Denna studie inriktar sig på att undersöka på vilket sätt läromedlen i filosofi på gymnasiet skapar möjligheter för utbildning för hållbar utveckling. Totalt har 16 stycken filosofiläroböcker granskats. Från detta följer två frågeställningar som behandlas i studiens analys och diskussion:Är läromedlens behandling av hållbar utvecklings dimensioner heltäckande? Vilka delar av hållbar utveckling behandlas av filosofiläromedlen och vilka delar utelämnas?Påverkar styrdokumentens inställning till utbildning för hållbar utveckling innehållet i läroböckerna i enlighet med ett läroplansteoretiskt perspektiv? Fokus ligger på ämnes- och undervisningsinnehållet, snarare än på undervisningsmetoder i utbildning för hållbar utveckling. Vidare innehåller studien ett tidsperspektiv som sträcker sig från 70-talet fram till år 2012, vilket möjliggör en undersökning av hur styrdokumentens och läromedlens inställning till utbildning för hållbar utveckling förändras under den här tidsperioden.Studiens resultat visar att det i filosofiläroböcker på gymnasienivå går att hitta relativt mycket innehåll som kan kopplas till någon av hållbar utvecklings tre dimensioner.

Syftet med detta examensarbete är att undersöka i vilken utsträckning gymnasielärare i filosofi anser att de nya ämnesplanerna utgör ett stöd i deras undervisning och bedömning av elever och om de anser att ämnesplanerna möjliggör en likvärdig bedömning. För att undersöka detta genomfördes tre semistrukturerade intervjuer med gymnasielärare i filosofi. Intervjuerna följde en intervjuguide om 12 frågor som intervjupersonerna hade fått ta del av före intervjuerna. Intervjuerna transkriberades sedan och resultaten av dem presenteras i resultatdelen. I litteraturgenomgången presenteras forskning ur lärarperspektiv om ämnesplanerna med kvalitativa betygskriterier. Det nya betygssystemet som infördes 1994 visade sig leda till en olikvärdig bedömning.

Artificiell intelligens (AI) har diskuterats filosofiskt under lång tid. I och med datorns uppkomst och utveckling har dock nya filosofiska grenar framkommit. Den filosofiska AI:n syftar ofta att modellera människans kognitiva förmågor. AI är inte bara ett filosofiskt ämne utan andra områden har även ett intresse av AI. Med hjälp av avancerade system som till exempel expertsystem, artificiella neurala nätverk (ANN) samt viss robotik kan datorn och dess mjukvara tillämpas i allt mer avancerade och kommersiella situationer.

Arbetet är en teoretisk fördjupning genom en litteraturstudie kring begreppet den Andre. Studien tar upp begreppet utifrån olika discipliner som filosofi, kulturstudier och psykologi, främst psykoanalys men även i en mer allmän betydelse. Studien sätter även den Andre i en historisk kontext samt belyser olika sammanhang som begreppet har använts och används i, inom samhällsvetenskapen. Studien visar att den Andre har skilda betydelser inom olika discipliner samt att olika teoretiker har lagt in olika innebörder i begreppet. Samtidigt finns det också gemensamma beröringspunkter. Bland annat är den Andre på olika sätt meningsskapande och något relativt, vi är varandras den Andre, förutom i undantagsfall. I flera sammanhang finns det också en maktdimension kopplat till begreppet. Den Andre förklaras och beskrivs sedan i ett gestaltande arbete i form av en tecknad serie. Vem är den Andre? En serie som gör anspråk på att vara pedagogisk så till vida att den förklarar olika innebörder av begreppet..

The ideas of Sokrates and Plato compared with the ideas in the Swedish curriculum from 1994..

In this essay a social perspective on the mind is explored and argued for. The essay moves from a discussion of a social collective foundation for the individual mind to a discussion ofthe main alternative ways of describing the shared social world, namely an action-centred perspective and a power-centred perspective. It is shown that these two perspectives are combinable. A combination of the two perspectives is therefore recommended for a more balanced way of describing the shared social world. In this essay it is argued for that the individuals? mind and her identity is dependent on the surrounding community.

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur gymnasieelever upplever filosofiämnet. Studiens resultat är tänkt att bidra till diskussionen om hur filosofiutbildning kan utvecklas vid högre studier. I avsnittet om tidigare forskning redogörs det för hur analytisk filosofi har en ledande ställning vid svenska högre lärosäten samt hur filosofiutbildningen lider av en snedfördelning gällande kön och social klass bland de studerande vilket kan hämma utbildningens kvalitet. Det empiriska materialet har samlats in genom fokusgruppsintervjuer med totalt fem elevgrupper som alla har tagit del av filosofiämnet vid olika skolor i Uppsala. Genom det fenomenologiska angreppssättet riktar studien in sig på hur eleverna upplever ämnet kopplat till deras vardag, samt hur dessa upplevelser manifesteras med andra under intervjuerna.

Bakgrund och problem:Den finanskris som drabbat Sverige under 1990-talet återkom i ny skepnad under hösten 2008och gav författarna inspiration att undersöka Handelsbanken, dess verksamhet och hur krisenpåverkar banken.Syfte: Syftet med denna uppsats är att undersöka och analysera Handelsbanken för att ?skrapapå ytan?. Med detta uttryck menas följande. Att skapa en uppfattning om i vilken situationbanken befinner sig i denna kris och hur deras strategi, filosofi och handlingar före 2008 årsfinanskris kommer att påverka den fortsatta verksamheten.Metod:För att utforma en lämplig metod har författarna utgått från problemformuleringen och måletatt nå uppsatsens syfte, där de funnit det lämpligt att använda sig av både kvantitativ ochkvalitativ metod.Resultat och slutsatser:Författarna har i uppsatsen funnit flera mer eller mindre avvikande mönster frånHandelsbankens filosofi under den undersökta perioden. Dessa avvikelser diskuteras islutsatserna och leder författarna till en insikt om allvaret i situationen.Förslag till fortsatt forskning: Hur banken ser på pantsättningens roll vidkreditbedömningen, Basels förenlighet med Handelsbankens decentraliserade styrning, hurägarstrukturen påverkar Handelsbankens verksamhet och om det enbart är till nytta med enstark koppling till industrin..

Arbetet är en källstudie över inlägg publicerade på skolverkets hemsida. Studien undersöker reaktioner gentemot förändringar i det samhällsvetenskapliga programmet gällande ämnena religionskunskap, filosofi och psykologi. Skolverkets förslag att slå samman filosofi med psykologi kritiserades utifrån administrativa problem. Ämnena ansågs dessutom vara alltför olikartade för att slås ihop med hänsyn till deras vetenskapliga metoder, innehåll och historik. Resultatet är i linje med Lindes begrepp ämnesprofessionell kod och Hargreaves begrepp påtvingad kollegialitet.

Lean och Agile är två arbetsmetodsfilsofier utvecklade från produktion respektive IT. Denna rapport ämnar besvara hur dessa är relaterade och om filosofierna med fördel kananvändas inom motstående område. En teoretisk litteraturstudie har genomförts med sökningar i databaser efter relateradforskning. Detta gav en god inblick om de både områdena var för sig och även omanvändandet av Lean inom IT. Däremot saknades information om Agile inom produktion.

Syftet med vårt examensarbete är att analysera Reggio Emilia- filosofins pedagogiska syn på barns delaktighet i förskolan. Studien är uppbyggd av tre olika moment bestående av en analys av delaktighet, Reggio Emilia- filosofins syn på delaktighet samt kvalitativa intervjuer. Delaktighet är ett svårdefinierat begrepp som behöver analyseras för att få en förståelse för dess innebörder. Eftersom Lpfö 98 ska styra Sveriges förskoleverksamhet är den vår mest centrala utgångspunkt i begreppsanalysen. Begreppsanalysen utgår även bland annat från John Deweys (1916/1997) tankar om lärandet samt Moira von Wrights (2000) punktuella- och relationella perspektiv med intersubjektiviteten i fokus.

AbstractThe name of this essay is: A content analyze of the expanded conception of text ? in the School curriculum?s for the subjects Swedish, Arts, Philosophy, and Religion by Maria Tollstedt (spring semester 2008), supervisor is Heike Graf.This essay is about the expanded conception of text. The theory for this work is the professor in literature Marshall McLuhans theories about Media being extensions of our bodies from the book Understanding Media (1964). The essay also discus and gives examples of definitions of what a text can be. This work examines and analyzes in what way the expanded conception of text implicitly and explicitly is being used in different Swedish governing school documents.

Syftet med denna litteraturstudie är att, genom aktuell forskning, undersöka om dialektisk beteendeterapi minskar självskadebeteende och psykologiska variabler som relateras till självskadeproblematik. Självskadebeteende är en avsiktlig handling utan intentionen att dö som, genom att skära, bränna eller slå sig själv, görs för att fly outhärdliga sinnestillstånd, minska ångest och skapa ett inre lugn. Det är den mest vanliga anledningen till att individer behöver akut sjukvård och det är en riskfaktor för att individen senare ska fullborda ett självmord vilket innebär att dessa individer är i ett stort behov av effektiv hjälp. Marsha Linehan utvecklade på 1990-talet dialektisk beteendeterapi (DBT) vilken främst fokuserar på att minska självskadebeteende och lära patienterna hantera psykisk smärta utan att skada sig. DBT bygger på kognitiv terapi, inlärningsteori, zenbuddhistisk filosofi och dialektisk filosofi.

Psykologi är ett ämnesområde som hittar nya tillämpningsområden, och under inledningen av 2000-talet har coaching blivit en trend. Uppsatsens syfte är att förstå hur teoretisk och empirisk bakgrund verkar in på hur professionella, heltidsarbetande coacher arbetar, samt hur psykologer kan hitta en vetenskaplig ingång i att arbeta med friska människors behov av växt och utveckling. Intervjuer utfördes med åtta coacher med varierande teoretisk bakgrund, samt psykologförbundets ordförande Lars Ahlin. Rapporten visar att coaching är ett mångfacetterat område, där utbildningar och branschstandard fortfarande är fragmenterat och svårt att få en överblick över. Coacher som inte är psykologer eller beteendevetare använder sig av sk erfarenhetsbaserat empiri med ett belief-based teoretisk ramverk.

Bakgrund och problem: Stena fastigheter köpte upp Bostads AB Drott 2004, ett företag isamma storlek som Stena och har upplevt att det kunde ha gått bättre att integrera de bådaföretagen. Då Stena fastigheter har som filosofi att växa och kommer att köpa upp företag iframtiden vill de urskilja de primära problemen i förändringsprocessen.Syfte: Att beskriva de problem och hinder som Stena fastigheter upplevde vid uppköpet avBostads AB Drott samt vad som borde ha fokuserats på vid integrationen av företagen.Metod: Fjorton djupintervjuer gjordes bland personalen på alla tre bolag i Sverige, bådechefer och medarbetare. Empirin har sedan analyserats utifrån en teoretisk referensram omuppköp, förändringsmodeller och ekonomisk styrning.Resultat och slutsats: Flera faktorer, från dålig kommunikation till bristande tillvaratagandeav kompetensen i företaget, har identifierats till varför Stenas uppköp inte blev framgångsrikti alla avseenden. Faktorerna och fokusering redovisas i en modell för att försöka vägledaledningen.Förslag till fortsatt forskning: En studie där fler fall, med liknande kännetecken, för att seom några tendenser går att utröna. Ännu en intresseväckande aspekt för vidare studier är omdet går att skönja skillnader vid uppköp beroende på vilken bransch företagen arbetar i..