Syftet med den hÀr studien Àr att undersöka hur verksamma lÀrare i Ärskurs 4-6 beskriver hur de tolkar kommunikativ förmÄga i matematik, hur lÀrare kan arbeta med omrÄdet samt vilka möjligheter och svÄrigheter som kan förekomma vid undervisning i matematisk kommunikation. Studien har genomförts med hjÀlp av kvalitativa intervjuer med sex lÀrare. Resultatet visar att lÀrare beskriver matematisk kommunikation som ett sÀtt för elever att tillsammans prata matematik och bli medvetna om sitt eget lÀrande. De anser att elever ska fÄ arbeta tillsammans och att problemlösning kan vara ett sÀtt att arbeta med omrÄdet. LÀrarna menar att den största möjligheten Àr att elevers förstÄelse för matematik ökar men att det kan vara svÄrt att individanpassa undervisningen..

Syftet med denna undersökning var att studera hur en lÀrare i en Ärskurs 4 anvÀnder sig av konkretisering och individualisering i sin matematikundervisning för att dÀrefter kunna analysera i vilken utstrÀckning detta gav eleverna procedurell och konceptuell kunskap. Genom observationer av lektioner i den utvalda klassen samt en mer djupgÄende, kvalitativ intervju med lÀraren har anvÀndningen synliggjorts. Vidare har Àven en för- och en efterdiagnos genomförts i klassen för att kunna faststÀlla vilka, och vilken typ av, kunskaper som eleverna har tagit till sig under det observerade momentets gÄng. Resultaten av sÄvÀl diagnoserna som observationerna och intervjun har sedan stÀllts i relation till de krav som finns för skapandet av en konceptuellt respektive procedurellt inriktad undervisning. MÄnga forskare talar idag om vikten av en mer konkret och lustfylld undervisning inom matematiken. Denna undersökning visar dock pÄ att en sÄdan undervisning av sig sjÀlv inte leder till en djupare förstÄelse för matematiken hos eleverna.

I denna studie undersöks hur pedagoger ser pÄ arbetet med datorn som verktyg vid den tidiga skriv- och lÀsinlÀrningen samt vilka hinder och möjligheter de kommit fram till. Studien har genomförts med en kvalitativ forskningsmetod genom intervjuer med verksamma pedagoger i förskoleklass och tidiga skolÄr. Empirin jÀmförs sedan med utgÄngspunkt i teorier kring skriv- och lÀsinlÀrning. Resultatet visar att pedagogerna gÀrna vÀljer ut delar ur arbetet med datorn för att sedan föra ihop det med den undervisning de haft tidigare, men att ingen av dem anvÀnder metoden fullt ut. Slutsatsen blir att pedagogerna ser skriv- och lÀsinlÀrning med datorn som verktyg som ett komplement till övrig undervisning istÀllet för att anvÀnda metoden pÄ egen hand..

Syftet med arbetet Àr att undersöka vad ett webbaserat lÀromedel kan tillföra lÀrandeprocessen ur ett elevperspektiv. Avsikten Àr att uppmÀrksamma kvaliteter som elever ser i den pÄgÄende verksamheten, det vill sÀga, ett nytt webbaserat lÀromedel under en begrÀnsad tidsperiod.Vi har genomfört en empirisk undersökning pÄ en gymnasieskola dÀr vi dels intervjuade ett antal elever och dels observerade deras aktivitet vid datorn under ett antal utvalda lektioner. Vi har ocksÄ genomfört litteraturstudier kring vÄrt valda problemomrÄde Vi har utgÄtt frÄn ett sociokulturellt perspektiv pÄ lÀrande i vÄrt arbete. De frÄgestÀllningar vi har sökt svar pÄ Àr följande:-Hur pÄverkas elevernas motivation och arbetslust av deras instÀllning till webbaserad undervisning?-Anser eleverna sjÀlva att de lÀttare tillÀgnar sig kunskaper med webbaserad undervisning och i sÄ fall pÄ vilket sÀtt?-Inbjuder webbaserad undervisning till enskilt arbete eller samarbete?I analysen av det empiriska materialet har vi anvÀnt oss av följande analysverktyg: motivation och arbetslust, elevers eget lÀrande samt enskilt arbete och samarbete, för att söka svar pÄ vÄra frÄgestÀllningar.Undersökningen visar inte att lÀromedlet tillför lÀrandeprocessen nÄgot.

Studien undersöker innebörder av den muslimska slöjan med utgÄngspunkt i slöjbÀrares egna förhÄllningssÀtt till plagget. Semistrukturerade intervjuer med sju svenska slöjbÀrande kvinnor bearbetades med hjÀlp av tematisk analys och analyserades med social identitetsteori som teoretisk referensram. De teman som framkom var: att ge uttryck för sin tro och sin identitet, att bestÀmma över sin egen kropp, att tillhöra och att vara utanför, samt att representera islam. UtifrÄn social identitetsteori kunde slöjan ses som ett medel för att konsolidera den egna identiteten, som en symbol för stolthet och uppror, samt som ett tecken pÄ social tillhörighet. Resultaten relateras till tidigare studier samt diskuteras i förhÄllande till den dominerande bilden av slöjan i VÀst..

BAKGRUND: Under vÄr tid hÀr pÄ Högskolan i BorÄs har vi lÀst mycket omskönlitteratur i svenskÀmnet i relation till meningsfullt och lustfylltlÀrande. Bilden som vi tycker Àr vag i detta sammanhang Àr hurpedagogerna arbetar med skönlitteratur. DÀrför tyckte vi att det voreintressant att undersöka samt försöka göra bilden tydligare. Vi harfunnit mycket forskning inom omrÄdet vilket vi redogör för ibakgrunden.SYFTE: VÄrt syfte Àr att undersöka variationen av hur skönlitteratur anvÀndsav pedagoger i undervisning för grundskolans tidigare Är.METOD: Vi har valt att utföra vÄr undersökning med hjÀlp av redskapet selfreport.RESULTAT: VÄr undersökning visar att det finns en bred variation i pedagogernasbeskrivningar om hur de anvÀnder sig av skönlitteratur. FrÀmstanvÀnder sig pedagogerna av höglÀsning och tyst lÀsning men Àven avskönlitteratur som material för att integrera olika skolÀmnen för atteleverna ska fÄ en djupare kunskap..

Syfte och frÄgestÀllningarSyftet med studien har varit att, i ett inledande skede, undersöka hur lÀroplansskiftet 2011 pÄverkar Àmnet idrott och hÀlsas uppdrag och innehÄll i grundskolans Ärskurs 7-9. FrÄgestÀllningarna Àr "Vilka förÀndringar framtrÀder vid en jÀmförelse mellan kursplanen i idrott och hÀlsa frÄn 1994 respektive 2011?" och "Hur uppfattar lÀrare den nya kursplanen i idrott och hÀlsa, och vad lyfter de fram i relation till sin undervisning?".MetodDe metoder som har anvÀnts har varit en komparativ textanalys och kvalitativa intervjuer. Textanalysen har behandlat kursplanen i idrott och hÀlsa frÄn 1994 respektive 2011. Kontakt med respondenter togs vid ett seminarium om den genomförda skolreformen i början av hösten 2011 pÄ GIH.

Syftet med detta arbete var att undersöka hur en utvald grupp av pedagoger anvĂ€nde sig av barnlitteratur i undervisningen. I vĂ„r bakgrund har vi anvĂ€nt oss av forskningslitteratur som behandlat Ă€mnet barnlitteratur bĂ„de ur ett historiskt och ett modernt perspektiv. Vi anvĂ€nde oss av intervjuer som metod för att ta del av de olika pedagogernas instĂ€llning till anvĂ€ndandet av barnlitteratur i undervisning. De nio utvalda pedagoger som vi intervjuade var verksamma i förskoleklassen till och med Ă„r 3. Även observationer genomfördes i den miljön dĂ€r pedagogen var verksam, detta för att komplettera intervjuerna.

Syftet med studien ?r att bidra med ?kad kunskap om hur fritidshemmet kan vara en h?lsofr?mjande arena f?r eleverna med fokus p? fysiska aktiviteter. Studien har sin utg?ngspunkt i tidigare forskning som belyser problematiken kring att barn och ungas fysiska inaktivitet ?kar, vilket kan medf?ra en ?kad h?lsorisk. Forskningen visar ?ven att fysiska aktiviteter kan minska depressiva symptom och st?rka b?de koncentrationsf?rm?gan samt s?mnkvalit?n.

Kronisk obstruktiv lungsjukdom Àr en sjukdom som vanligtvis orsakas av tobaksrökning. Syftet med denna integrerade litteraturöversikt var att sammanstÀlla och beskriva omvÄrdnadsÄtgÀrder för patienter med kronisk obstruktiv lungsjukdom. Tretton artiklar analyserades och tre teman framkom i resultatet som har benÀmnts som; Undervisning, Avslappning och Extra stöd. I resultatet framkom att undervisning och information kan minska rökning, förbÀttra livskvaliteten och i kombination med trÀning ge en förbÀttrad fysisk funktion. Avslappningsövningar kan ge en förbÀttrad livskvalitet genom bland annat minskad dyspnérelaterad oro och osÀkerhet.

Utsatta befolkningsgrupper som bland annat omfattar individer med la?g utbildning, la?g inkomst, arbetslo?sa a?r inom folkha?lsovetenskapen prioriterade ma?lgrupper att arbeta med eftersom de generellt har en sa?mre ha?lsa. Genom att bedriva olika interventioner fo?r att hja?lpa och sto?dja dessa individer a?r det o?vergripande syftet att reducera oja?mlikheter i befolknings ha?lsa. Studien tar sin utga?ngspunkt i en intervention fo?r individer med en komplex problematik ga?llande bland annat la?ngtidsarbetslo?shet och sjukskrivning som a?r i behov av samordnade rehabiliteringsinsatser.

Det finns forskning som hÀvdar att undervisningen bör grunda sig pÄ den enskilde elevens personliga inlÀrningsstil och den hÀrstammar frÀmst frÄn USA. En del svenska forskare försöker ocksÄ lansera denna undervisningsform i den svenska skolan. Den hÀr undersökningen grundar sig dÀrför pÄ om ovanstÄende forskning frÄn USA anvÀnds av svensklÀrare i Sverige. Enligt Boström och Wallenberg (1997) inriktar sig den traditionella skolan huvudsakligen sin undervisning genom visuell och auditiv inlÀrning (inlÀrning via syn och hörsel). Enligt Lpo 94 skall undervisningen anpassas till den enskilde elevens behov och förutsÀttningar (LÀrarnas Riksförbund, 2005).

Studien Àr baserad pÄ lÀrares erfarenheter av lÀsförstÄelseundervisning.UtgÄngspunkten i studien Àr sviktande resultat i lÀsförstÄelse i internationella undersökningar för svenska elever. Det Àr en kvalitativ studie som syftar till att undersöka och beskriva lÀrares erfarenheter av medveten explicit lÀsförstÄelseundervisning i klassrumsmiljö. Metoden som anvÀnds Àr öppna intervjuer. Respondenterna undervisar alla i svenska i skilda Äldersgrupper, en frÄn varje stadium pÄ grundskolan samt gymnasiet. FramtrÀdande i studiens resultat Àr att lÀrare Àr mycket intresserade av att ge elever god lÀsförstÄelse.

Syftet med denna studie var att undersöka hur chefer och PA-konsulter i en offentlig verksamhet upplever och vÀrderar den kompetensbaserade intervjumodellen vid rekrytering (Lindelöw, 2008). Det gjordes ett mÄlstyrt urval som genererade (n=10). Studien var av kvalitativ karaktÀr och för att samla in data genomfördes semi-strukturerade intervjuer. Det empiriska materialet analyserades sedan med hjÀlp av en tematisk analysmodell. Resultatet indikerade pÄ att chefer och PA-konsulterna upplevde att den kompetensbaserade intervjumodellen gav en bÀttre struktur och tydlighet samt att det blev enklare att jÀmföra de sökande vilket bidrog till en objektivare bedömning.

Syftet med arbetet var att undersöka hur lÄgstadielÀrare och mellanstadielÀrare uppfattar utomhuspedagogik, hur de anvÀnde sig av utomhuspedagogik, samt vilka svÄrigheter de sÄg med denna form av undervisning. Undersökningen skedde genom fyra kvalitativa intervjuer dÀr lÀrare frÄn lÄg och mellanstadiet blev intervjuade. FrÄgorna som pedagogerna fick var;ñ  Hur uppfattar du som lÀrare utomhuspedagogik?ñ  Vilka fördelar respektive nackdelar ser du med utomhuspedagogik?ñ  Hur ser du pÄ utomhuspedagogik i förhÄllande till klassrumsundervisning?ñ  I vilken utstrÀckning anvÀnder du dig av utomhuspedagogik i din undervisning?   Resultatet visade pÄ att pedagoger frÄn de bÄda stadierna uppfattade utomhuspedagogiks som en kompletterande undervisningsform till klassrumsundervisning, dÀr ett lustfyllt, varierat, praktisk och sinnlig lÀrande stod i fokus. Rörelse och praktiskt arbete var det som uppfattades vara utomhuspedagogikens största fördelar, samt att utomhuspedagogiken hade möjlighet att lyfta svagare elever genom sin praktiska natur.