Utförligt och nyanserat - en intervjustudie med gymnasielärare i filosofi om hur de uppfattar ämnesplanerna
Syftet med detta examensarbete är att undersöka i vilken utsträckning gymnasielärare i filosofi anser att de nya ämnesplanerna utgör ett stöd i deras undervisning och bedömning av elever och om de anser att ämnesplanerna möjliggör en likvärdig bedömning.
För att undersöka detta genomfördes tre semistrukturerade intervjuer med gymnasielärare i filosofi. Intervjuerna följde en intervjuguide om 12 frågor som intervjupersonerna hade fått ta del av före intervjuerna. Intervjuerna transkriberades sedan och resultaten av dem presenteras i resultatdelen.
I litteraturgenomgången presenteras forskning ur lärarperspektiv om ämnesplanerna med kvalitativa betygskriterier. Det nya betygssystemet som infördes 1994 visade sig leda till en olikvärdig bedömning. Lärare uppfattade vidare betygskriterierna som vaga. En reformering av ämnesplaner och betygssystem skedde år 2011. Tidigare examensarbeten visar att lärare även uppfattar de nya kunskapskraven som otydliga, och att de betvivlar möjligheten av en likvärdig bedömning med de aktuella kunskapskraven. I teoridelen presenteras också två filosofididaktiska teorier om att ämnet kan delas upp i en faktadel och en färdighetsdel och att förmågan till metaanalys av filosofiska frågor är för filosofiämnet särskiljande.
Resultaten av intervjuundersökningen visar att lärarna anser att läroplanerna är användbara för att utforma undervisning, men deras tolkningar av de olika värdeorden flyter in i varandra till den grad att de blir svåra att åtskilja. Ingen av intervjupersonerna tror att ämnesplanerna utgör en grund för en likvärdig bedömning. Slutligen föreslås att det centrala innehållet och kunskapskraven tydligare struktureras efter filosofiämnets fakta och färdighetsdelar, vilket kunde underlätta förståelsen av dem för både lärare och elever.