Denna fallstudie beskriver hur kunskap tar sig i uttryck och sprids mellan medarbetare på Nordeas telefonbank för privatkunder i Uppsala. För att analysera hur kunskap sprids har Nonakas SEKI modell för kunskapsöverföring använts som beskriver hur kunskap kan spridas genom fyra olika kanaler: socialisering, externalisering, internalisering och kombinering. Resultatet bygger på en kvantitativ enkätundersökning där 32 medarbetare deltog samt en kvalitativ intervju med Nordea Uppsalas personalchef och utbildningssamordnare. Innan undersökningen genomfördes formulerades tre hypoteser i avsikt att utreda 1) Om majoriteten av kunskapen som sprids mellan respondenterna i urvalet är implicit 2) Om det finns en skillnad mellan hur män och kvinnor tar till sig och sprider kunskap och 3) Om medarbetare med längre erfarenhet besitter mer implicit kunskap. Resultatet visar att majoriteten av den kunskap som sprids är explicit, att det finns en skillnad mellan hur män och kvinnor tar till sig och sprider kunskap och att medarbetare med längre erfarenhet besitter mer implicit kunskap.

Bakgrund: I det kunskapssamhälle vi är på väg in i blir kunskapen viktigare även för företag. Väl använda rutiner för överföring och skapande av kunskap lägger grunden för bestående konkurrensfördelar. Syfte: Syftet med uppsatsen är att skapa en modell för överföring och skapande av kunskap i en organisation. För att göra detta kommer vi att: · Ge en definition på kunskap. · Studera förutsättningar och hinder som finns vid överföring och skapande av kunskap.

Jämställdhet är ett mål som eftersträvas i både gymnasieskolan och samhället i stort. Tidigare forskning har studerat jämställdhet i gymnasieskolan, könsskillnaderna i klassrummet och lärares interaktion med eleverna i förhållande till genus/kön och jämställdhet. Dock saknas det en större förståelse för hur just gymnasielärare uppfattar detta ämne. Därför är syftet med denna undersökning inom ramen för så kallade gymnasiegemensamma ämnen beskriva hur lärarna upplever jämställdhet i relation till eleverna. För att kunna besvara syftet har en teoretisk ram använts som visar på hur man kan arbeta jämställt.

Uppsats för avläggande av filosofie kandidatexamen iKulturvård, Trädgårdens hantverk och design15 hp 2011.

En sammanfattning av uppsatsen på maximalt 8000 tecken.Syftet är att visa hur värdet på en option hos ettrentingbolag förhåller sig till en optionsvärdering utifrån en traditionell teoretisk modell. Häri ingår också i syftet att skapa förståelse för hur rentingbolaget prissatt sin option. Vidare är ett delsyfte att beskriva hur en del av kunderna ser på värderingen av den option de har i avtalet med rentingbolaget.Vårt angreppssätt är deduktivt då vi utifrån befintlig teori har utformat en lämplig värderingsmodell. Vi har valt en kvalitativ forskningsmetod och med hjälp av en fallstudie undersökt ett fallföretag och en analysenhet, ett optionskontrakt.Teorin vi har använt oss av är optionsteori, binomial optionsvärdering och teori kring volatiliteten har hjälpt oss att värdera fastighetsoptionen i fråga.Undersökningar har visat att varken kunder eller Skandrenting använder sig av någon teoretisk optionsvärderingsmodell. Skandrentings option visade sig vara undervärderad i förhållande till vår teoretiska beräkning..

Bakgrund: Substansberoendet ökar stadigt i hela världen, vilket ökar trycket på den somatiska vårdens kunskap att vårda patienter med substansberoende. Sjuksköterskor upplever att de inte har tillräcklig kunskap och erfarenhet av att behandla patienter med substansberoende, vilket ofta leder till att patienter känner sig felbehandlade och sjuksköterskor känner sig obekväma i sin sjuksköterskeroll i olika vårdsituationer. Syftet var att undersöka hur sjuksköterskors utbildning påverkar omvårdnad av patienter med substansberoende, inom den somatiska vården. Metoden är en litteraturstudie med fokus på sjuksköterskors utbildning om substansberoende och omfattar sju kvantitativa och sex kvalitativa vetenskapliga artiklar från olika delar av världen. Resultatet visade sjuksköterskors upplevelse i mötet med substansberoende patienter och behov av utbildning för sjuksköterskor om substansberoende.

Först presenteras metafysisk funktionalism. En Ramseysats för smärta spelar en central roll som en implicit definition av ett mentalt tillstånd över sensorisk input och beteendemässig output. Därefter presenteras reliabilismen som en teori om kunskap. Några allmänna kunskapsteoretiska problem, samt några av reliabilismens problem presenteras. De mest relevanta problem är följande: fallet med en elak demon, klärvoajans samt Mr.

Uppsatsen syftar till att undersöka en organisations förutsättningar till att använda intranätet för kunskapsspridning. Även vilken roll som intranätet har för användarna kommer att studeras. Vidare vill jag synliggöra ett problem som många gånger uppkommer med intranät, att organisationers förväntningar på intranät inte lyckas realiseras. Tidigare forskning har visat att intranät kan användas som ett verktyg för Knowledge Management. Knowledge Management handlar om att använda lärande som ett sätt att utveckla organisationens materiella och immateriella tillgångar.

Detta examensarbete handlar om byggbranschens syn på samverkansformen partnering Genom att vi har intervjuat aktörer som är verksamma inom olika områden i byggbranschen har vi skapat ett underlag för att kunna belysa åsikterna om samverkansformen partnering ur flera perspektiv. Vi redovisar även hur samverkansformen partnering påverkar ett projekt jämfört med ett projekt som styrs efter traditionella former.Idén om examensarbetet utarbetades med Lars Fredriksson på NCC. För att skapa oss kunskap och en grund att stå på började vi med att bearbeta litteratur inom området för att på så sätt kunna författa en teoretisk referensram. Med stöd av den teoretiska referensramen utformades sedan ett formulär med frågor som vi sedan använt oss av i våra intervjuer. För att få ut maximal effekt av intervjuerna har vi använt vi oss av en diktafon vilket inneburit att ingen information gått förlorad.

Syftet med uppsatsen var att fördjupa min kunskap om suggestopedi för att se om den möjlihen har goda förslag på vad som skapar bra förutsättningar för lärande. Vidare vill jag undersöka om dessa tankar om suggestopedi som pedgogiskt förhållningssätt finns på skolor idag, och i så fall i vilken form, medveten, omedveten, som helhet eller i delar. Uppsatsen tar även upp elevernas verkliga upplevelse ställt mot lärarens förhållningssätt i klassrummet. I studiens inledning presenteras tidigare pedagogiska strömningar och dessa ställs i diskussionedelen brevid suggestopedin för att se vad som eventuellt är överfört mellan dem och för att se vad som kan vara unikt för suggestopedin. Studien är uppdelad med en teoretisk del och en empisrisk del.

Kraven på dagens företag har ökat markant de senaste åren. För dagensföretag är det viktigt att hela tiden kunna mäta sig och helst även varasteget före sina konkurrenter. En viktig del i detta är att ha rätt typ avkompetens inom olika områden och positioner inom det egna företaget.För att uppnå det är det idag vanligt att företagen arrangerar traineeprogram.I denna uppsats beskrivs problematiken vid kunskapsöverföring tillen trainee och de problemområden som finns kring den processen.För att kunna utforma ett väl fungerande traineeprogram från företagetssida är det mycket viktigt att förstå vilka mål som företaget vill uppnå genomatt genomföra ett traineeprogram.Vårt tillvägagångssätt och metodval var att intervjua personer som genomgåttfallföretagets traineeprogram. Vi formulerat vårt problem som är;Hur överförs kunskap till trainees inom vårt fallföretag idag och kan denförbättras?Under arbetets gång upptäckte vi brister i fallföretagets traineeprogrammen vi fann även många positiva delar.

Bakgrund: Substansberoendet ökar stadigt i hela världen, vilket ökar trycket på den somatiska vårdens kunskap att vårda patienter med substansberoende. Sjuksköterskor upplever att de inte har tillräcklig kunskap och erfarenhet av att behandla patienter med substansberoende, vilket ofta leder till att patienter känner sig felbehandlade och sjuksköterskor känner sig obekväma i sin sjuksköterskeroll i olika vårdsituationer. Syftet var att undersöka hur sjuksköterskors utbildning påverkar omvårdnad av patienter med substansberoende, inom den somatiska vården. Metoden är en litteraturstudie med fokus på sjuksköterskors utbildning om substansberoende och omfattar sju kvantitativa och sex kvalitativa vetenskapliga artiklar från olika delar av världen. Resultatet visade sjuksköterskors upplevelse i mötet med substansberoende patienter och behov av utbildning för sjuksköterskor om substansberoende.

 Syftet med studien är att göra tydligt vilken kunskap förskollärare behöver om motoriska  reflexer i sitt arbete med barn samt ge en bild av verkligheten ute på fältet, vilken kunskap om reflexer finns hos förskollärare? I studien har fem intervjuer genomförts samt en rikstäckande enkätundersökning riktad till 400 förskollärare. Resultatet visar att förskollärare behöver en grundläggande kunskap om reflexer för att kunna observera, förstå och vidta alt. hänvisa till nödvändiga åtgärder. Det framgår även att kunskap om de kvarvarande primitiva reflexernas alt.

Kunskapsöverföring mellan projekt är ett ansvarsområde inom projektledning. Arbetsformen projekt är mycket kunskapsintensiv och det är av största vikt för organisationer att omhänderta kunskap som genereras inom projektverksamheten. Det finns dokumenterade svårigheter kring kunskapsöverföring från både framgångrika samt problemfyllda projekt och oftast förblir kunskapen individbunden och odokumenterad.För att genomföra kunskapsöverföring mellan projekt på ett effektivt sätt krävs att projektledare har kunskap om specifika metoder samt pedagogiska färdigheter ihop med bred projektledarkunskap. Syftet med denna studie är att belysa projektledares uppfattning om kunskapsöverföring mellan produktutvecklingsprojekt och vilka metoder som används. Den kvalitativa ansatsen fenomenografi har används för att analysera resultatet.

Bakgrunden till undersökningen bottnar i en, från vår sida, saknad av djupare utbildning kring betygsättning och bedömning inom lärarutbildningens inriktning hem- och konsumentkunskap. Men också ett intresse för tillvägagångssättet vid bedömningen i ett ämne som inte enbart innefattar katederundervisning utan också undervisning med matlagning i kök. Med detta som grund växte undersökningen och uppsatsen fram.Syftet för studien var att undersöka hur lärare i hem- och konsumentkunskap går tillväga för att samla in ett betygsgrundande underlag. För att besvara syftet valdes en kvalitativ metod, intervju. Studiens resultat grundar sig på fem intervjuer med fem lärare som undervisar i hem- och konsumentkunskap med varierande erfarenhet i yrket.