Bakgrund. Smittsamma sjukdomar har i alla tider har framkallat rädsla och fördomar. När vårdaren möter patienter med smittsamma sjukdomar måste de kunna ge trygg vård som grundar sig på teoretisk och praktisk kunskap. I dag möter vårdaren många patienter som bär på smittsamma sjukdomar, nya och tidigare kända, upplevelserna skiljer sig åt beroende på hur mycket kunskap de har om sjukdomen. Syfte.

Syftet med studien är att undersöka hur ett globalt management konsultföretag arbetar internt med kunskapsöverföring över landsgränser av den svåruttryckliga erfarenhetsbaserade kunskapen som en konsult innehar. Den kvalitativa data som används i empirin samlades in genom intervjuer med anställda på fallföretaget Accenture. Resultatet av undersökningen visade att praktisk kunskap överförs genom formella sammankomster samt en ?learning by doing? modell där konsulter av olika nationaliteter och grad av erfarenhet arbetar tillsammans på olika projekt. Erfarenheter från projekt samlas, lagras och överförs till databasen Knowledge Exchange, i en process där den praktiska kunskapen transformeras till teoretisk kunskap och görs tillgänglig för hela företaget.

BakgrundHållbarhet har blivit en alltmer central fråga i större företag vilket lett till att allt fleransvarskrav ställs på företags hållbarhetsarbete. Tidigare har stort fokus legat på den externahållbarhetsredovisningen och det finns många utarbetade standarder inom det området.Däremot har det interna arbetet inte kommit lika långt, alltså hur man med hjälp av strategieroch mål ska kunna möta de hållbarhetskrav och ansvar som finns hos företag och i samhället.Syfte och frågeställningDenna studie kommer att beröra företag och deras hållbarhetsarbete samt SKF och undersökerhur SKF kan implementera hållbarhet i en teoretisk ekonomistyrningsmodell och låtahållbarhet bli en del av strategin och den operativa verksamheten. Studien visar hur man fårihop teoretisk och praktisk hållbarhet i en organisation.Våra specifika frågeställningar är:1. Hur kan man bryta ner strategiska hållbarhetsprioriteringar i operativa ochverksamhetsnära mål och aktiviteter? Hur inkluderas hållbarhetsarbete i verkligpraxis?2.

Analysen syftar till att studera hur Ikeakatalogens modelläsare konstrueras i förhållande till familjen som social praktik idag genom att studera hur diskursen har förändrats över tid. Nedan följer en diakron multimodal textanalys av fem svenska Ikeakataloger mellan 1973 och 2013. Analysen tar i första hand avstamp i ett sociolingvistiskt perspektiv med Hallidays systemisk-funktionella lingvistik, SFL, som grundverktyg men då analysunderlaget innehåller en stor del bilder finns även ett sociosemiotiskt perspektiv. Dessa inslag vilar på Kress och van Leeuwens applikation av SFL vad gäller tolkning av andra semiotiska artefakter än verbalt språk.Analysen visar att säljdiskursen har genomgått en betydande förändring under de senaste 40 åren. Sedan millennieskiftet marknadsförs inte längre inredning med argumenten kvalitet eller design.

Författare: Edlira Sinani och Birsen MoutalibHandledare: Anders JerrelingTitel: Controllerrollen ? en jämförelse av controllerns arbetsuppgifter i litteratur och praktikBakgrund: Benämningen controller började användas i USA för cirka hundra år sedan. Det är svårt att ge en exakt definition av termen controller eftersom denna ursprungligen kommer från engelskan. På 1970-talet dök controllerrollenupp i alla slags organisationer i Sverige. Då bestod controllernsarbetsuppgifter av bland annat sammanställning och analys av budget, lönsamhetsuppföljning för resultatenheter samt ansvar för utveckling avkalkylsystem och budgetrapport.

Syftet med denna studie är att undersöka förekomsten och karaktären av jämförande av elevprestationer som ?verktyg? vid bedömning och betygsättning av elever i grundskolan. Materialet till studien har insamlats genom djupintervjuer med åtta högstadielärare i olika ämnen. Intervjuerna har genomförts medelst halvstrukturerad intervjumetod och med en intervjuguide som bas. Det insamlade materialet har analyserats enligt tematisk analysmetod.

GY11 uttalar vikten av att arbeta med entreprenörskap på gymnasiet. På Ekonomiprogrammet ligger det uttryckt i examensmålen att det ska vara ett obligatorium. Ämnet ?entreprenörskap? har en teoretisk, politisk och en praktisk bakgrund. SyfteSyftet med detta arbete är att undersöka hur lärare som undervisar i ämnet entreprenörskap förstår begreppet och hur de går tillväga i sin undervisning.

SAMMANFATTNINGUppsatsens syfte är att övergripande göra en kartläggning över hur kommunikationen ser ut i ett gymnasieklassrum med döva elever. På så sätt önskar vi få en uppfattning om hur kommunikationen ter sig i ett sådant klassrum och vad som försvårar respektive underlättar kommunikationen.Genom litteratur som vi funnit relevant för vi ett resonemang kring det komplexa begreppet kommunikation samt dess olika uttryckssätt. För att som läsare kunna följa tankegången med metodvalet i C-uppsatsen beskrivs etnografisk ansats och utifrån den även deltagande observation. Genom analys av fältstudien har följande teman utvecklats: Klassrummets miljö och lektionernas gång och Parallella kommunikationsprocesser. I vår analys försöker vi visa på de hinder samt möjligheter för kommunikation som studerats i klassrummet för att vidare knyta ihop påsen med en diskussion där de erhållna resultaten knyts an till den tidigare forskning som presenterats, i förhållande till det identifierade problemet.I studien framkommer vid ett flertal tillfällen att parallella konversationer såsom videomobilsamtal förekommer och tillåts, att sen ankomst sker i stor utsträckning, att personer utestängs ur kommunikationer till följd av talspråksanvändande, att grupparbeten inte existerar, att kulturkompetens är betydelsefullt och att en visuellt orienterad praktik har unika kommunikationsmöjligheter.

Det finns en uppfattning att antalet stater i en koalition har en negativ inverkan påsannolikheten för seger i krig. Flera författare beskriver de koordinations- ochinteroperabilitetsproblem som finns mellan stater i en koalition. Interoperabilitetbeskrivs som nyckeln till framtida krigföring. Denna uppsats bedömer dettapåstående genom att med en statistisk metod undersöka problemet. Syftet meduppsatsen är att med utgångspunkt från en teoretisk diskussion kvantitativtundersöka huruvida antalet stater utgör en betingelse för seger i ett krig.

 Syfte: Det generella syftet med denna studie har varit att nå en kvalitativ reflektion angående skillnader i framställning av en konflikt i två mycket skilda publikationer med mycket olika ekonomiska förutsättningar under två tidsperioder. Material från dagstidningen Göteborgs-Posten och tidskriften Sydasien är analyserade för att undersöka dessa skrifters behandling av konflikten på Sri Lanka under 1983 och 1998/1999.Teori: Diskursteori utifrån Norman Fairclough och Teun van Dijk. Sociologisk teori utifrån Pierre Bourdieu, genom begreppen angående produktionen av tro, kapital och fält som han arbetat fram.Metod: Kvalitativ kritisk diskursanalys (CDA) utifrån Faircloughs tredimensionella modell: text-diskursiv praktik-social praktik.Resultat: Genom den kritiska diskursanalysen nåddes en djupare bild av olika dimensioner i den problematik som framställning av ett komplicerat skeende som konflikten på Sri Lanka tillhör. Det korta svaret är att - ja ? tidskriften Sydasien ger totalt sett en djupare, mer mångfacetterad och bredare bild av konflikten än Göteborgs-Posten.

Uppsatsens syfte är att kritiskt granska och analysera debatten om införande av sprutbyte i Göteborg med kritisk diskursanalys. Genom att använda kritisk diskursanalys var ambitionen att granska hur olika aktörer i media debatten talar om sprututbytesprogram och hur dessa konstruktioner kan öka förståelsen av fenomenet sprututbytesprogram.Uppsatsens delfrågor var: Vilka aktörer deltar i debatten, hur framställs sprututbytesverksamheten och dess användare? Vilka argument används? Vilka övergripande diskurser kring SBP kan vi identifiera i argumentationen? Hur förs den diskursiva kampen i debatten om sprutbyte?Det empiriska materialet utgjordes huvudsakligen av artiklar i lokal dags- och kvällspress samt intervjuer.Som teori och metod har kritisk diskursanalys använts. Utgångspunkten var Faircloughs tredimensionella modell, bestående av text, diskursiv praktik och social praktik. Analysverktyg som användes var interdiskursivitet, intertextualitet, genre, transivitet och modalitet.Studiens resultat visar dels att politiker och läkare är de huvudsakliga aktörerna i debatten.

Syftet med min studie var att, med avstamp i anknytningsteorin, undersöka vikten av att skapa trygga relationer under inskolningen samt att synliggöra eventuella hinder för detta i förskolans praktik. Genom förskollärares röster ville jag även undersöka vilka för- och nackdelar det kan finnas med olika så kallade inskolningsmodeller med koppling till begreppen trygghet och anknytning. För att nå syftet med min studie valde jag att använda mig av kvalitativ metod i form av skrivna intervjuer via mail. Denna metod ansåg jag bäst lämpad, utifrån de förutsättningar som fanns i form av tid och i relation till studiens syfte, för att undersöka pedagogers tankar och erfarenheter av trygga relationer, inskolning och eventuella hinder i förskolans praktik. Sju förskollärare med placering på förskolor i Malmö med omnejd deltog i studien och alla hade fler än fem års erfarenhet av förskolläraryrket. Resultatet av min undersökning visar att alla deltagare såg trygg anknytning och trygga relationer som något ytterst viktigt i förskolans praktik. Dock blev det tydligt att de också upplevde barngrupperna som för stora och personaltätheten för låg.

Läkemedelsassisterad underhållsbehandling för opiatberoende har sedan 1966 bedrivits i Sverige, och har genom tiderna varit föremål för diskussioner och debatter. Syftet med denna studie är att granska hur debatten kring underhållsbehandling utformats i media och genom vilka aktörer. Det empiriska materialet består av texter från svensk storstadspress, under tidsperioden 2010-2013. Studien utgår från ett socialkonstruktionistiskt perspektiv. Analysen utgår från Norman Faircloughs kritiska diskursanalys, och främst från dennes tredimensionella modell som innefattar textanalys, analys av diskursiv praktik samt social praktik.

Examensarbetet handlar om en jämförelse av Sveriges och Tysklands skolsystem på gymnasienivå. Syftet är, att utifrån ett lärarperspektiv analysera hur de två olika skolsystemen påverkar undervisning i ämnet biologi. Jämförelsen är baserad på båda ländernas styrdokument samt informationsmaterial som finns allmänt tillgänglig på myndigheternas informationsplattformer och stöds med lärarintervjuer som genomfördes i gymnasieskolor i Sverige och i Tyskland. Den största skillnaden är att Tyskland har ett centralstyrt utbildningssystem där ansvaret ligger på delstaternas regering medan ansvaret för utbildningen i Sverige ligger på varje enskild kommun. En stor skillnad finns i båda ländernas slutexamen. Det tyska ?Abitur? som ger högskolebehörighet är ett helhetsbetyg av alla kurser som ingår i antagningskraven under de sista två åren och prestanda i slutexamen.

This paper is a thorough review of my internship, during which I designed infographics at Grafiskt Center, SVT, Stockholm. The purpose has been to find out what guidelines and policies SVT has regarding infographics while producing infographics in a professional environment. In addition, I present the daily routine at SVT and the tools used during the work process. Furthermore, the paper contains a reflection of my work effort during the internship as well as thoughts on how I adjusted to the guidelines in question. Finally, the essay treats some examples of infographics which I produced during my time at SVT..