Syftet med det hÀr arbetet var att undersöka vad som gör att vi minns innehÄllet i en text vi lÀst och om jag som författare kan anvÀnda sÀrskilda tekniker för att öka chansen att lÀsaren kommer ihÄg.Mitt arbete grundar sig frÀmst pÄ tidigare forskning och studier gjorda pÄ mÀnniskors minne av text. NÄgra av de teorier som har visat sig bli viktiga i mitt arbete Àr Wolfe och Wodwyk?s (2010) jÀmförelse av narrativ och förklarande text, Meyer?s (1999) ?structure strategy? och Radvansky och Zwaan?s (1998) teori om ?situation model? och ?textbase model?.För att illustrera det jag kommit fram till i mitt arbete har jag skapat en informationsbroschyr om elavbrott. Broschyren ska fungera som ett stöd och hjÀlpa Sveriges allmÀnhet att förbereda sig inför ett elavbrott.Utöver litteraturstudier har jag Àven gjort ett mer kvalitativt bakgrundsarbete som intervju med Tony Abaji vid Energimyndigheten och kortare samtal med mÄlgruppen av min artefakt. Vidare har jag analyserat ett av Energimyndighetens nuvarande informationsmaterial för att identifiera dess brister.Min slutsats Àr att en tydligt signalerad genre och tematisk struktur i kombination med ett, för lÀsaren, meningsfullt innehÄll Àr det mest effektiva för att lÀsaren ska minnas informationen.

Denna uppsats undersöker vad mÀnniskor som har gÄtt i psykoterapi, oavsettvilken inriktning, tycker har varit viktigt i sina erfarenheter. Syftet Àr att,utifrÄn klientens perspektiv, öka förstÄelsen för avgörande faktorer i enpsykoterapi.Arbetet har en kvalitativ ansats, dÀr intervjuer med fem vuxna har analyseratsmed en tematisk metod. Tre huvudteman identifierades: a) anledning att sökapsykoterapi b) att vÀlja att pÄbörja och fortsÀtta psykoterapi och c) effekter avpsykoterapi.Resultaten pekar ocksÄ att klienterna gör ett aktivt val nÀr de accepterar denhjÀlp som de har sökt. Betydelsen av den roll psykoterapeuten spelar framhÀvssamt den terapeutiska kontakten. Den terapeutiska metod som anvÀnds framstÄri jÀmförelse som en mindre viktig aspekt av denna kontakt.

Studiens syfte ?r att unders?ka hur grundl?rare med inriktning fritidshem talar om m?jligheter och utmaningar med att implementera utomhuspedagogik i fritidshemsverksamheten. Det r?der idag brist p? forskning om utomhuspedagogik som riktar sig specifikt mot fritidshemmet. Trots att utomhuspedagogik ?r en del av grundl?rarutbildningen med inriktning mot fritidshem, s? verkar utomhuspedagogisk verksamhet ofta sakna syfte och m?l.

Distriktssköterskor inom primÀrvÄrden möter ofta patienter med högt blodtryck som Àr i behov av att Àndra sin livsstil. Genom motiverande samtal kan distriktssköterskor stödja patienter att göra en livsstilsförÀndring. Syftet med studien var att beskriva distriktssköterskors erfarenheter av att motivera patienter med högt blodtryck till livsstilsförÀndring. Data samlades in genom intervjuer med Ätta distriktssköterskor frÄn fem olika vÄrdcentraler i norra Sverige. Intervjuerna analyserades med en tematisk innehÄllsanalys.

VÄrdsökande frÄn andra kulturer har ofta ett stort behov av omsorg beroende pÄ traumatiska skador och hÀndelser som mÄnga bÀr med sig frÄn sitt hemland förutom det trauma det innebÀr att bryta upp och fly till ett annat land. Idag och i den framtida yrkesrollen Àr det distriktssköterskan som möter de flesta vÄrdsökande frÄn andra kulturer. Syftet med studien var att beskriva distriktssköterskors erfarenheter av att möta vÄrdsökande frÄn andra kulturer. I studien deltog fem distriktssköterskor frÄn norra Sverige. Data samlades in med semistrukturerade intervjuer som sedan analyserades med en tematisk innehÄllsanalys.

VET HUT!Om möjligheter och begrÀnsningar med Àmnesövergripande tematisk undervisning för hÄllbar utvecklingEducation for Sustainable DevelopmentPossibilities and limitations with thematic interdisciplinary education for Sustainable Development.Antal sidor: 39Att gÄ frÄn abstrakta ord till konkret handling, nÀr det gÀller realiseringen av hÄllbar utveckling, Àr en högprioriterad uppgift i dagens och framtidens globala samhÀlle. En uppgift dÀr skolan besitter en nyckelroll för att lÀgga grunden till de attityder de uppvÀxande och kommande generationerna kommer att tillÀmpa i sina vardagliga handlingar.I och med detta anser vi det av stor vikt att ifrÄgasÀtta utformandet av undervisningen i hÄllbar utveckling och vi har i denna studie undersökt lÀrarnas syn pÄ villkor för Àmnesövergripande temaundervisning i hÄllbar utveckling. DÀr vi mot bakgrund av ett av oss konstruerat exempel diskuterar möjligheter och svÄrigheter tillsammans med nio lÀrare.Konklusionen av studien visar att HUT bör ses som ett holistiskt etiskt förhÄllningssÀtt snarare Àn ett specifikt undervisningsÀmne, dÄ det i slutÀnden Àr den gemensamma insatsen som ger förutsÀttningarna för förstÄelsen av samspelet mellan ekologiska, ekonomiska och sociala aspekter. För att Ästadkomma detta Àr behovet stort för att i skolan praktisera den normativa undervisningsmetodiken, för att förse eleverna med kritiskt tÀnkande och förstÄelse att genom etiska och demokratiska handlingar pÄverkar det globala samhÀllet i en hÄllbar riktning.Vi konstaterar att det finns ett stort engagemang och intresse för HUT-frÄgor samt att HUT redan finns tillstor del ute i praktiken. De villkor vi funnit för temaundervisning i hÄllbar utveckling Àr att det mÄste finns ett intresse, en organisation och struktur som möjliggör samarbete och utbyte mellan elever, mellan lÀrare och mellan elever och lÀrare.

Denna studie genomf?rde intervjuer p? f?rskolor i tre arbetslag som inneh?ll flera olika yrkeskategorier. Fenomenet som unders?ktes var olika yrkeskategoriers varierande uppfattningar av delaktighet och ansvarsf?rdelning f?r planering samt genomf?rande av undervisning. Fr?gest?llningarna som besvarades var f?ljande: Hur uppfattar arbetslaget delaktighet i planering och genomf?rande av undervisning? Hur uppfattar arbetslaget att ansvarsf?rdelning b?r vara g?llande planering och genomf?rande av undervisning? Hur vill yrkeskategorierna i arbetslaget att ansvarsf?rdelningen ska vara g?llande planering och genomf?rande av undervisning? Detta fenomen har unders?kts genom en kvalitativ metod med en fenomenografisk ansats.

Bakgrund: Ambulanssjuksko?terskans roll inneba?r bland annat att bedo?ma en patients tillsta?nd. I bakgrunden presenteras bedo?mningsprocessen ur ett psykiatriskt, prehospitalt och kombinationen prehospitalt/psykiatriskt perspektiv.Syfte: Syftet a?r att belysa pa? vilka grunder ambulanssjuksko?terskor go?r sina bedo?mningar i mo?tet med personer som kan antas lida av akut psykisk oha?lsa.Metod: Studien grundar sig pa? en kvalitativ forskningsansats. Data har insamlats genom semistrukturerade intervjuer och har analyserats med hja?lp av kvalitativa inneha?llsanalys som Granheim och Lundman beskriver den.Resultat: Utgo?rs av tre huvudkategorier; Patienten i fokus fo?r bedo?mningen, Omgivningens roll samt Va?rdarens tillva?gaga?ngssa?ttDiskussion: Resultatet har diskuterats utifra?n andra studerade arbetssa?tt och tankeprocesser bakom en bedo?mning.

Allt fler mÀnniskor som Àr bosatta eller vistas i Sverige talar inte svenska. Tidigare studier visar att en sprÄkbarriÀr uppstÄr dÄ vÄrdpersonal och patient saknar gemensamt sprÄk och detta Àr ett vÀlkÀnt problem inom sjukvÄrden. Syftet med studien var att undersöka intensivvÄrdssjuksköterskors erfarenheter av att vÄrda patienter som inte talade svenska. Studien genomfördes genom semi-strukturerade intervjuer med nio intensivvÄrdssjuksköterskor och analyserades med kvalitativ tematisk innehÄllsanalys. Analysen resulterade i ett tema ?Att vilja bli förstÄdd men inte alltid lyckas? med sex kategorier: Patientens tillstÄnd försvÄrar kommunikationen, SvÄrigheter att kommunicera medför risker, Vikten av bemötandet dÄ patienten Àr i en utsatt situation, Kommunicera med andra medel, AnvÀndandet av olika tolkar och Tankar om lösningar pÄ problemet.

Syftet i föreliggande studie Àr att fÄ en ökad förstÄelse för hur lÀrare planerar och genomför undervisningen pÄ ett gymnasieprogram med tematiskt upplÀgg för att göra den begriplig och intressant för eleverna. Syftet Àr ocksÄ att fördjupa förstÄelsen för hur lÀrarens planering och utvÀrdering sker utifrÄn deras egna intressen, lÀroplanen, kursplanen samt de nationella och lokala mÄlen. Eftersom det Àr lÀrarens tankesÀtt och planering som skall undersökas sÄ har jag valt att göra en kvalitativ studie i form av intervju. Resultatet visar att lÀraren har betydande ambitioner pÄ att fokusera pÄ eleven och involvera eleven i planeringen. I och med lÀrarens möjlighet att tolka kursplanen sjÀlvstÀndigt tillsammans med den lokala kursplanens stora betydelse sÄ finns det bra möjligheter att implicera eleverna i planeringen och pÄ sÄ sÀtt öka samspelet mellan lÀraren, eleven och ÀmnesinnehÄllet..

Dagens situation för företagen innebÀr stÀndiga förÀndringar vilket stÀller sÀrskilda krav pÄ deras anstÀllda. Arbetet för personal pÄ bemanningsföretag innehÄller typiska egenskaper för det nya arbetslivet. Syftet med denna studie var att undersöka vilka krav som stÀlls pÄ personal som arbetar via bemanningsföretag samt hur dessa personer hanterar kraven. Denna studie bygger pÄ kvalitativ metod dÀr semistrukturerade intervjuer genomfördes med en konsultchef och sex stycken konsulter pÄ ett bemanningsföretag. Resultatet frÄn en tematisk analys visade att krav som stÀlldes pÄ konsulterna var anstÀllningsbarhet, anpassning samt hanterande av rollen som konsult.

Studien undersöker 56 journaler frÄn ensamkommandeflyktingbarn som besökt Flyktingbarnteamet i Göteborg. Syftet var att samlakunskap om gruppen ensamkommande flyktingbarn och deras möte med ensvensk sjukvÄrdsinrÀttning. Bakgrundsinformation om barnen ochinformation om insatser som getts pÄ Flyktingbarnteamet presenteras.Barnens hjÀlpbehov, som det beskrivits av remittenter och av behandlare pÄFlyktingbarnteamet, analyserades med kvalitativ tematisk analys. Resultatetvisade att barnen har ett brett hjÀlpbehov med posttraumatisk stress, andraÄngesttillstÄnd, depression och somatiska besvÀr men Àven problemkopplade till vardagen i Sverige som ensamhetskÀnslor och grubblerier omframtiden. Omkring var tredje barn bedömdes nÄgon gÄng ha mÄtt sÄ dÄligtatt det hade svÄrt för att berÀtta om sina problem för behandlaren.

Syftet med examensarbetet var att undersöka intensivvÄrdssjuksköterskors erfarenheter av att utföra omvÄrdnad i en högteknologisk miljö. Arbetet utformades utifrÄn en kvalitativ design, semistrukturerade intervjuer genomfördes med Ätta stycken intensivvÄrdssjuksköterskor och innehÄllet analyserades sedan genom en kvalitativ tematisk innehÄllsanalys.Analysen av intervjuerna resulterade i tre teman med totalt Ätta kategorier; Att ha teknologin som en trygghet och hjÀlpmedel; Att kÀnna att teknologin och den fysiska miljön utgör ett hinder; Att kunna anvÀnda den kliniska blicken.IntensivvÄrdssjuksköterskornas erfarenheter var att teknologin var ofrÄnkomlig för vÄrden och fungerade som ett komplement och hjÀlpmedel för att bedriva en god omvÄrdnad, samtidigt som det gav en trygghet i att utföra komplicerade omvÄrdnadsmoment. Samtidigt var deras erfarenheter att teknologin vid flera tillfÀllen utgjorde ett hinder för omvÄrdnaden. De menade Àven att det var viktigt att se patienten trots all teknologi och kunna anvÀnda sig av den kliniska blicken för att frÀmst anvÀnda sig av teknologin och övervakningsutrustningen som ett komplement i omvÄrdnadsarbetet. Slutsatsen Àr att teknologin inom intensivvÄrden pÄverkade i vilken grad omvÄrdnaden kunde utföras och var nÀra sammanflÀtad med graden av avancerad utrustning kopplat till patienten..

Syftet med föreliggande fallstudie var attundersöka vilka styrkor och svagheter som finns vid introduktion av nyanstÀlldapÄ ett fastighetsbolag samt att kartlÀgga introduktionsprocessens förbÀttringspotential. Studien baseras pÄ Ätta enskilda semistrukturerade djupintervjuer med anstÀllda inom olika befattningar inom företaget dÀr sedanen tematisk analys genomfördes baserat pÄ respondenternas svar. Respondenterna hade alla en delad uppfattning kring företagets positiva företagsklimat. Samtligarespondenter ansÄg Àven att introduktion av nyanstÀllda kan förbÀttras inomflera omrÄden. De efterfrÄgas exempelvis ett mer formaliserat introduktionsupplÀgg, mer struktur, fler utbildningar och checklistor som chefer kan anvÀnda sig av.

Följsamhet till bromsmediciner mot HIV Àr viktig dÄ allt fler patienter i vÀrlden ges behandling och dÄlig följsamhet till mediciner har visat ge resistensutveckling. Syftet med denna studie var att fÄ förstÄelse för varför patienter pÄ Huddinges HIV-mottagning avbryter sin behandling. Kvalitativa halvstrukturerade intervjuer gjordes med sju patienter som pÄ eget eller lÀkarens initiativ avbrutit behandling. En induktiv tematisk analys av data visade att patienternas uppfattning om de viktigaste orsakerna till avbrottet frÄn behandling var fysiska biverkningar, tabletternas negativa inverkan pÄ vardagen och lÀkarens inflytande. Resultaten fÄr stöd i tidigare forskning kring följsamhet till bromsmediciner.