Epilepsi är en sjukdom som medför en rad olika konsekvenser i det dagliga livet. Det är viktigt att allmänsjuksköterskan inte enbart har kunskap om sjukdomen i sig, utan även känner till de konsekvenser som sjukdomen kan innebära för den enskilda individen. Syftet med föreliggande litteraturstudie var att undersöka vilka svårigheter personer med epilepsi kan uppleva i sitt dagliga liv samt belysa hur allmänsjuksköterskan på ett bra och professionellt sätt skall kunna bemöta personer med epilepsi och ta fram de individuella resurser individen besitter. Metoden som använts är evidensbaserad metod. Litteraturstudien bygger på fjorton vetenskapliga artiklar som granskats enligt Carlsson & Eimans (2003) bedömningsmall. Som teoretisk referensram har Carnevali (1999) använts.

Denna studie undersöker barns trovärdighetsarbete i institutionell intervjuinteraktion med grund i en problematisering av synen på barn som mindre trovärdiga. Studien syftar till att bidra med kunskap om hur barn orienterar sig mot trovärdighet samt om hur trovärdighet hanteras i social interaktion. Materialet består av utdrag ur åtta risk- och skyddsbedömningsintervjuer med barn i åldrarna 5-8 år och 9-12 år. Studien använder diskurspsykologi och samtalsanalys som teoretisk grund och samtalsanalys som metodologisk ansats. Undersökningen visar att barn orienterar sig mot trovärdighet genom tre typer av trovärdighetsarbete.

Bakgrund: Substansberoendet ökar stadigt i hela världen, vilket ökar trycket på den somatiska vårdens kunskap att vårda patienter med substansberoende. Sjuksköterskor upplever att de inte har tillräcklig kunskap och erfarenhet av att behandla patienter med substansberoende, vilket ofta leder till att patienter känner sig felbehandlade och sjuksköterskor känner sig obekväma i sin sjuksköterskeroll i olika vårdsituationer. Syftet var att undersöka hur sjuksköterskors utbildning påverkar omvårdnad av patienter med substansberoende, inom den somatiska vården. Metoden är en litteraturstudie med fokus på sjuksköterskors utbildning om substansberoende och omfattar sju kvantitativa och sex kvalitativa vetenskapliga artiklar från olika delar av världen. Resultatet visade sjuksköterskors upplevelse i mötet med substansberoende patienter och behov av utbildning för sjuksköterskor om substansberoende.

Denna studie undersöker barns trovärdighetsarbete i institutionell intervjuinteraktion med grund i en problematisering av synen på barn som mindre trovärdiga. Studien syftar till att bidra med kunskap om hur barn orienterar sig mot trovärdighet samt om hur trovärdighet hanteras i social interaktion. Materialet består av utdrag ur åtta risk- och skyddsbedömningsintervjuer med barn i åldrarna 5-8 år och 9-12 år. Studien använder diskurspsykologi och samtalsanalys som teoretisk grund och samtalsanalys som metodologisk ansats. Undersökningen visar att barn orienterar sig mot trovärdighet genom tre typer av trovärdighetsarbete.

Mentala modeller består av deklarativ och procedurell kunskap. Vad har dessa kunskaper för effekt på varann? Fitts och Posner (1967 enligt Rasmussen, 1991) presenterar en teori som beskriver en utveckling om hur en färdighet utvecklas. Enligt denna teori föregår deklarativ kunskap procedurell kunskap. Av resonemanget: hur kan barn rent intuitivt veta hur de ska göra? bildas en hypotes som ska ge svar på frågeställningen: är deklarativ kunskap alltid en förutsättning för den procedurella?Ett experiment utfördes med två oberoende grupper.

Studiens syfte är att undersöka barns perspektiv på kunskap och lärande, samt hur barn upplever förskolan som utbildningsinstitution. Ingrid Pramling genomförde under 1980- talet en rad studier kring barn och inlärning, men sedan dess är det relativt ont om forskning på området. Kvalitativa semistrukturerade intervjuer med tolv barn utgör undersökningens empiri. Analysverktyg är begrepp från barndomssociologin; being och becoming samt barnperspektiv och barns perspektiv. Resultatet av studien visar att barnen till största del ser kunskap som en praktisk färdighet samt att individer äldre än de själva anses besitta mer kunskap. De uttrycker att det är viktigt att lära inför framtiden.

Studien a?r en underso?kning om hur personal beskriver musikverksamheten i den omsorgsgren som erbjuder sysselsa?ttning fo?r personer med grav till lindrig intel- lektuell funktionsnedsa?ttning. Studien so?ker ocksa? svar pa? vilka reflektioner per- sonalen har kring musikverksamhet. Uppsatsens problemomra?de uppsta?r i ska?r- ningspunkten mellan det praktiska, vardagliga arbetet med musikanva?ndning i mo?tet med personer med intellektuell funktionsnedsa?ttning och uppsatsens pro- blemomra?de utifra?n det musikterapeutiska a?mnesomra?dets teori och tilla?mpning.Studien har den kvalitativa forskningsintervjun som metod.

Syftet med studien är att få en fördjupad kunskap i hur specialpedagoger ser på sin roll som kvalificerade samtalspartners i pedagogisk kollegial handledning.Studien tar sin utgångspunkt i ett kommunikations- och sociokulturellt perspektiv. Vi har valt Dewey som teoretisk utgångspunkt då hans teorier kring lärande och interaktion har relevans till vårt problemområde. Vi väljer också att luta oss mot Hatties forskning där han fokuserar på synligt lärande och kollegial utveckling.Studien vilar på en hermeneutisk forskningsansats och är genomförd som en kvalitativ studie med semistrukturerade intervjuer av sex yrkesverksamma specialpedagoger i olika kommuner och skolstadier.Studien ger en samstämmig bild av den kollegiala pedagogiska handledningens möjligheter till utveckling och lärande. Den pekar också på att pedagogisk kollegial handledning kan vara ett kompetenshöjande verktyg att använda sig av i den vardagliga praktiken i det systematiska kvalitetsarbetet. Det fanns en enighet om vikten av struktur och en kvalificerad samtalspartner som ledare.

I den här studien utvärderar jag effekter av ett förbättringsprogram i form av nya kunskaper varefter jag studerar hur och under vilka villkor dessa kunskaper används och sprids. Studieobjektet är ett servicehus som ger service till äldre med och utan demenssjukdom. Denna verksamhet har vid två tillfällen deltagit i förbättringsprogram anordnade av Region Skåne. I bägge programmen har man, som förbättringsverktyg använt sig utav Genombrottsmetodiken och båda dessa program ligger i fokus för studien. I denna kvalitativa studie har jag använt mig utav intervjuer som metod för datainsamling medan den teoretiska basen har utgjorts av teorin om innovationsspridning.

Sverige har många olika kliniker och institutioner som behandlar problem med ätstörningar och behandlingsformerna inom dessa är mycket varierande. Många av dem har lagt fokus på att ge sina patienter individanpassade resurser och ökad kunskap för att utifrån detta lära sig att ta eget ansvar för sitt tillfrisknande. Syftet med denna undersökning är att se på vilket sätt lärprocesser utvecklats och vilken ny personlig kunskap som påverkat tillfrisknandet till ett hälsosammare liv. Undersökningen har inspirerats av en narrativ ansats och metoden som använts är personlig intervju samt intervju via e-post och brev. Genom MHE Kliniken i Mora skickades brev till, sammanlagt, 20 personer som tidigare haft problem med ätstörningar men som nu anses friska efter professionella kriterier.

Samhället förändras och moderniseras hela tiden. Det ställs allt högre krav på bättre kommunikation hos organisationer och institutioner i samhället. Samtidigt står konstmuseet kvar som evig institution och kommunicerar dåligt eller överhuvudtaget inte alls. Hur ska därför konstmuseer kommunicera med sina besökare för att förmedla kunskap om sina samlingar? Utifrån dessa frågor och funderingar har uppsatsens bakgrund växt fram.Uppsatsen är en teoretisk litteraturstudie med syftet att undersöka hur forskare och yrkesmän anser att konstmuseer bör kommunicera med sina besökare, samt hur denna kommunikation ska översättas i praktiken.

Bakgrund: Trots att psykisk ohälsa är vanlig bland befolkningen, förekommer det fördomar och myter om personer med psykisk problematik. Personer med psykisk ohälsa har ökad förekomst av riskfaktorer i sin livsstil, men får trots detta inte samma uppmärksamhet och behandling vid somatisk sjukdom som övriga. Därför är det av stor vikt att sjuksköterskor har förmåga att bemöta personer med både psykiska och fysiska problem och göra dem delaktiga i vården. Ökad förståelse för bemötandet av personer med psykisk ohälsa inom somatisk vård kan bidra till att förbättra omvårdnaden. Syfte: Syftet med studien var att beskriva faktorer som kan ha betydelse för hur sjuksköterskor inom somatisk vård bemöter personer med psykisk ohälsa.

Syftet med den här erfarenhetsbaserade och vetenskapliga essän är att genom reflektion kring erfarenheterna, relevant litteratur och forskning undersöka olika arbetssätt för lärare och fritidspedagoger att kunna hjälpa och stötta barn i svåra livssituationer. Essän tar sin början i tre berättelser om barn i svåra livssituationer, efter det följer ett tydliggörande av dilemmat i berättelserna. I undersökningen kopplas problematiken i berättelserna ihop med olika arbetssätt för hur lärare och fritidspedagoger kan hjälpa barn i svåra livssituationer. För- och nackdelar med de olika arbetssätten behandlas och diskuteras. Genom reflektion kring problemområdet uppstår kunskap och medvetenhet om hur det är lämpligt att lärare och fritidspedagoger stöttar och hjälper barn i svåra livssituationer.

Parenteral nutrition och vätska (PNV) eller enbart vätska används inom palliativ vård. En döende patient genomgår en isotonisk dehydrering; en långsam dehydrering där vätska och elektrolyterna minskar i samma proportion. Muntorrhet och törst är de vanligaste förekommande symtomen och lindras lättast med munvård. Vid dehydrering och svält bildas naturlig anestesi och analgetika i kroppen som ökar patientens komfort. Virginia Henderson utgör en teoretisk referensramen i denna studie.

Sociala rörelser som utmanar den rådande ordningens etablerade värden och målsättningar formeras ständigt, och utverkar nya kamper, på den samhälleliga arenan. Allt för ofta ses dessa rörelser som något hotande, som uttryck för irrationella utbrott av affekt, snarare än som symptom på grundläggande samhälleliga konflikter och kontradiktioner, vars artikuleringar bör förstås i relation till samhället som en helhet, och till dess dominerande diskurser. Och allt för sällan ses värdet i den kunskap som skapas inom dessa rörelser, en kunskap som ofta brukar komma samhället till del, men även förskjuta de gränsdragningar som konstituerar kunskapen, makten och vetandet.Utifrån ett studium av Förbundet Kommunist, en liten organisation inom den svenska revolutionära 70-talsvänster som hade sina rötter i 60-talets studentuppror, den så kallade bokstavsvänstern, diskuteras dels, på ett mer generellt plan, hur man kan förstå fenomenet sociala rörelser, utifrån teorier som står i relation till en marxistisk problematik (med teoretiker som Antonio Gramsci, Louis Althusser, samt Chantal Mouffe och Ernesto Laclau). Dels diskuteras och undersöks hur denna organisations artikuleringar kan förstås, i sin historiska, sociala och diskursiva kontext, utifrån en symbolorienterad kulturanalys. Främst fokuseras på den leninistiska diskurs som organisationen verkade inom, samt den "proletarisering" som organisationens medlemmar företog.