LÀrare vill bli stöttade och seddaTjugo lÀrares tankar om skolledarskapSharon Elhanati Berlin Studien tar avspark i den komplexa vardagsverklighet skolledare och lÀrare verkar i och avser att belysa vilka aspekter av skolledarskapet som ges betydelse nÀr lÀrare beskriver sina förutsÀttningar för att uppleva meningsfullhet i arbetet.  Det empiriska underlaget utgörs av skriftliga berÀttelser samt intervjuer. Totalt medverkade 20 lÀrare. Studien Àr upplagd som en tematisk analys med en kvalitativ ansats. Analysen av lÀrarnas berÀttelser resulterade i ett antal skolledarskapsaspekter med betydelse för lÀrarna. Dessa aspekter kodades i fem teman som gavs betydelse: (1) att kÀnna stöd, (2) att kÀnna sig sedd, (3) att kÀnna förtroende, (4) betydelsen av struktur samt (5) kompetens hos ledaren.

Forskning visar att naturmiljöer har positiva hÀlsoeffekter. Gröna rehabiliteringsverksamheter anvÀnder sig av natur och trÀdgÄrd men de har ingen enhetlig utformning. I studien intervjuades samtliga psykologer (n=6) som arbetade eller nyligen hade arbetat med psykisk ohÀlsa inom svensk grön rehabiliteringsverksamhet. Syftet var att undersöka deras roller inom och erfarenheter av att arbeta med grön rehabilitering. Intervjuerna analyserades enligt tematisk analys.

Tidigare forskning om lastbilschaufförers arbetsförhÄllanden har visat att de utsÀtts för ett flertal stressorer i arbetet och att de har lÄg kontroll över sitt arbete. Syftet med studien var att undersöka lastbilschaufförers upplevelse av stress till följd av Europeiska Kör- och vilotidslagen (KoV), hur de upplever sin arbetssituation samt bidra till att öka förstÄelsen kring lastbilschaufförers arbetsförhÄllande. Studien omfattade sex manliga lastbilschaufförer frÄn Trestadsregionen (Uddevalla, TrollhÀttan, VÀnersborg) som omfattades av KoV. Samtliga chaufförer hade familj med olika Älder pÄ barn och chaufförernas yrkeserfarenhet varierade mellan 19 och 40 Är. Det genomfördes en kvalitativ studie utifrÄn en tematisk analysmetod.

Konflikter med förÀldrar, vÀnner, arbetskollegor, chefer med fler Àr ett naturligt fenomen i det dagliga livet, alla av oss har erfarenheter av dem och alla har vi olika metoder för hur vi hanterar konflikterna. I den vetenskapliga forskningen och litteraturen existerar det mÀngder av arbeten om Àmnet men ingen berör pÄ ett tillfredsstÀllande sÀtt konflikthantering bland första linjens chefer i offentlig Àldreomsorg. Syftet med studie har dÀrför varit att belysa hur första linjens chefer i offentlig Àldreomsorg uppfattar och beskriver konflikter inom arbetsorganisationen samt undersöka hur första linjens chefer hanterar konflikter mellan personal pÄ arbetsplatsen. Tre frÄgor stÀlldes Àven för att kunna besvara syftet: Hur definierar cheferna konflikt begreppet och vilka personliga upplevelser har första linjens chefer av konflikt bland personal i arbetet?; Vilka pÄverkningar upplever första linjens chefer konflikter har pÄ arbetsplatsen?; och Vilka konflikthanteringsstrategier anvÀnder första linjens chefer vid hantering av konflikter mellan personal pÄ arbetsplatsen? Arbetet vilar pÄ en kvalitativ grund med semi-strukturerade intervjuer som insamlingsmetod, intervjuerna har genomförts med första linjens chefer i offentlig Àldreomsorg i en mellanstor kommun i norra Sverige.

Uppsatsen unders?ker hur den aktiebolagsr?ttsliga separationsprincipen p?verkar konflikter mellan aktiebolagslagen och aktie?garavtal, s?rskilt i privata bolag d?r alla aktie?gare ?r bundna av samma avtal. Separationsprincipen inneb?r att avtal mellan aktie?gare inte kan f? bolagsr?ttslig verkan utan st?d i lagen, vilket s?kerst?ller bolagsorganens autonomi. Men i praktiken anv?nds aktie?garavtal f?r att reglera relationer mellan ?gare och hantera fr?gor som aktiebolagslagen inte t?cker.

Föreliggande studie syftar till att öka förstÄelsen för sociala mediers (Facebook, Twitter, bloggar, forum) roll bland ungdomar i vÄrd och behandling genom intervjuer med yrkesverksamma personer som arbetar pÄ HVB-hem (hem för vÄrd eller boende). Vidare Àr syftet att undersöka om de sociala mediernas anvÀndning inverkar pÄ arbetssituationen och arbetsmetoder bland de yrkesverksamma. Undersökningen byggde pÄ en kvalitativ forskningsansats med en tematisk analysmetod. Resultatet bygger pÄ semistrukturerade intervjuer med fem informanter vars yrkesprofession Àr behandlingsassistent. I resultaten framkom att informanterna upplevde sociala medier som en frizon som skapar bÄde problem men ocksÄ en kÀnsla av gemenskap.

I denna uppsats g?rs en analys av de normkonflikter som finns mellan F?rs?kringskassans bed?mning av aktiviteter under aktivitetsers?ttning vid nedsatt arbetsf?rm?ga enligt 33 kap. 21 ? SFB, och svenska ?taganden enligt konventionen om r?ttigheter f?r personer med funktionsneds?ttning (CRPD). Bed?mningen handlar om en aktivitet kan antas ha en gynnsam inverkan p? den f?rs?krades medicinska tillst?nd, vilket kan strida mot CRPD:s r?ttighetssyn som f?rkastar medicinska definitioner av funktionsneds?ttningar.

Syfte: Syftet med denna systematiska litteratur?versikt var att unders?ka det vetenskapliga underlaget kring om regelbundet intag av ?gg p?verkar niv?er av trimetylamin-N-oxid (TMAO) i plasma hos vuxna. Metod: En litteraturs?kning genomf?rdes i databaserna PubMed, Scopus och Cochrane Library 25 januari 2023. Inklusionskriterierna var vuxna ?18 ?r, intervention best?ende av ?gg eller ?ggula, kontroll best?ende av ?ggsubstitut/?ggvita/habituell kost/annat livsmedel som inte inneh?ller ?ggula, utfallet TMAO i plasma och studiedesign RCT. Artiklarna skulle vara skrivna p? engelska eller svenska.

Bakgrund: Arbetsmiljo?verket menar att en av tio svenskar a?r utsatta fo?r mobbning pa? sin arbetsplats. Forskning visar a?ven att det a?r vanligast i ha?lso- och sjukva?rden, framfo?rallt bland sjuksko?terskorna. Syfte: Att sammansta?lla kunskap om sjuksko?terskors erfarenheter av kra?nkande sa?rbehandling mellan kollegor pa? arbetsplatsen.

Burnout, pÄ svenska översatt till utbrÀndhet, Àr ett idag vÀlkÀnt fenomen och Àr utbrett bland anstÀllda med lÄnga sjukskrivningsperioder som följd. Detta har blivit ett stort problem för arbetsgivare och organisationer i stort. Syftet med föreliggande studie var att undersöka hur man inom organisationer arbetar strategiskt för att förebygga burnout bland sina anstÀllda. FrÄgestÀllningen var; vilka strategier anvÀnder sig organisationer av för att förebygga burnout bland sina anstÀllda? Data samlades in genom kvalitativa intervjuer med chefer inom Stockholms Stad.  Datamaterialet analyserades samt tolkades enligt en induktiv tematisk analys.

Bakgrund:Om ett barn inte fÄr sina grundlÀggande behov uppfyllda Àr det socialtjÀnstens ansvar att utreda huruvida barnet far illa eller kan komma att fara illa och om ÄtgÀrder behöver vidtas. De riskbedömningar som görs utgÄr frÀmst frÄn en klinisk metod och riskbedömningsinstrument anvÀnds sÀllan. Syfte: Syftet med studien var att belysa förutsÀttningar för den praktiska tillÀmpningen av riskbedömningsinstrument inom den svenska sociala barnavÄrden. Metod: Studien hade en kvalitativ design och datainsamling skedde genom semistrukturerade intervjuer. Deltagarna kom frÄn tre olika kommuner och bestod av nio kvinnliga socialsekreterare som arbetade med barnavÄrdsutredningar.

Enligt statistik föreligger det en högre frekvens av tonÄrsfödslar i detta specifika brukssamhÀlle i jÀmförelse med en nÀrliggande mellanstorstad.  Det existerar ofta en speciell bruksanda i brukssamhÀllen dÀr arbete mÄnga gÄnger föredras framför utbildning. Uppmuntrar denna mentalitet till att skaffa barn i ung Älder och vilken betydelse och pÄverkan har mödrarnas Älder vid barnafödande? Skapar tonÄrsmammorna sin identitet genom att reproducera mödrarnas livsstil? För att ta reda pÄ detta har fem tonÄrsmammor blivit intervjuade och fÄtt lÀmna sin livsberÀttelse. IntervjufrÄgorna var uppdelade i tematisk ordning för att fÄ en följsam berÀttelse. En professionell person som Àr anstÀlld i en stödgrupp pÄ orten har blivit intervjuad för att fÄ en nyanserad bild av tonÄrsmammornas situation.

En stor del av arbetet som intensivvÄrdssjuksköterska bestÄr av att möta ochstödja nÀrstÄende i den svÄra situation det innebÀr dÄ patienten Àr kritiskt sjuk.Syftet med studien var att beskriva intensivvÄrdssjuksköterskors erfarenhet avatt tillgodose behovet av stöd hos nÀrstÄende dÄ deras familjemedlem var kritisktsjuk och vÄrdades pÄ intensivvÄrdsavdelning. Nio intensivvÄrdssjuksköterskordeltog i studien. Datainsamlingen genomfördes med semistruktureradeintervjuer och data analyserades med en kvalitativ tematisk innehÄllsanalys somresulterade i ett tema och sex kategorier. Temat blev: konsten att finnas dÀr i ensvÄr situation. Kategorierna blev: att identifiera och sörja för behov, att skapa entillitsfull relation, att visa tillgÀnglighet, att ge uppriktig information, att lÄtanÀrstÄende vara delaktiga och att samverka i team.

Bakgrund: Enligt arbetsmiljölagen bÀr arbetsgivaren ansvaret för det systematiska arbetsmiljöarbetet vilket pÄverkar den fysiska och psykosociala hÀlsan hos medarbetarna. HÀlsofrÀmjande ledarskap Àr ett outforskat omrÄde dÀr fÄ studier har gjorts vilket gör att det Àr svÄrt att förstÄ begreppets innebörd. Syfte: Syftet med studien var att belysa hur chefer pÄ ett företag inom finanssektorn beskriver hÀlsofrÀmjande ledarskap. Metod: För att besvara studiens syfte genomfördes en kvalitativ intervjustudie med Ätta chefer pÄ ett företag inom finanssektorn. Intervjuerna spelades in digitalt och transkriberades ordagrant för att sedan bearbetas och göra en tematisk analys av datamaterialet.

Bakgrund: Fysiskt trauma orsakas ofta av en ovÀntad hÀndelse med yttre vÄld som kan pÄverka flera organsystem med risk för dödsfall. Höga krav stÀlls pÄ sjuksköterskans kompetens i omhÀndertagandet av personer med livshotande tillstÄnd dÄ hÀndelsen skapar rÀdsla men Àven dÄ flera komplexa aktiviteter pÄgÄr samtidigt för att rÀdda kroppsfunktioner. OmhÀndertagandet krÀver att sjuksköterskan arbetar utifrÄn bÄde omvÄrdnadens sakaspekt och relationaspekt. Syfte: Att beskriva vÄrdsökande personers erfarenhet av omvÄrdnad vid trauma. Metod: Litteraturöversikt med induktiv kvalitativ ansats.