Svenska folket uppmärksammas ofta på olika miljöproblem. Såväl tidningar som radio- och TV-program fylls av nyheter och reportage om ozonskiktet, växthuseffekten, luftföroreningar och försurade marker och sjöar. Tanken att miljön behöver skyddas från mänsklig påverkan är emellertid ingen nyhet. Varningar för natur- och miljöförstörelse har yttrats i alla tider. Trots många enskilda insiktsfulla betraktelser under tidigare perioder kan man säga att det egentligen inte var förrän under tiden efter andra världskriget och på allvar inte förrän i slutet av 1960-talet, som förändringar i naturmiljön började uppfattas som miljöproblem och därmed som sociala och politiska angelägenheter.

Glaciologer har under en längre tid observerat förändringar av glaciärer på Svalbard, att några minskar i storlek och att vissa växer. Avsmältning med ökade havsnivåer och potentiellt ändrad havscirkulation till följd är ett scenario som berör människor över hela värden. Dessa förändringar kan eventuellt förklaras genom att koppla de meteorologiska förhållandena i området till större cirkulationsförändringar.De meteorologiska förhållandena över Svalbard har simulerats med en regional klimatmodell, WRF (Weather Research Forecasting), för tre domäner med upplösningarna 24 km, 8 km och 2,7 km. Modellen har testats i två versioner, standard-WRF med förvalda processbeskrivningar och WRF med processbeskrivningar anpassade för polärt klimat och har drivits med ERA-Interim data, som är en återanalys av de globala väderförhållandena framtagen av ECMWF. Resultaten från WRF har verifierats mot observationer uppmätta av AWS-stationer (Automatic Weather Station).

Vid dimensionering av lokal brand enligt bilaga C, i EN 1991-1-2, så erfordras en värmeutveckling som beräknas i bilaga E. Boverket hänvisar dock i Europeisk konstruktionsstandard, EKS, 9 att bilaga E inte får användas utan rekommenderar i stället att Boverkets allmänna råd om brandbelastning, BBRBE, bör användas. En problematik vid användandet av BBRBE, är att den inte innehåller några beräkningsmetoder för värmeutvecklingen. Det åvilar därför projektören att vid varje enskilt fall vid analytisk dimensionering använda sig av relevanta beräkningsmetoder för att beräkna effektutvecklingen vid lokal brand.Syftet med det här examensarbetet är därför att utreda och jämföra beräkningsmetoder i Eurokod för lokal brand i hyllställningar i livsmedelsbutiker med simuleringar i FDS, Fire Dynamics Simulator, för att komma fram till slutmålet som är att fastställa en metod för att ta fram brandeffektkurvor och temperatur-profiler vid dimensionering av lokal brand. En metod som baseras på ekvationer från bilaga C och bilaga E i EN 1991-1-2.

Detta examensarbete behandlar studien av att montera ett televapensystem på ett befintligt CV90 chassi, ett system som kan fungera som stör-, pejl- eller kommunikationsvagn. För samtliga system krävs en mast samt elektronisk utrustning. För att rymma den elektroniska utrustningen i vagnen måste en ny invändig layout tas fram vilket görs efter en konceptstudie. Den mest fördelaktiga lösningen är att placera elektroniken i speciella rackar längs den högra sidan i stridsrummet och operatörsplatserna på motsvarande plats längs den vänstra sidan. Måtten på elektroniken gör att taket måste höjas och tornet plockas bort.

Vid dimensionering av lokal brand enligt bilaga C, i EN 1991-1-2, så erfordras en värmeutveckling som beräknas i bilaga E. Boverket hänvisar dock i Europeisk konstruktionsstandard, EKS, 9 att bilaga E inte får användas utan rekommenderar i stället att Boverkets allmänna råd om brandbelastning, BBRBE, bör användas. En problematik vid användandet av BBRBE, är att den inte innehåller några beräkningsmetoder för värmeutvecklingen. Det åvilar därför projektören att vid varje enskilt fall vid analytisk dimensionering använda sig av relevanta beräkningsmetoder för att beräkna effektutvecklingen vid lokal brand.Syftet med det här examensarbetet är därför att utreda och jämföra beräkningsmetoder i Eurokod för lokal brand i hyllställningar i livsmedelsbutiker med simuleringar i FDS, Fire Dynamics Simulator, för att komma fram till slutmålet som är att fastställa en metod för att ta fram brandeffektkurvor och temperatur-profiler vid dimensionering av lokal brand. En metod som baseras på ekvationer från bilaga C och bilaga E i EN 1991-1-2.

Examensarbetet som presenteras i denna rapport är utfört som ett samarbetsprojekt mellan SSAB Special Steels i Oxelösund, Swerea Mefos och Luleå tekniska universitet. Examensarbetet är den avslutande delen på Civilingenjörsprogrammet Hållbar Energiteknik med inriktning mot energieffektivisering och bioenergi.Arbetets mål var att bygga, demonstrera och testa en operatörsstyrningsmodell för koksverket i Oxelösund. Syftet med modellen var att kunna simulera olika driftsituationer och ta fram förslag på driftparametrar som operatörer kan använda för att hantera den dagliga driften. Som stöd för operatörer utarbetades även en operatörsmanual till modellen.I inledningen av arbetet identifierades fyra huvudområden som ansågs allra viktigast för SSAB och mest fokus lades på dessa i byggandet av modellen. Dessa var koksningsprocessen, värmeledning i ugnar, flödet av koksgas och masugnsgas till verket samt tillförsel av luft till förbränningsprocessen.

Svenskar 65 år eller äldre beräknas öka från dagens 1,6 miljoner till 2,3 miljoner år 2030. Äldre kan ansöka om bistånd vilket kan bestå av matleveranser eller helpension i särskilt boende. Livsmedelssäkerheten styrs av EG-lagstiftning och svensk lag gäller även matleveranser och mat i särskilt boende. Äldre i särskilt boende utgör en högriskgrupp för livsmedelsburen smitta och i dagsläget saknas en information om hur utbrott av livsmedelsburen smitta drabbat äldreboenden. Mot bakgrund av avsaknad av information har detta arbete utförts. En litteratursökning gjordes via ISI Web of Knowledge, sökorden elderly* and food poison* och gastroenteritis and elderly and food användes.

Detta examensarbete inleddes i januari 2008 och initierades av BDX Industri AB i Luleå. Beställarens önskemål var att ett värmekonduktivitetstal för hyttsten i fält skulle bestämmas. Hyttsten från SSAB i Luleå är ett relativt lite undersökt material trots att det använts som vägbyggnadsmaterial med goda erfarenheter i många år. Hyttsten liknar naturgrus och krossat berg men har några egenskaper som avviker. En av dessa är materialets goda isolerande förmåga.

Det råder en urbaniseringstrend i hela världen. När allt fler vill få rum i staden blir utmaningen stor att planera och bygga städer som både är långsiktigt hållbara och utgör en god livsmiljö. Numera förespråkas ofta den täta staden, med motiv som att den minskar behovet av bilåkande, stärker integrationen och sambanden mellan stadsdelar och gör det lättare för människor att mötas. Men i takt med att allt mer av den obebyggda marken exploateras för att uppnå det täta stadsbyggnadsidealet börjar det sneglas även på parker och andra grönområden som möjlig mark för bebyggelse. Då grönytor har signifikanta positiva effekter på människans välmående och på miljön, som förbättrad folkhälsa, renare luft och större biologisk mångfald, är det problematiskt att ersätta alltför mycket av grönskan med byggnader.

Värmetransport är ett viktigt fysikaliskt fenomen med många olika industriella tillämpningar, till exempel värmning eller kylning av en fluid som strömmar i en rörledning. Den viktigaste mekanismen för värmetransport i strömmande eller stillastående fluider är konvektion. En bättre kunskap och förståelse för den bakomliggande fysiken skulle innebära att designen av systemen skulle kunna optimeras för att erhålla en ekonomisk process genom att minimera energiförluster och kostnader för material.En ångturbin i ett kraftvärmeverk producerar elektricitet genom att vattenånga strömmar igenom turbinen. Den överhettade vattenångan transporteras sedan från turbinen i en rörledning för att användas till uppvärmning av processer i ett närliggande massabruk.  I detta arbete har en energianalys genomförts på rörledningen med överhettad vattenånga efter turbinen för att bestämma temperaturfördelningen. Valet av material i rörledningen är beroende på tryck och temperatur och med för dålig kunskap om temperaturfördelningen längs röret riskerar konstruktionen att bli onödigt kostsam.En matematisk modell ställdes upp med de energibalanser som verkar på rörledningen.

Denna avhandling har berört modellering av skärmekaniska analyser genom Finita Element Metoden (FEM) och metoder för att verifiera beräknade resultat. Analytiska modeller för skärade bearbetning i ortogonal svarvning har studerats för att förklara faktorer kring spånbildningsprocessen och temperaturer i kring skärgeometrin. Syftet var att utvärdera möjligheter till användningsområde av FE-beräkningar samt utvärdera effektiva mätmetoder för att verifiera beräknade värden för kraft, temperatur och spånform. AdvantEdge, en specialanpassad FE-kod för skärande bearbetning användes med fördefinierade materialdata för att utvärdera möjligheten att modellera skärprocessen. Programmet använder sig av en explicit lagrange formulering med kopplade mekaniska och termiska ekvationer.

Städer förändras när solen går ner. Nya rum och vyer framträder och känslan blir annorlunda; spännande, romantisk, skrämmande eller otrygg! Vad de blir, beror till stor del på de som gestaltar dem. Ljussättning ger bl.a. landskapsarkitekter möjligheter att skapa lockande och attraktiva platser i staden, som kan få människor att vilja och kunna vistas mer utomhus, även efter mörkrets fall. Detta spelar stor roll såväl för stadens attraktivitet som för stadsmänniskans hälsa och välbefinnande, då vi året runt behöver vår utemiljö för möten, upplevelser, frisk luft och rekreation.

Rapporten behandlar och utvärderar tre olika isolermaterial, Polyisocyanurat (PIR), grafitcellplast och mineralull, vid tilläggsisolering av miljonprogrammets byggnationer.  Stora delar av miljonprogrammet är nu i behov av upprustning. Samhällets skärpta krav gällande energiförbrukning gör att nya rationella metoder och material krävs för att tillgodose ställda krav. Att tilläggsisolera är en del i denna upprustning, och eftersom valet av isolermaterial ofta faller på gamla beprövade metoder och materialval, såsom mineralull, syftar denna rapport till att öka kunskapen om alternativa, mer högpresterande isolermaterial.Isolermaterialens egenskaper tas först upp och behandlas i en generell jämförelse där ekonomiska och tekniska aspekter beaktas.För att konkretisera och påvisa utfallet i ett specifikt fall genomförs en studie för ett referensprojekt, kvarteret Hundlokan, som ägs och förvaltas av Fastighets AB Förvaltaren. I studien undersöks tre olika alternativ för vart och ett av materialen vid tilläggsisolering utvändigt av Hundlokans fasader. Samtliga alternativ ställs sedan mot varandra och utvärderas med hjälp av: fukt-, U-värdes-, energi-, kostnads- och LCC-beräkningar (livscykelkostnad).Enklare fuktberäkningar som påvisar relativ fuktighet (RF), ånghalt och temperatur i väggens olika skikt genomförs.

Metan är en stark växthusgas som är viktig att ta med i beräkningarna när det gäller klimatförändringar. Feedback från myrmarker vid en ökad temperatur i samband med klimatförändringar har diskuterats, bland annat eftersom myrmarker är en källa för metan till atmosfären. Det finns många faktorer som påverkar metanemission, och en av dom är vegetation. Olika sorts vegetation tros bidra olika mycket till avgivningen av metan. Syftet med denna studie var att undersöka hur stor betydelse det har att ta med olika växtsamhällens sammansättning i beräkningarna för att uppnå korrekta uppskattningar av metanemission från myrmark på ekosystemnivå.

Det finns många hus i Sverige som har utförts med en konstruktion av kallt tak. I modern tidär både varma och kalla tak väl isolerade som medför att takets utsida får en begränsaduppvärmning, främst på grund av ökad bjälklagsisolering, vilket hindrar snöavsmältning.Således kan alla tak idag kallas för kalla och för att skilja takkonstruktioner åt bör istället talasom ventilerade eller oventilerade tak. Den ökade isolertjockleken i vindsbjälklaget medförökad risk om fuktig inneluft kommer upp mot det kalla yttertaket i vindsutrymmet. Får fuktigluft stanna kvar under en längre period kan mikrobiell tillväxt ske på framföralltunderlagstaket.Rapporten syftar till att med hjälp av relevant litterär fakta, beräkningar och mätningar utredaom konstruktionen till kvarteret Tuppen klarar de föreskrivna kraven till fukt- ochbrandproblematiken enligt Boverket. Läsaren ska få en inblick vad det finns för problem medatt konstruera en kallvind och hur man kan lösa problemen genom den teorin och beräkningarsom ges i rapporten.