Landstinget i Östergötland har problem med ständigt växande informationsmängder i patienters journaler. Anledningen till att detta är ett problem är att journalen blir svår att överblicka vilket gör det svårt för exempelvis läkare och sjuksköterskor att snabbt hitta relevant information och skaffa sig en uppfattning om patientens sjukdomshistoria vid exempelvis patientmottagning. Informationsöverflödet gör patientjournalen ostrukturerad och därmed svår att söka i. Det tar lång tid att hitta specifika data som eftersöks vilket kan leda till frustration och irritation i den redan tidsmässigt pressade arbetsdagen. Enligt tidigare studie är dubbeldokumentation i patientjournalen en stor bidragande faktor till detta problem.

This study is about different teacher?s ´conception of remedial classes and its function in Today´s School. ?A school for everyone? the utopia that all schools and teachers aspire for. All pupils, regardless of ethnic background, class, and religious affiliation should be able to go to school without being segregated and are seen as different.

Noninvasiv ventilatorbehandling är en vanligt förekommande behandling på intensivvårdsavdelningarna. Intensivvårdssjuksköterskor möter ofta patienter med denna behandling. Forskning kring området menar att de flesta patienter kräver någon form av sedering för att tolerera behandlingen. Det är därför viktigt att intensivvårdssjuksköterskor har en medvetenhet om hur patienterna upplever behandlingen, något som kommer med erfarenheter. Syftet med studien var att beskriva intensivvårdssjuksköterskors erfarenhet av att vårda patienter med noninvasiv continuous positive airway pressure (CPAP)-behandling.

Psykologiska    processer    där    identifikationen    med    jaget    och medvetandets innehåll upphör kan tänkas utgöra en hälsosam motvikt i  dagens  samhällskultur  där  centrering  kring  jaget,  stress,  depression och meningsförlust, ofta förekommer. Självtranscendens har beskrivits som en expansion av medvetandet och en rörelse bortom gränserna för ens självmedvetenhet och självuppfattning, antingen tillfälligtvis eller som  en  relativt  stabil  perspektivförändring  som  utvecklats  under livsloppet.  Sex  personer  mellan  54  och  100  år  med  erfarenhet  av självtranscendenta   perspektiv   intervjuades   i   studien   i   syfte   att induktivt  generera  mer  kunskap  om  hur  självtranscendens  kunde upplevas, utvecklas och förändra en människas perspektiv. Genom en tematisk    analys    framkom    att    en    regelbunden    aktivering    av självtranscendenta     medvetandetillstånd     särskilt     inverkade     på utvecklingen   och   kopplades   till   principer   om   neuroplasticitet. Självtranscendensutvecklingen     medförde     även     förändringar     i respondenternas perception av inre och yttre fenomen exempelvis vad gäller   känslighet,   jagupplevelse   och   möjlighet   till   distans   och objektivitet, vilket även bidrog till psykologisk hälsa..

Motivation är av stor vikt för att kunna lägga mycket tid och energi på sitt arbete. Syftet med den här studien var att se om de faktorer som leder till motivation för kvinnor och män är olika, och om det kan vara anledningen till att det finns fler män än kvinnor på högre positioner. Ämnet har undersökts med en kvalitativ ansats genom att en tio kvinnor och män intervjuats. Resultatet har analyserats genom en tematisk analys och visar att det finns skillnader mellan de faktorer som kvinnor och män upplever vara motiverande. Traditionella föreställningar om kön verkar leva kvar, och även upprätthållas av organisationer..

Artros är en sjukdom som blir vanligare med stigande ålder och drabbar både män och kvinnor. Sjukdomen påverkar en persons dagliga liv på många sätt och smärta är det vanligaste symtomet. En total höftprotesoperation är den vanligaste behandlingen vilket reducerar smärtan, ökar personens livskvalitet och möjligheter att utföra dagliga aktiviteter. Syftet med studien var att undersöka patienters upplevelser av att genomgå en total höftprotesoperation. Denna studie genomfördes med en kvalitativ ansats och data samlades in med semi strukturerade intervjuer.

Lagf?rslaget om utvidgad ungdoms?vervakning som ny p?f?ljd f?r unga lag?vertr?dare har lyfts fram som en del av arbetet med att minska brottsligheten bland unga i Sverige. P?f?ljden f?resl?s inneh?lla ingripande ?tg?rder och ut?kade kontrollm?jligheter i syfte att skydda samh?llet fr?n brottslighet. P?f?ljder f?r unga lag?vertr?dare ska dock inte endast ta h?nsyn till samh?llets intressen, ?ven den unge lag?vertr?darens r?ttigheter ska beaktas.

Syftet ?r att utforska matematikgruppens gemensamma kunskapsproduktion och holistiska f?rst?else f?r kunskapsomr?det ?sexualitet, samtycke och relationer? som en integrerad del av matematikundervisningen. Den syftar vidare till att bidra med att belysa villkoren f?r matematikgruppens kunskapsproduktion och bepr?vande av erfarenheter genom kommunikativa och demokratiska arenor. Som studiens teoretiska ramverk anv?nds Teorin om praktikarkitekturerna (TPA), f?r att analysera matematikgruppens villkor genom s?gande, g?rande och relaterande, samt identifiera de arrangemang som m?jligg?r och begr?nsar matematikl?rarnas gemensamma kunskapsproduktion. Pragmatismen och Deweys kunskapsteori anv?nds i studien f?r att analysera och diskutera resultatet utifr?n att se l?randet som en aktiv, erfarenhetsbaserad och social process. Aktionsforskning som studiens metodologiska ansats bidrar till att f?r?ndringar iscens?tts och studeras systematiskt i syfte att matematikgruppen tillsammans n?r en djupare f?rst?else och kunskap om ?sexualitet, samtycke och relationer?.

Telefonrådgivningen har ökat de senaste åren, det är något som blir allt vanligare att möta som första kontakt inom hälso- och sjukvården. Även på Barnavårdscentralen är det vanligt att telefonrådgivningen är ett första och ibland det enda möte för en aktuell situation. Syftet med denna studie var att beskriva föräldrars upplevelse av bemötande från BVC-sjuksköterskan vid telefonrådgivning. Data till denna studie samlades in på två orter i Norrbotten, detta skedde genom semistrukturerade intervjuer med tio föräldrar. Intervjuerna analyserades med tematisk innehållsanalys med manifest och latenta ansats.

Det finns lite forskning kring förskollärares upplevelse av trivsel och arbetstillfredsställelse och därför syftade den här studien till att undersöka det hos förskollärare från två nybildade arbetslag. Studien genomfördes med en kvalitativ ansats med en tematisk analysmetod genom halvstrukturerade intervjuer och öppna observationer. Resultatet visade att aspekter som påverkade positivt var känsla av upprymdhet i att gå till arbetet, glädje i att vara med barnen och trygghet i arbetslagen. Aspekter som påverkade negativt var stress, tidsbrist och frustration över saker de inte kunde kontrollera. Deras arbetsmiljö skulle förbättras om de negativa aspekterna reducerades och om de fick göra de förändringar de önskade.

Hembesöket som barnhälsovården genomför hjälper till att skapa tillit, trygghet och är ett stöd för familjen med ett nyfött barn. Syftet med denna studie var att beskriva nyblivna föräldrars upplevelse och erfarenhet av ett första hembesök av barnhälsovårdens sjuksköterska. Femton semistrukturerade intervjuer genomfördes med nyblivna föräldrar. Som analysmetod användes kvalitativ tematisk innehållsanalys vilket resulterade i fyra kategorier: Betydelsefullt att informationen är individanpassad, Positivt överraskad över välmenad kontroll, Tryggt när besöket genomförs i hemmiljö och Värdefullt att skapa en tidig relation. Ur dessa kategorier tolkades ett tema fram: Att bli sedd som förälder utifrån behov.

Prestationens betydelse och normer kring presterandet kopplat till organisationen och individen är viktiga att studera inom dagens föränderliga yrkesliv. Försvarsmakten är idag under strukturell och kulturell förändring med den enskilde yrkesofficeren allt mer i fokus. Syftet med denna studie var att få förståelse för yrkesofficerens upplevelse runt begreppet prestation samt lyfta fram synpunkter utifrån ett könsperspektiv. Datainsamlingen skedde genom intervjuer med både manliga och kvinnliga yrkesofficerare tillhörande Försvarshögskolan eller Signalregemente 1. Analysmetoden som användes var induktivt tematisk.

En pojke pa? beso?k i Italien a?t da?r pizza, men pizzan var inte italiensk pizza pa? riktigt, den smakade inte alls som den pizzan han hade fa?tt i den stockholmsfo?rort han var uppva?xt i. Hur vi skildrar och uppfattar en destinations, eller en annan kulturs, ma?ltid beror till stor del pa? vilka fo?rutsa?ttningar vi har fo?r att utfo?ra analysen. I den ha?r uppsatsen sa? studeras begreppet autenticitet och hur det fo?rha?ller sig till Bourdieus teorier om habitus inom ramen fo?r en ma?ltidskontext.

Utsatta befolkningsgrupper som bland annat omfattar individer med la?g utbildning, la?g inkomst, arbetslo?sa a?r inom folkha?lsovetenskapen prioriterade ma?lgrupper att arbeta med eftersom de generellt har en sa?mre ha?lsa. Genom att bedriva olika interventioner fo?r att hja?lpa och sto?dja dessa individer a?r det o?vergripande syftet att reducera oja?mlikheter i befolknings ha?lsa. Studien tar sin utga?ngspunkt i en intervention fo?r individer med en komplex problematik ga?llande bland annat la?ngtidsarbetslo?shet och sjukskrivning som a?r i behov av samordnade rehabiliteringsinsatser.

Att möta närstående vid vård av akut sjuka och skadade barn prehospitalt kan vara en svår utmaning för ambulanssjuksköterskor och ställer stora krav på kompetens och kreativitet. Behovet av pediatrisk akutsjukvård är inte vanligt förekommande men när det väl behövs är det viktigt med effektiva och omedelbara åtgärder för att förbättra utfallet för det akut sjuka eller skadade barnet och deras närstående. Syftet med studien var att beskriva ambulanssjuksköterskors upplevelser av att möta närstående vid vård av akut sjuka och skadade barn prehospitalt. Studien har en kvalitativ ansats och data samlades in genom individuella, semistrukturerade intervjuer med nio specialistutbildade ambulanssjuksköterskor med mellan 5 och 18 års erfarenhet av prehospital ambulanssjukvård. Dataanalysen genomfördes med en tematisk innehållsanalys och ett övergripande tema: Att tillgodose närståendes enskilda behov, och fem kategorier framkom: Att känna trygghet i sin yrkesroll, Att etablera en värdefull relation med närstående, Att möta och hantera svårigheter i mötet med barnets närstående, Att bli känslomässigt berörd och Att känna behov av att bearbeta jobbiga händelser.