Examensarbete syftar till att undersöka dels vilka byggherrar som genomför bostadsprojekt och dels hur markägorförhållanden såg ut när exploateringsprojekten initierades i olika kom-muner i Stockholms län. Dessutom undersöks antalet tillkommande bostäder. Undersökningen har gjorts genom granskning av detaljplanhandlingar, som vunnit laga kraft mellan åren 2005 och 2009, i åtta kommuner i Stockholmsregionen.I alla kommuner genomförs de flesta projekt, som är av större omfattning, av olika professio-nella byggherrar, men det förekommer att även mindre byggbolag genomför planen. Alltså finns det en stor variation av olika byggherrar i de flesta kommuner. I några kommuner är dock variationen av byggherrar något mindre, då det framkommer tydligt att vissa professio-nella byggherrar dominerar.

Rörelseförvärv som sker i flera steg, så kallade successiva förvärv reglerades tidigare enligtRedovisningsrådets rekommendationer RR 1:00. I samband med införandet av IFRS 2005kom IFRS 3 tillsammans med IAS 27 att ersätta RR 1:00. Emellertid reglerade dessaregelverk tillsammans enbart successiva förvärv då förvärvaren erhåller och inte dåförvärvaren redan innehar bestämmande inflytande. Reglering gällande successiva förvärv avdenna karaktär kommer att behandlas i reviderade IFRS 3R tillsammans med ändrade IAS27R som förväntas ersätta nuvarande regelverk IFRS 3 och IAS 27 under 2009. Det uppstodsåledes en unik situation i redovisningen i väntan på kommande reglering vilket gör attföretagen som utför förvärv av denna karaktär sätts i redovisningssituation utan vägledning.Eftersom nuvarande gällande regelverk inte behandlar successiva förvärv av denna art är detsåledes upp till företagen själva att välja hur de vill redovisa.

Vår teori innan arbetet var att avkastningen skulle öka med ett längre kalvningsintervall i första laktationen.Frågeställningen vi valde var följande:Kalvningsintervall mellan 1: a och 2: a laktationen, betydelse för avkastning?När frågeställningen var klar utarbetade vi en nollhypotes som sedan ställdes mot vår hypotes.För att få ett så homogent material som möjligt gjorde vi följande avgränsningar på djuren.? Komma från besättningar med avkastning på 9500-10 500kg ECM.? Inkalvningsålder på 24-26 månader.? Genomfört första och andra laktationer utan sjukdomsanmärkning i kokontrollen.? Renrasig SRB (svensk Rödbrokig Boskap) och SLB (Svensk Låglands Boskap).? Dräktiga mellan 50-200 dagar efter kalvning.Data hämtades från SvenskMjölk och samanställdes först i Excel och senare även i Minitab. Informationen bearbetades i Minitab var för att kunna räkna fram ett P-värde.Det är P-värdet som avgör om datan är statistiskt säkerställd eller inte. När vi fört in datan vi ville ha i Excel lät vi programmet räkna fram en graf för varderarasen där vi kunde utläsa vilken Tendens avkastningen hade i förhållande till antalet dagar mellan kalvning och dräktighet. Till vår hjälp i arbetet med att få framrepresentativa grafer hade vi vår statistiklärare Jan-Eric Englund.Det resultat vi fick fram var minst sagt förvånande i våra ögon! Avkastningen följde inte alls vår teori.

Syftet med vår studie var dels att belysa vilket (special-)pedagogiskt perspektiv som avspeglas i den enskilda pedagogens matematikundervisning, dels skapa förståelse för hur pedagoger uppfattar att undervisning kan relateras till elever som inte kan tillgodogöra sig de grundläggande kunskaperna i matematik. Under författandet av vår studie fördjupade vi oss i litteraturstudier som berörde begreppen matematiksvårigheter och dyskalkyli. Som analysverktyg i studien har vi använt oss av det relationella och det kategoriska perspektivet samt begreppen makt, kapital, habitus och fält. Studien är av kvalitativ karaktär och vi utförde fem intervjuer och fem observationer med pedagoger som är verksamma i grundskolans tidigare åldrar (år 1-6). Resultatet visade en Tendens till att majoriteten av pedagogernas inställning till begreppen allmänna matematiksvårigheter och dyskalkyli samstämde och att det förekommer elever i skolan som har svårigheter att lära sig matematik.

Bakgrund: Smärta är en subjektiv upplevelse och därmed unik för den enskilde individen. Att hjälpa och vårda en patient med smärta kräver kunskaper och inlevelseförmåga hos vårdpersonalen. Sjuksköterskan har en viktig roll när det gäller bedömning och behandling av smärta. Efter bedömningen tar sjuksköterskan flera viktiga beslut som leder till både medicinska åtgärder och omvårdnadsåtgärder. Dokumentationen görs av sjuksköterskan och den skall bidra till patientens säkerhet.

Författaren till detta arbete har anledning att tro att piloter från olika flygsystem inom Flygvapnet känner olika stor grad av meningsfullhet med det arbete de utför. I detta arbete gör författaren en undersökning där han utifrån ett beteendevetenskapligt perspektiv försöker påvisa sådana skillnader mellan stridspiloter och transportflygpiloter. Samt vilka effekter dessa skillnader i så fall kan innebära för piloternas hälsa och motivation i såväl yrket som i livet i allmänhet. Författaren beskriver utifrån Aaron Antonovskys teori om känsla av sammanhang (KASAM) hur det går att förklara varför vissa människor är bättre rustade än andra för att klara av problematiska situationer eller svåra händelser. Vidare beskriver författaren även vikten av att individer känner en meningsfullhet i det arbete de utför och hur detta kan påverka deras vilja till att stanna kvar i det.

Marknaden för så kallade ?High Yield Bonds? ? högavkastande obligationer ? har under det senaste årtiondet genomgått en remarkabel utveckling, särskilt i Europa. Ett ökat antal ?non-investment grade?-företag söker strategiskt att emittera dessa obligationer för att finansiera sina verksamheter, vare sig detrör sig om upprätthållandet av betalningsströmmar till leverantörer, anställda eller andra intressenter; kapitalanskaffning; företagsförvärv; refinansiering av lån; eller andra företagsrelaterade aktiviteter. Trots denna utveckling är marknaden för högavkastande obligationer i Sverige jämförelsevis liten.

I arbetslivet är det sedan flera år vanligt med slumpmässiga drogtester av arbetstagare. Där-emot är det i Sverige ytterst ovanligt att skolor utför slumpmässiga drogtester av elever i skolmiljö. Detta trots att elever, på samma sätt som alla anställda, omfattas av samma arbetsmiljölag. Skolinspektionen, liksom både Utbildningsdepartement och Statens Folkhälsoinstitut har hittills haft en kritisk hållning till drogtester i skolmiljö i allmänhet och slumpmässiga drogtester i synnerhet. En del av kritiken härrör ur att det inte finns evidens för en förebyggande effekt av slumpvisa drogtester i sig.Syftet med denna undersökning var att undersöka huruvida slumpmässiga drogtester i skolan kan ha en drogförebyggande effekt i sig.

Bakgrund och Problem: Det har visat sig att en gemensam nämnare bland de bakomliggande orsakerna till den senaste finanskrisen var bristande intern kontroll. Det var även en av orsakerna till att en svensk bank i augusti år 2010 gick i konkurs och det kan ses som högst oväntat med tanke på de utvecklade regler, ramverk och granskningar som finns för de svenska bankerna idag. För att den interna kontrollen i ett företag ska fungera väl måste den integreras i hela verksamheten. I dagsläget finns det tecken på att det råder en lucka mellan den interna kontroll som styrelse vill uppnå och den som når fram till medarbetarna i banken.Syfte: Uppsatsens syfte är att studera hur de fyra svenska storbankerna arbetar med intern kontroll idag samt analysera kommunikationen och integrationen av den interna kontrollen i verksamheten. Vidare vill vi bidra till en insikt om hur intern kontroll integreras och blir en del av det dagliga arbetet i banken.Metod/Empiri: Då studien undersöker hur kommunikationen och integrationen av intern kontroll ser ut i de svenska storbankerna, ansågs en enbart kvalitativ metod med intervjuer av personer som aktivt arbetar med intern kontroll inte vara tillräckligt.

Syftet med vår studie är att se hur ett antal hemlösa personer i Göteborg upplever och diskuterar kring sin livssituation med hänsyn till sina behov utifrån de insatser och stöd som erbjuds av socialtjänsten och frivilligorganisationer. För att uppnå vårt syfte har vi använt oss av följande frågeställningar. Hur upplever personer som är hemlösa bemötandet från socialtjänsten och frivilligorganisationer? I vilken utsträckning anser hemlösa personer att de får sina individuella behov tillgodosedda utifrån sin livssituation? Hur ser hemlösa personer på sin situation utifrån sin makt i förhållande till socialtjänstens och frivilligorganisationers makt? Hur ser hemlösa personer på det sociala stödets utformning utifrån socialtjänstens och frivilligorganisationernas ställda krav? Vi har använt oss av kvalitativa forskningsintervjuer. Våra intervjupersoner är personer som är hemlösa och personal från frivillighetsorganisationer som arbetar med hemlöshetsfrågor.

Mot bakgrund av min egen uppväxt, olika händelser under uppväxten och det jag upplevt under mina perioder i skolans värld så har jag fått ett intresse för religionsämnet, hur det faktiskt förhåller sig i dagens skola och hur det kanske borde vara.För att få denna undersökning till stånd har jag intervjuat 10 mellanstadielärare på tre olika skolor i en och samma kommun. Intervjuerna, som spelats in på band, har tagit cirka 30 minuter var. Dessa har jag sedan försökt sammanställa och jämföra med varandra för att finna svar på orsakerna till religionsämnets problematik i dagens skola. Intervjuerna är både ordagrant återgivna och i vissa fall sammanställda, för att underlätta för läsaren. Efter svaren på varje intervjufråga följer ett diskussionsavsnitt där jag redogör för mina egna reflektioner, vilka i regel är koncentrerade på just problematiken i ämnet och därför ganska pessimistiska.

ABSTRAKTVid kataraktkirurgi är det viktigt att med stor noggrannhet kunna beräkna ögats postoperativa refraktion. För detta finns det flera olika biometriformler, varav SRK/T, Haigis och Hoffer Q har ingått i denna studie.Syfte: Att jämföra hur de tre formlerna presterar i genomsnitt när man jämför den beräknade postoperativa refraktionen med det verkliga utfallet, samt att se om det finns någon skillnad i utfallet i relation till ögats axiallängd.Metod: Data från 81 ögon erhölls från ögonkliniken i Kalmar. Alla var uppmätta med IOLMaster och hade genomgått fakoemulsifikation. Den vikbara intraokulära lins som användes var Alcons Acrysof SN60WF. Data från biometrin sattes in i var och en av de tre formlerna och beräknad postoperativ refraktion jämfördes sedan med verklig.

Bakgrund och problemDet finns två drivande faktorer som formar grunden för hur multinationella företag agerar vad avser human resource management. Den ena är det tryck som finns att upprätthålla en intern konsistens och det andra är en yttre påverkan från den lokala miljön där företaget verkar. Dagens utveckling har lett till ett behov hos företag att vara flexibla på alla nivåer. Om vi ser till företagens humankapital så finns ett ökat behov inom området att sprida den kunskap som finns till alla nivåer och vidare till de dotterbolag som agerar på den globala marknaden. Detta faktum har medfört ett ökat behov att kunna omplacera personal till olika underavdelningar och även till de dotterbolag som verkar på denna marknad vilket i sin tur medfört ett ökat krav på flexibilitet och anpassningsförmåga hos den enskilda anställde.

Syftet med denna studie var att underso?ka hur mo?rning i vakuumpa?se och Tublin mo?r- ningspa?se pa?verkar olika egenskaper hos rostbiff, viktiga inom ko?ttkvalitet, med tyngd- punkt pa? a?tkvalitet, det vill sa?ga mo?rhet, saftighet och smak. Ba?da rostbiffarna fra?n a?tta Herefordkvigor anva?ndes och inom varje par tilldelades mo?rningsmetoderna slumpma?s- sigt. De packades och mo?rades i 14 dagar i 2,9oC. Ingen skillnad (p.

ABSTRAKTVid kataraktkirurgi är det viktigt att med stor noggrannhet kunna beräkna ögats postoperativa refraktion. För detta finns det flera olika biometriformler, varav SRK/T, Haigis och Hoffer Q har ingått i denna studie.Syfte: Att jämföra hur de tre formlerna presterar i genomsnitt när man jämför den beräknade postoperativa refraktionen med det verkliga utfallet, samt att se om det finns någon skillnad i utfallet i relation till ögats axiallängd.Metod: Data från 81 ögon erhölls från ögonkliniken i Kalmar. Alla var uppmätta med IOLMaster och hade genomgått fakoemulsifikation. Den vikbara intraokulära lins som användes var Alcons Acrysof SN60WF. Data från biometrin sattes in i var och en av de tre formlerna och beräknad postoperativ refraktion jämfördes sedan med verklig.