Den ha?r studien underso?ker ett estetiskt la?rande kopplat till estetiska programmet inom gymnasieskolan. En underso?kning, baserad pa? triangulering a?r gjord. Syftet a?r att vaska fram elever och la?rares tankar om estetiskt la?rande och da?rigenom skapa kategorier.

Syfte: Syftet med denna studie ?r att utforska hur interaktivt och upplevelsebaserat l?rande om kostr?d betr?ffande frukt och gr?nsaker upplevs och mottas av en grupp ungdomar. Metod: Interventionen ?r formad med utg?ngspunkt i David Kolbs (1984) teori d?r l?rande ses som en cyklisk process i fyra steg. Deltagarna som deltog var elever i ?rskurs 8 i ?ldrarna 14?15 ?r. Urvalet rekryterades genom ett bekv?mlighetsurval genom Universeum. Uppsatsen ?r en kvalitativ studiedesign och datamaterialet samlades in vid ett tillf?lle i form av en intervention genom semistrukturerade gruppintervjuer samt observationer. Gruppintervjuerna spelades in och observationerna antecknades ner i ett observationsschema.

Syftet: Vi har undersökt sambandet mellan teoretiskt och praktiskt lÀrande pÄ det fyraÄriga sjökaptensprogrammet vid Linnéuniversitetet. Vi inriktade oss pÄ att undersöka huruvida teoretisk kunskap Àr en förutsÀttning för att förstaÄrsstudenterna skall kunna uppfylla förvÀntade studiemÄl för den första fartygsförlagda utbildningen. Metod: Vi gjorde en litteraturstudie som omfattade det fyraÄriga sjökaptensprogrammet samt tre nÀrbeslÀktade yrkesutbildningar. I vÄrt teorikapitel behandlade vi Àven tre olika typer av handledningsmodeller som samtliga pÄ ett eller annat sÀtt Àr applicerbara pÄ nÀmnda utbildningar.  För att kunna kritiskt granska vÄr litteraturstudie och för att ta reda pÄ det faktiska förhÄllandet i frÄgan genomförde vi fem informantintervjuer. Resultat: Vi har kunnat se en rad likheter i utbildningarnas upplÀgg mellan teoretiskt och praktiskt lÀrande samt kunnat urskilja vilka handledningsmodeller som anvÀnds.

Denna studie unders?ker hur generativ AI (GAI) anv?nds inom HR i svenska organisationer med s?rskilt fokus p? kompetensutveckling (upskilling) och livsl?ngt l?rande. Genom kvalitativa intervjuer med fem HR-personal unders?ks hur GAI uppfattas och implementeras i olika organisatoriska sammanhang. Resultaten visar att GAI betraktas som ett effektivt verktyg f?r att st?dja livsl?ngt l?rande och f?rb?ttra HR:s strategiska roll.

SammanfattningSyfteSyftet med föreliggande studie Àr att jÀmföra lÀrares verbala feedback i ett teoretiskt Àmne med deras verbala feedback i ett praktiskt Àmne.Med följande frÄgestÀllningar:Vilken typ av feedback ger lÀrare i idrott & hÀlsa?Vilken typ av feedback ger lÀrare i ett teoretiskt Àmne?Hur ser lÀrare pÄ feedback som ett pedagogiskt verktyg?MetodFöreliggande studie Àr en kvalitativ studie med observation och intervju som insamlingsmetod. Urvalet Àr fyra tvÄÀmneslÀrare som undervisar pÄ gymnasiet i idrott och hÀlsa och ett teoretiskt Àmne. Varje lÀrare har observerats under en idrottslektion och en lektion i ett teoretiskt Àmne, samt intervjuats efter varje observationstillfÀlle.ResultatResultaten visar vilken typ av feedback som Àr vanligt förekommande i ett teoretiskt Àmne och i idrott och hÀlsa. Det visar Àven hur de olika lÀrarna anvÀnder feedback och vilken typ av feedback de vÀljer att anvÀnda mest.

Syftet med studien ?r att f?rs?ka f? f?rst?else f?r hur barn beskriver lek och l?rande i fritidshemmet utifr?n barn som respondenter genom intervju som metod. Studien f?rs?ker att ta reda p? vad barn beskriver n?r de l?r sig n?r de leker, hur barn reflekterar om varf?r de leker samt hur vi utformar ett fritidshem f?r framtiden utifr?n v?r kunskap och f?rst?else kring barns erfarenheter av lek. Studien kommer fram till att barns upplevelser av l?rande i leken r?r sig kring utvecklingen av mjuka f?rm?gor och att leken ?r en arena f?r demokrati.

Syftet med denna semistrukturerade intervjustudie var att jÀmföra upplevelsen av den skolrelaterade stressen hos flickor pÄ ett teoretiskt program och ett praktiskt program inom den kommunala gymnasieskolan. I studien deltog sex flickor frÄn Ärskurs 2, tre frÄn var inriktning. Som teoretiska utgÄngspunkter valdes KASAM-begreppet som en hjÀlp att förstÄ synen pÄ stress och dess pÄverkan pÄ hÀlsan samt systemteorin och den ekologiska systemteorin som förklarar sambandet mellan lÀrande och utveckling. Enligt SOU 2006:77 tror majoriteten av svenska gymnasieelever att de som gÄr teoretiska program upplever mer stress Àn de som gÄr praktiska program. VÄra resultat visade att skolmiljön kan vara en kÀlla för betydande stressfulla sjÀlvförvÀntningar som pÄverkar elevers psykiska och fysiska hÀlsa.

Det pÄgÄr en skolpolitisk debatt om andelen kÀrnÀmnen respektive karaktÀrsÀmnen inom gymnasieskolans teoretiska och praktiska program. Syftet med studien var att undersöka om det finns en skillnad i studiemotivation bland gymnasielever i kÀrnÀmnen respektive karaktÀrsÀmnen beroende pÄ om de gÄr ett teoretiskt program eller ett praktiskt program. Deltagarna i undersökning var elever pÄ ett gymnasium frÄn den sista Ärskursen dels frÄn ett teoretiskt program, Naturvetarprogrammet (NV) och frÄn ett praktiskt program, OmvÄrdnadsprogrammet (OP). Metoden som undersökningen anvÀnde sig av var en enkÀt som tog upp omrÄdet motivation till kÀrnÀmnen och karaktÀrsÀmnen. Resultatet visade att motivationen hos elever pÄ det teoretiska programmet var högre för kÀrnÀmnet Àn vad det var för elever pÄ det praktiska programmet, de hade en högre motivation i sitt karaktÀrsÀmne.

Bakgrund: Kvinnlig k?nsstympning (KKS) ?r en globalt erk?nd m?nniskor?ttskr?nkning och inneb?r borttagning av delar, eller hela de yttre kvinnliga k?nsorganen, eller annan skada av icke-medicinska sk?l. Ingreppet medf?r b?de akuta och l?ngsiktiga fysiska och psykiska komplikationer. I takt med ?kad migration ?r detta en patientgrupp som v?xer, vilket st?ller krav p? att sjuksk?terskan besitter b?de den medicinska kunskapen s?v?l som en kulturell kompetens.

Syftet med detta arbete har varit att underso?ka hur musiker inom den afroamerikanska musiktraditionen ser pa? sitt musikaliska la?rande. Deltagarna har haft olika musikaliska bakgrunder sa? som la?tskrivare, frilansmusiker och instrumentalla?rare. Underso?kningen tar sin teoretiska utga?ngspunkt ur ett kulturpsykologsikt perspektiv da?r synen pa? la?rande ses som en process som utvecklas mellan individer i en lokalt ra?dande kultur.

Syftet med detta examensarbete var att undersöka vilka faktorer det Àr som pÄverkar elevers motivation i Àmnet Engelska. Examensarbetet behandlar om det finns eventuella skillnader, och i sÄ fall vilka, betrÀffande motivation pÄ teoretiskt gymnasieprogram respektive praktiskt gymnasieprogram.Metoden som anvÀnts i denna undersökning Àr en enkÀtstudie. EnkÀten distribuerades till sammanlagt 183 elever varav 91 elever lÀser pÄ teoretiskt program och 92 elever pÄ praktiskt program. De elever som gÄr pÄ det teoretiska programmet lÀser pÄ teknik programmet medan de som gÄr praktiskt program lÀser pÄ byggprogrammet och livsmedelprogrammet. Gemensamt för dessa program Àr att de lÀser Engelska 5 som motsvarar Engelska A i den gamla lÀroplanen Lpf 94, Engelska 5 ingÄr alltsÄ i Gy11 som Àr den reformerade lÀroplanen som infördes hösten 2011.          Det finns en uppsjö av olika motivationsteorier och dÄ denna studie behandlar psykologiska motivationsfaktorer har kognitiva, humanistiska samt behavioristiska perspektiv pÄ motivation anvÀnts.

Studiens syfte ?r att unders?ka elevassistenters erfarenhet av- och reflektioner kring den undervisningsroll de har, och deras syn p? det l?rande som sker p? fritidshem knutna till grunds?rskolan. Studiens fr?gest?llningar vill granska hur n?gra elevassistenter beskriver att de utf?r undervisning p? fritidshem kopplat till l?roplanens undervisningsm?l f?r fritidshem och p? vilka s?tt de f?r v?gledning i arbetet med undervisningen. Studien utg?r fr?n Deweys teorier om intresse som central best?ndsdel i elevers l?rande, och socialt samspel som betydelseb?rare i undervisningen. ?ven Wengers teori kring praktikge- menskap finns med som belyser hur en grupp individer skapar och formar den praktik de ?r en del av.

Hur kan man anvÀnda sig av informationsdesignsprinciper för att formge layouten pÄ en mjölkförpackning? Vilket formsprÄk anvÀnds inom mjölkförpackningslayout, och hur visualiserar man ett företags varumÀrke genom bid och text? I min upsatts beskriver jag hur jag jobbat teoretiskt och praktiskt för att besvara dessa frÄgor..

Syftet med studien ?r att unders?ka hur omsorg till?mpas f?r att fr?mja l?rande och utveckling f?r elever inom anpassad grundskola som l?ser ?mnesomr?den. Det insamlade datamaterialet har analyserats tematiskt med st?d av socialkognitiv teori. Begreppet self-efficacy, ?ven kallat sj?lvtillit eller sj?lvf?rm?ga, ?r centralt inom denna teori och utg?r tillsammans med Noddings omsorgsteori k?rnan i analysen. Denna etnografiska studie bygger p? 50 timmar kvalitativa videoobservationer, tillsammans med deltagande observationer och f?ltanteckningar av den pedagogiska praktiken p? tv? anpassade grundskolor. Resultatet visar att l?rares och paraprofessionellas f?rv?ntningar p? elevernas f?rm?gor, samt hur omsorg till?mpas, har en betydande inverkan p? elevernas self-efficacy och d?rmed deras f?ruts?ttningar f?r l?rande och utveckling. I resultatet framtr?der tre perspektiv av omsorg, vilka ben?mns som fr?mjande, assisterande och h?mmande.

Det frÀmsta mÄlet med den hÀr studien var att undersöka de tankar om vad som kan vara förmÄgor och hinder för elevers inlÀrning nÀr det gÀller Àmnet teknik. Den gÀllde elever i Ärskurs 7-9 i grundskolan och Ärskurs 1 och 2 pÄ gymnasiets teknikprogram samt lÀrare i Àmnet teknik i grundskolan och lÀrare i konstruktion och teknologi gymnasiet.Undersökningar/studier har jag gjort i en kommun.Det var ocksÄ olika hur man tolkade förmÄgor och hinder att lÀra teknik i skolan nÀr man tittar pÄ resurser som finns i skolanDet som ocksÄ framkom under mina studier var att alla lÀrare utom en menade att nÀstan alla lÀrare som undervisar Àmnet teknik i skolan Àr lÀrare i Àmnet naturorientering eller naturvetenskap och inte teknik.Mina resultat kan sammanfattas enligt följande: elevers förmÄgor och hinder att lÀra sig teknik beror pÄ olika saker, bland annat förÀldrars inflytande över barn/elever, miljön dÀr eleverna vÀxer och bor, elevernas tolkning av Àmnet, det vill sÀga om det Àr praktiskt eller teoretiskt.Studien visar pÄ behovet av att utveckla och leta efter andra metoder som kan förbÀttra och förenkla undervisningen i Àmnet teknik i skolan..