Bakgrund: Sjuksköterskeutbildningens karaktärsämne bygger på ett metaparadigm bestående av begreppen människa, hälsa, miljö och omvårdnad. Detta metaparadigm ligger till grund för de omvårdnadsvetenskapliga teorierna, begreppsmodellerna och slutligen den kliniska professionen. Huruvida vetenskapen ska benämnas omvårdnadsvetenskap eller vårdvetenskap råder ännu ingen konsensus kring, inte heller huruvida omvårdad eller vårdande ska användas som term för sjuksköterskans kunskaps- och kompetensområde. Denna oenighet leder till en begreppsförvirring och en begreppsoklarhet hos studenterna. Vidare uppfattar studenterna ett glapp mellan teori och praktik.

Bakgrund. Smittsamma sjukdomar har i alla tider har framkallat rädsla och fördomar. När vårdaren möter patienter med smittsamma sjukdomar måste de kunna ge trygg vård som grundar sig på teoretisk och praktisk kunskap. I dag möter vårdaren många patienter som bär på smittsamma sjukdomar, nya och tidigare kända, upplevelserna skiljer sig åt beroende på hur mycket kunskap de har om sjukdomen. Syfte.

Jag har här försökt göra en projektredogörelse med utgångspunkt i en socialkonstruktionistisk diskussion om genus i förhållande till ämnet slöjd. Syftet var att undersöka huruvida grundskolans gängse uppdelning mellan trä- och metallslöjd respektive textilslöjd har förutsättning att fungera som feministisk strategi. Undersökningen utfördes - medelst ett diskursteoretiskt angreppssätt ? genom litteraturstudier, elevintervjuer och praktisk-estetisk gestaltning. I denna undersökning fann jag tre teman, vilka blev grundbultarna i resonemanget.

Levnadsvanorna hos barn och unga i dagens samhälle har ändrats i en negativ riktning, med begränsad fysisk aktivitet och sämre matvanor. Skolan är en plats som kan gynna barn och ungas kost och hälsovanor. Idrott och hälsa samt hem och konsumentkunskap är två ämnen som kan bidra till att främja elevernas hälsa. En bra skolgårdsmiljö och en lugn måltidssituation har betydelse för elevernas prestationer och trivsel. Barn äter många av sina måltider i skolan och skolan har möjlighet att påverka deras matval i en positiv riktning.

Syftet med denna uppsats är att se möjliga effekter av ett förvärv på företagets ekonomiska ställning. Denna studie är en kvantitativ studie med deduktiv ansats, vi har använt oss av sekundär data och med en metod som heter nya RIV metoden. Med hjälp av RIV metoden har vi med flera olika formler och beräkningar nått vårt resultat som säger att företag fått negativ ekonomisk ställning vid förvärv..

Sammanfattning:Genom en intervjustudie med tre personer som arbetar med sex- ochsamlevnadsundervisning på särskolan undersöks och analyseras diskurser om intellektuellfunktionsförmåga och intellektuell funktionsnedsättning i relation till sexualitet och kön.Studien försöker svara på hur dessa kategorier står i relation till varandra och hur dekan förstås som samkonstruera(n)de. Vidare undersöks diskurserna i relation till hurföreställningarna om intellektuell funktionsförmåga, kön och sexualitet påverkarmöjlighet till subjektivitet för personer med intellektuella funktionsnedsättningar ochvilka subjektspositioner som o/möjliggörs för dem.I en diskurs om intellektuell funktionsförmåga som en linjär utveckling sågs hurförmågan att fatta egna beslut nedsattes just genom omgivningens förväntan på en sådanoförmåga hos personer med intellektuella funktionsnedsättningar. Detta fickkonsekvenser för personernas sexualitet och även möjlighet att forma en känsla av etteget själv. Diskursen omöjliggjorde subjektspositioner som vuxen, förälder och ävenhandlande sexuella subjekt. Dock visade informanterna på motstrategier hos eleverna.I en diskurs om utsatthet bekräftades bilden av personer med intellektuellafunktionsnedsättningar som sexuellt utsatta, även om skillnader mellan könen blev tydliganär maktordningar om kön och funktionsförmåga samkonstruerades.Genom att förstå elevernas intellektuella funktionsförmåga som ett görande snarareän ett varande kunde informanterna närma sig svårigheter som benämnandet innebar förde elever som inte själva såg sig som tillhörande kategorin.

Läkemedelsassisterad underhållsbehandling för opiatberoende har sedan 1966 bedrivits i Sverige, och har genom tiderna varit föremål för diskussioner och debatter. Syftet med denna studie är att granska hur debatten kring underhållsbehandling utformats i media och genom vilka aktörer. Det empiriska materialet består av texter från svensk storstadspress, under tidsperioden 2010-2013. Studien utgår från ett socialkonstruktionistiskt perspektiv. Analysen utgår från Norman Faircloughs kritiska diskursanalys, och främst från dennes tredimensionella modell som innefattar textanalys, analys av diskursiv praktik samt social praktik.

I denna undersökning riktas intresset mot att förstå och belysa sätt att tänka kring utbildningsplanering, undervisningens organisering och utbildningens relevans och betydelse i samtiden och framtiden, och detta under en period från 1957 till 1975. Mer specifikt närmar sig undersökningen den satsning på undervisningsteknologi och utbildningsteknologi som görs inom utbildningssystemet under denna period. I detta närmande används en diskursiv textanalytisk metod, Michel Foucaults arkeologiska angreppssätt, för att söka belysa periodens utbildningsmässiga tänkande, såsom detta tar sig uttryck i relationen mellan utsagor producerade av politiska, fackliga och vetenskapliga aktörer engagerade i utbildning ? och mer specifikt i grundskolans utveckling. Jag använder sedan en kritiskt diskursiv teoribildning, med huvudvikten lagd vid Foucaults genealogiska inriktning, för att skapa en förståelse för vad som i denna undersökning berörs som ett u-teknologiskt vetandeobjekt.

Miljön på en intensivvårdsavdelning är utformad för att vårda kritiskt sjuka patienter med livshotande skador. Rummet är fyllt med högteknologisk apparatur, höga ljud, ofta flera patienter på samma sal och personal som ständigt närvarar i rummet. Närstående har en stor betydelse för patienten och de har behov av att få vara nära, få information och känna delaktighet när deras anhörige är svårt kritiskt sjuk. Intensivvårdsmiljöns påverkan på den närståendes besök är viktigt att lyfta fram för att kunna möta närståendes önskan att vara nära samt skapa en vårdande miljö där både patientens och närståendes behov beaktas. Syftet med studien var att undersöka närståendes upplevelser av att besöka en anhörig i intensivvårdsmiljön.

Uppsatsen tar sitt avstamp i ämnet krigsvetenskap och den förändring av försvarsmaktens verksamhet som de kombinerade uppgifterna, insatsförsvar och fredsbevarande insatser har skapat. Den del av krigsvetenskapen som uppsatsen riktas mot är krigföringens grundprinciper och tillämpningen av densamma inom de nya ramar som försvarsmakten agerar inom.Syftet med uppsatsen är att undersöka huruvida en skillnad mellan teori och praktik har uppstått gällande krigföringens grundprinciper. Genom att avgränsa området till taktisk och operativ nivå, de grundprinciper som finns i den svenska marina doktrinen och det svenska ytstridsvapnet, görs en problemformulering och uppsatsens frågeställning definieras till: Vilka skillnader kan utrönas mellan den teoretiska innebörden av krigföringens grundprinciper och den tolkning av dessa som görs inom dagens svenska ytstridsvapen?En kvalitativ metod, där litteraturstudier och intervjuer används som forskningstekniker, fastställs som lämplig metod för uppsatsen. Därefter diskuteras validitet och generaliserbarhet samt källorna ur en kritisk synvinkel.

Trots att en misslyckad implementering av ett affärssystem kan få allvarliga konsekvenser för verksamheten såväl ekonomiskt som organisatoriskt, har affärssystemets kraftfulla fördelar inneburit att allt fler verksamheten väljer att genomföra en implementering. Den tidigare forskningen har därför fokuserat på att identifiera kritiska framgångsfaktorer vid implementering av affärssystem. Men trots denna kännedom misslyckas flertalet implementeringar och studien syftade därför till att bidra med kunskap gällande vad som är kritiskt vid implementering av affärssystem. För att uppnå studiens syfte krävdes kunskap dels om vilka faktorer som är kritiska vid implementering av affärssystem, men även vad som är viktigt att tänka på gällande de kritiska faktorerna. Studien utformades utifrån en kvalitativ forskningsstrategi där insamling av empiri genomfördes med hjälp av ett flertal semi-strukturerade intervjuer med respondenter som alla hade lång erfarenhet gällande implementering av affärssystem.

Syfte: Att via granskning av Staffanstorpshus AB som helhet, med beaktande av den dominerande politiska ideologin,, beskriva och analysera den kommunala verksamhetsstyrningen.Metod: Vi har genomfört en kvalitativ studie, pga. vårt intresse av att ge frihet åt intervjupersonerna att uttrycka det de ansåg vara väsentligt. Uppsatsen är av deduktiv karaktär och en teoretisk referensram har sammanställts utifrån befintlig teori och modeller.Teoretisk referensram: Levers of control, Management control systemsEmpiri: De genomförda intervjuerna har försett oss med en djupgående inblick angående hur Staffanstorpshus AB styrs idag.Slutsatser: Det mest väsentliga vi har kommit fram till i våra slutsatser är att Staffanstorps kommun idag styr Staffanstorpshus AB med mjuka händer och låter den operationella ledningen ta alla de detaljerade besluten rörande bolaget. Ägardirektiven som kommunen skrivit efterföljs av bolaget men där finns inga direkta incitament kopplade till uppfyllelse av målen i direktiven. Vi tror att om man utvecklar ett belöningssystem som är kopplat till ägardirektiven, kan man öka motivationen.

Denna kandidatuppsats analyserar hur den svenskkyrkliga självförståelsen ser ut inom Guds hus-projektet i Nacka församling utifrån ett religionsteologiskt perspektiv. Användandet av en empirisk teoretisk modell nämligen ?4 voices of theology? framtagen av Action Research ? Church & Society (ARCS) i Storbritannien har gjort det möjligt att beskriva hur den svenskkyrkliga självförståelsen ser ut inom Guds hus-projektet och hur denna självförståelse påverkar den religionsteologi som förmedlas ur ett svenskkyrkligt perspektiv. Genom att använda den empirisk teoretiska modellen bestående av fyra olika aspekter av teologi; adopterad, normativ, formell och operativ teologi har bilden av den svenskkyrkliga självförståelsen blivit tydligare. Den empiriska teorin har sedan ställts mot ett material från gruppintervjuer där företrädare för Nacka församling involverade i Guds hus-projektet; både anställda och förtroendevalda har blivit intervjuade utifrån frågeställningar som berör den svenskkyrkliga självförståelsen av Guds hus-projektet och religionsteologi. Efter att ha analyserat materialet är slutsatsen att Guds hus-projektet religionsteologi i synnerhet är en kontextuell och erfarenhetsgrundad religionsteologi. Guds hus-projektet har lett fram mot Diapraxis, vilket innebär att religionsteologin har omvandlats och blivit praktik. Församlingens företrädare uttrycker själva att vad man gör inom Guds hus-projektet är att vilja ta ett steg bortom religionsteologin till vad man själva beskriver som en ?uppenbarelseteologi? eller ?kärleksbudets teologi?. Begränsningarna i analysen är att den enbart baseras på företrädare från Svenska kyrkan, Nacka församling, vilket är ett av de tre samfund som Guds hus-projektet utgör.

Dagens anestesisjuksköterskeutbildning är en specialistsjuksköteskeutbildning på avancerad nivå och ska ge en fördjupning av kunskaper, färdigheter och förmågor för att klara ett självständigt arbete. Anestesisjuksköterskor skall kunna hantera komplexa situationer och kunna identifiera patientens unika vårdbehov samt kunna utvärdera dessa genom omvårdnadsåtgärder. Utbildningens mål utmynnar i en god och säker vård för patienten vilket innefattar väl utbildad personal. Lärandet beskrivs som en process, en utveckling av förståelse. Det talas om lärprocessen som antingen yt- eller djupinriktad.

Uppsatsen tar sitt avstamp i ämnet krigsvetenskap och den förändring av försvarsmaktens verksamhet som de kombinerade uppgifterna, insatsförsvar och fredsbevarande insatser har skapat. Den del av krigsvetenskapen som uppsatsen riktas mot är krigföringens grundprinciper och tillämpningen av densamma inom de nya ramar som försvarsmakten agerar inom.Syftet med uppsatsen är att undersöka huruvida en skillnad mellan teori och praktik har uppstått gällande krigföringens grundprinciper. Genom att avgränsa området till taktisk och operativ nivå, de grundprinciper som finns i den svenska marina doktrinen och det svenska ytstridsvapnet, görs en problemformulering och uppsatsens frågeställning definieras till: Vilka skillnader kan utrönas mellan den teoretiska innebörden av krigföringens grundprinciper och den tolkning av dessa som görs inom dagens svenska ytstridsvapen?En kvalitativ metod, där litteraturstudier och intervjuer används som forskningstekniker, fastställs som lämplig metod för uppsatsen. Därefter diskuteras validitet och generaliserbarhet samt källorna ur en kritisk synvinkel.