Sök:

Sökresultat:

557 Uppsatser om Temporära lokaler - Sida 37 av 38

Nordiska Ambassaden i Budapest

Ambassaden som institution har en lĂ„ng tradition bakom sig och associeras med hög prestige. En frĂ„ga som mĂ„ste stĂ€llas Ă€r hur den traditionen fungerar i dagens samhĂ€lle? Är det dags att uppdatera formen för hur en ambassad förhĂ„ller sig till sin omgivning, och rentav i grunden ifrĂ„gasĂ€tta ambassadens roll? Vilka problem möter svenska och nordiska ambassader idag, och hur kan arkitekturen hjĂ€lpa till att handskas med dem? Vilken roll kommer ambassaden att spela de kommande decennierna, och hur kan arkitekturen bidra till dess utveckling?Ökande samarbete och rörlighet mellan vĂ€stlĂ€nder och framförallt EU-lĂ€nder innebĂ€r att ambassaderna fĂ„r allt ett större kulturellt och identitetsskapande uppdrag, i och med att de konsulĂ€ra uppgifterna minskar. I en vĂ€rld med mer och mer informellt utbyte mellan lĂ€nder i form av turism, affĂ€rskontakter, utbytes-studier m.m. fĂ„r den officiella diplomatin en nĂ„got förĂ€ndrad roll.

Betydelsen av mötesindustrin : En studie av StockholmsmÀssan ur ett geografiskt perspektiv.

Dagens globaliserade samhÀlle illustrerar mÀnniskans levnadsmönster, dÀr fysiska avstÄnd inte lÀngre har betydelse, eftersom tekniken gör det mesta möjligt tex. gÀllande transporter och förflyttning. Trots detta Àr det personliga mötet viktigare Àn nÄgonsin. Att det personliga mötet blivit en sÄ central del i utvecklingen gynnar mötesindustrin. Denna kan delas in i olika typer av möten och tvÄ av dem som behandlas i uppsatsen Àr mÀssor och kongresser.

FörbÀttrad lagerkonstruktion för snökylaanlÀggningar i öppen
bassÀng

PÄ grund av en ökande befolkning, industrialisering, krav pÄ komfortkyla samt anvÀndning av elektronisk utrustning finns idag ett allt större kylbehov för lokaler och tekniska anlÀggningar i sÄvÀl Sverige som övriga vÀrlden. Kyla kan tillverkas pÄ flera olika sÀtt. Vanligast Àr att kylan tillverkas med kylmaskiner som drivs av el, men absorptionsvÀrmepumpar som drivs av vÀrme finns ocksÄ. Med stigande elpriser och med hÀnsyn till miljön Àr det dÀrför önskvÀrt att hitta alternativ till kylmaskinerna. En alternativ metod Àr att utnyttja lagrad kyla frÄn snö och is.

Styrning av vÀrmesystem i kontorsbyggnader : JÀmförelse mellan prognosstyrning, styrning som utnyttjar byggnadens vÀrmetröghet, samt traditionell styrning

En stor del av Sveriges energianvÀndning gÄr till bostÀder och lokaler. Ur en nationell synvinkel Àr energieffektiviseringar i befintliga byggnader dÀrför en potentiellt viktig del för att kunna nÄ de satta klimatmÄlen till Är 2020.I ett traditionellt styr- och reglersystem styrs framledningstemperaturen i ett vÀtskeburet vÀrmesystem efter en kurva som beror pÄ utomhustemperaturen. En del nya styr- och reglersystem tar Àven hÀnsyn till andra parametrar, sÄsom byggnaders vÀrmetröghet och lokala vÀderprognoser. Ett exempel pÄ ett sÄdant system Àr Ecopilot, utvecklat av Kabona. Nuvarande kunskap angÄende hur stor energibesparing som styr- och reglersystem med prognosstyrning och styrning som utnyttjar byggnadens vÀrmetröghet ger upphov till bestÄr till största del av referensfall som jÀmför byggnaders energianvÀndning före och efter installationen.I detta examensarbete undersöktes hur energianvÀndning och inomhusklimat pÄverkades av prognosstyrning och styrning som utnyttjar byggnaders vÀrmetröghet.

Den sanerade stadskÀrnan : frÄn maskin till museum?

KulturmiljövĂ„rden Ă€r en viktig del av den fysiska samhĂ€llsplaneringen. Även om planeringen i första hand handlar om utveckling och framtidsperspektiv, sĂ„ Ă€r de befintliga strukturerna och deras historia ett aldrig försumbart inslag i den planerade verkligheten. Hur dagens planering förhĂ„ller sig till den historiska miljön Ă€r till stor del en produkt av de rĂ„dande planeringsidealen och samhĂ€llsklimatet i övrigt. Kulturmiljöbegreppet har under de senaste decennierna vidgats, dels genom att fler typer av miljöer klassas som kulturhistoriskt intressanta, dels genom att det s.k. brukarperspektivet, d.v.s.

Den sanerade stadskÀrnan - frÄn maskin till museum?

KulturmiljövĂ„rden Ă€r en viktig del av den fysiska samhĂ€llsplaneringen. Även om planeringen i första hand handlar om utveckling och framtidsperspektiv, sĂ„ Ă€r de befintliga strukturerna och deras historia ett aldrig försumbart inslag i den planerade verkligheten. Hur dagens planering förhĂ„ller sig till den historiska miljön Ă€r till stor del en produkt av de rĂ„dande planeringsidealen och samhĂ€llsklimatet i övrigt. Kulturmiljöbegreppet har under de senaste decennierna vidgats, dels genom att fler typer av miljöer klassas som kulturhistoriskt intressanta, dels genom att det s.k. brukarperspektivet, d.v.s.

Utveckling av lokaler och gemensamma utrymmen i ett allmÀnnyttigt flerbostadshus byggt under miljonprogrammet.

Byggbranschen stÀlls inför stora prövningar med högt satta mÄl inom klimat- och energipolitiken och en omfattande pÄverkan pÄ naturmiljön till följd av dess stora material- och energiomsÀttning. Demonstrationsprojekt i byggbranschen anses vara ett viktigt steg i utvecklingen av ny byggteknik, men samtidigt finns det ett gap mellan goda resultat som demonstrationsprojekten kan uppvisa och det traditionella arbetssÀttet (Femenías, 2004) . Samtidigt som det finns ett behov av satsningar pÄ miljöanpassad nyproduktion, finns det ocksÄ ett stort behov av god förvaltning av vÄra befintliga byggnader. Bebyggelsen som helhet förnyas vÀldigt lÄngsamt; drygt 90 procent av de hus som finns Är 2020 Àr redan byggda (MiljövÄrdsberedningen, 2004). Byggnaders driftsskede har en betydande del i bygg- och fastighetssektorns miljöpÄverkan (Byggsektorns kretsloppsrÄd, 2001), vilket stÀller höga krav pÄ fastighetsbolag och fastighetsförvaltare.Syftet med denna rapport Àr att belysa fastighetsförvaltarens roll i arbetet mot en hÄllbar utveckling, men ocksÄ den eventuella problematik som rÄder med förvaltning av fastigheter som byggs som miljöprojekt.

Framtidens studentboende: En studie om studentens behov och krav pÄ sitt framtida boende med ett gestaltningsförslag i passivhusstandard

I Stockholm samt i andra storstadsomrĂ„den har bristen pĂ„ bostĂ€der och framför allt studentbostĂ€der varit lĂ„ngvarig. Detta beror enligt Boverket pĂ„ en kraftig folkökning i samband med ett relativt lĂ„gt bostadsbyggande. EfterfrĂ„gan pĂ„ högskoleutbildningar kommer fortsĂ€tta att öka, trots att vi inom nĂ„gra Ă„r kommer att ha passerat ungdomspuckeln. Detta samtidigt som Stockholms kommun vill gĂ„ snabbt fram i utvecklingen av energisnĂ„la byggnader. Redan 2015 ska alla nybyggda lokaler och bostĂ€der ha en högsta energiförbrukning per kvadratmeter som motsvarar energiförbrukningen för ett passivhus enligt Åfreds (2011).

?Jag hade tagit av mig kepsen om hon sagt till mig trevligt". Etnografisk studie av lÀrares samspel med elever som anses ha problemskapande beteende

Syfte: Studiens syfte Àr att undersöka hur pedagoger beskriver samt samspelar med elever som anses ha ett problemskapande beteende i skolan. För att genomföra detta har jag anvÀnt mig av följande frÄgestÀllningar;? Hur samspelar pedagogerna med elever som anses ha ett problemskapande beteende i skolan?? Har pedagogerna samspelsstrategier som verkar mer positiva respektive negativa för dessa elever? I sÄdana fall pÄ vilket sÀtt?? Hur beskriver pedagoger elever som de anser ha problemskapande beteende i skolan?Teori: Studien utgÄr ifrÄn ett sociokulturellt perspektiv, vilket Àr ett synsÀtt pÄ lÀrande dÀr alla mÀnniskor anses lÀra sig hela tiden, i alla sociala sammanhang, livet ut. Kunskaper och fÀrdigheter kommer frÄn de insikter och handlingsmönster som byggts upp historiskt i ett samhÀlle, och som vi blir delaktiga i genom interaktion med andra mÀnniskor. En av utgÄngs-punkterna för ett sociokulturellt perspektiv pÄ lÀrande och mÀnskligt tÀnkande och handlande, Àr att man intresserar sig för hur individer och grupper tillÀgnar sig och utnyttjar fysiska och kognitiva resurser.I alla dessa processer Àr kommunikation och interaktion mellan mÀnniskan avgörande.

Forum shopping genom artikel 3.1 i insolvensförordningen

Syftet med denna uppsats Àr att analysera huruvida, och i sÄ fall pÄ vilket sÀtt, EU-domstolens avgörande Eurofood och dÀrpÄ följande nationell domstolspraxis har minskat utrymmet för insolventa bolag att utföra forum shopping genom artikel 3.1 IF i jÀmförelse med rÀttslÀget innan Eurofood. Uppsatsens slutsats Àr att EU-domstolens uttalanden i Eurofood i viss mÄn har försvÄrat genomförandet av forum shopping. Innan Eurofood var det en utbredd praxis (fallen Enron Directo SL, Daisytek-ISA Ltd m.fl.) att bryta sÀtespresumtionen med hÀnvisning, sÄsom primÀrt och avgörande skÀl, till att det insolventa bolagets huvudkontorsuppgifter utförs i den medlemsstat dÀr den aktuella domstolen Àr belÀgen, trots att bolagets (hela) verksamhet utförs i en annan stat dÀr bolaget Àven har sitt sÀte. I Eurofood uttalade EU-domstolen att sÀtespresumtionen enbart kan brytas med hÀnvisning till objektiva och faststÀllbara omstÀndigheter för tredje man. DÀrvid uttalades att nÀr ett bolag bedriver verksamhet i den medlemsstat dÀr det registrerade sÀtet Àr belÀget, Àr den omstÀndigheten att dess ekonomiska val kontrolleras eller kan kontrolleras av ett moderbolag i en annan medlemsstat inte i sig tillrÀckligt för att kullkasta presumtionen.

Brott mot barn. FrÄn förhör till rÀttegÄng

Denna uppsats handlar om det lilla barnet i den stora rÀttsapparaten. 1979 förbjöd Sverige, som första landet i vÀrlden, barnaga och vÀldigt mycket har hÀnt pÄ omrÄdet sedan dess. GÀllande barn görs undantag frÄn principen om allas likhet inför lagen ? barn skall sÀrbehandlas positivt och hÀnsyn skall tas till barnets bÀsta.De senaste trettio Ären har antalet inkomna anmÀlningar till polisen om misstÀnkt barnmisshandel fördubblats. Av dessa berÀknas 70 % vara familjerelaterade.

Stadsliv och stormarknader : En fallstudie över Sandvikens centrum

Detta arbete syftar till att studera hur den fysiska miljo?n kan sta?rka stadslivet i staden genom att koppla ihop tva? handelsomra?den med olika karakta?r. Under andra halvan av 1900-talet har lokalisering av handel mer och mer fokuserats till la?gen utanfo?r stadens centrum pa? grund av bilsamha?llets framva?xt samt tillga?ngen och priset pa? mark. Handelns lokaler har dessutom vuxit och blivit allt sto?rre och mer ytkra?vande, na?got som det sa?llan finns plats fo?r i centrala la?gen.

Stadsliv och stormarknader - En fallstudie över Sandvikens centrum

Detta arbete syftar till att studera hur den fysiska miljo?n kan sta?rka stadslivet i staden genom att koppla ihop tva? handelsomra?den med olika karakta?r. Under andra halvan av 1900-talet har lokalisering av handel mer och mer fokuserats till la?gen utanfo?r stadens centrum pa? grund av bilsamha?llets framva?xt samt tillga?ngen och priset pa? mark. Handelns lokaler har dessutom vuxit och blivit allt sto?rre och mer ytkra?vande, na?got som det sa?llan finns plats fo?r i centrala la?gen.

Hot ice: en upplevelsebyggnad som integrerar arkitektur och
teknik för en hÄllbar utveckling

Upplevelseindustrin Ă€r ett av Sveriges största tillvĂ€xtomrĂ„den och turismen har stor potential att bli en av landets största marknader. Flera nordiska lĂ€nder satsar pĂ„ anlĂ€ggningar som lockar besökare norrut till snö och kyla. Utvecklingen i Sverige har dock inte följt med och det finns fĂ„ turistanlĂ€ggningar i landets nordliga delar. För att följa utvecklingen ska en anlĂ€ggning byggas vid polcirkeln vid sjön Öst-Kieratj i Jokkmokk. AnlĂ€ggningens arbetsnamn Ă€r ACA och stĂ„r för Arctic Circle Arena.

Bo onoff, en studie av boendeintegrering i externhandelsomrÄden

Sammanfattning Handeln har i alla tider varit stadens viktigaste funktion. BÄde direkt och indirekt har handeln varit den viktigaste stadsbildande faktorn, men kommunikationsmöjligheter och placering har ocksÄ haft betydelse. Sverige har alltid legat lÄngt framme vad det gÀller strukturomvandlingar för handeln. I början av 1900-talet var handeln förlagd till kvartersbutiker och saluhallar och till stadens torg. I flesta fall var det gÄngavstÄnd till butikerna och vÀldigt fÄ hade tillgÄng till bil.

<- FöregÄende sida 37 NÀsta sida ->