade livsmedel och vi kan se allt fler KRAV-mĂ€rkta produkter i butikerna. Trots det har vi inte sett nĂ„gon markant ökning av reklam för KRAV-mĂ€rkta produkter, vilket fĂ„r oss att undra varför företag vĂ€ljer att KRAV-mĂ€rka sina produkter. Syfte: Syftet med denna uppsats Ă€r att studera huruvida en KRAV-mĂ€rkning kan ha en stĂ€rkande effekt pĂ„ varumĂ€rken, samt att se om företag med KRAV-mĂ€rkta produkter arbetar med miljö i varumĂ€rkesstĂ€rkande syfte. Teori: För att förstĂ„ vilka underliggande faktorer som ligger till grund för ökningen av KRAV-mĂ€rkta varor, och för att se om företag anvĂ€nder KRAV i varumĂ€rkesstĂ€rkande syfte, har vi sökt teoribildningar kring varumĂ€rkesstrategier samt viss miljöanknuten litteratur.

Syftet med detta arbete var att undersöka om man kan utveckla en praktiskt anvÀndbar modell för att införa hemuppgifter i Àmnet idrott och hÀlsa. Undersökningen genomfördes i en Ärskurs 6 pÄ en skola i LuleÄ kommun, dÀr vi inriktade oss mot de elever som var minst fysiskt aktiva pÄ fritiden. Vi arbetade med enkÀter, loggböcker och samtal för att ta reda pÄ och dokumentera elevers upplevelser och instÀllning till hemuppgifterna. Resultatet visar att det Àr möjligt att införa hemuppgifter i Àmnet idrott och hÀlsa. Det vi sÄg var att om vi hade hemuppgifter som eleverna upplevde som roliga sÄ var de mer motiverade till att utföra uppgifterna.

Uppsatsen behandlar ett nytt bruk av en som könsneutralt generaliserande pronomen och det normkritiska och feministiska reformförslag som ligger bakom. Syftet med uppsatsen var att studera bruket av en och det bakomliggande reformförsöket, vilket gjordes i tre komplette­rande delundersökningar. Genom en inledande kartlÀggning av bruket beskrevs det nya bruket av en samt var och av vilka en anvÀnds. Grunderna till bruket faststÀlldes med hjÀlp av kvalitativa intervjuer med centrala aktörer i reformförsöket. Slutligen studerades universitets­studenters uppfattning om en genom en enkÀtundersökning, dÄ de sÄgs som tÀnkta anvÀndare och möjliga aktörer.

I tvÄ analyser av filmerna; Do The Right Thing av Spike Lee (1989) och Hemligheter och lögner av Mike Leigh (1996), har jag undersökt  hur och varför samhÀllsproblematik  som berör klass- och rasfrÄgan presenteras pÄ film utifrÄn hur cultural studies teoretiskt förhÄller sig till problematiska relationer mellan kulturella identiteter i USA och Storbritannien. Jag kom fram till att identifikationen av den kulturella identiteten var olika i respektive lÀnder; USA och Storbritannien. I USA var rastillhörigheten utgÄngspunkten för den kulturella identiteten och i Storbritannien var det klasstillhörigheten utgÄngspunkten för den kulturella identiteten..

Detta arbete syftar till att undersöka hur kontrakt kan utvinnas frÄn programkod för att skapa dokumentation som andra programmerare kan anvÀnda för att förstÄ hur programkoden ska anvÀndas. Kontrakt i kod fungerar bÄde som ett sÀtt att hitta fel och som dokumentation sÄ om den försvinner, exempelvis vid kompilering, kan koden bli oanvÀndbar för andra.I arbetet görs en implementation vilket resulterar i ett program som kan hitta kontrakt i C++-kod och skapa XML-utdata med information om kontrakten. Programmet kan skapa mer avancerad dokumentationen genom förstÄelse för hur kontrakt fungerar i samband med arv. En utvÀrdering genom experiment av programmet visar att det har potential att bli ett anvÀndbart verktyg som underlÀttar ÄteranvÀndning och dokumentering av programkod, men den nuvarande implementationen kan bara hantera en lite del av C++ och Àr dÀrför inte praktiskt anvÀndbar..

Orden motivation och motivationsarbete Àr tvÄ ord som hör hemma i skolans vÀrld men Àven utanför skolans vÀggar. De Àr i synnerhet viktiga inom Àmnet idrott och hÀlsa, dÄ mÄnga elever inte deltar i idrottsundervisningen. Det Àr lÀttare att prata om motivation Àn att utföra det praktiskt. Elevers attityd till Àmnet Àr det som Àr grunden till deras deltagande i idrottsundervisningen. Det Àr Àven den instÀllningen som Àr avgörande för om elever fortsÀtter med fysisk aktivitet efter avlutad skolgÄng.

Syftet med undersökningen var att synliggöra och fÄ kunskaper om nÄgra pedagogers arbete med matematik i förskola och förskoleklass.Vi valde att anvÀnda oss av observationer och semistrukturerade intervjuer. I vÄr under­sökning har sammanlagt sex pedagoger deltagit, fyra av dem arbetar i förskolan och tvÄ i förskoleklass.Resultatet visade att pedagogers arbete med matematik Àr betydelsefullt i förskolan och förskole­klass dÄ barnen förbereds inför skolan. I undersökningen framkom det att ped­a­­­­­­goger arbetar med matematik bÄde planerat och spontant i vardagen. Under­sökningen visade att samtliga pedagoger arbetar praktiskt med matematik med teoriska anknytningar. Mate­­matiskt material har visat sig vara av betydelse i pedagogers arbete med matematik..

För att kunna nÄ politiskt uppsatta nationella klimatmÄl för 2050 krÀvs en ökad anvÀndning av jÀrnvÀg. Samtidigt belastas jÀrnvÀgen mer och mer eftersom varor och mÀnniskor reser mer och lÀngre. Denna tendens och politikens ökade fokus pÄ jÀrnvÀg medför att jÀrnvÀgen troligen kommer fÄ en ökad betydelse inom stadsutveckling och eventuellt Àven ta mer mark i ansprÄk. Parallellt finns i Sverige en tendens till yteffektivisering dÀr stÀder omvandlar ledig mark och övergivna tomter i en önskan att motverka urban sprawl. Problemet Àr att det kring jÀrnvÀg skapas ytor som Àr svÄra att anvÀnda.