Syftet med arbetet är att visa hur lärare karaktäriserar individanpassad undervisning. I detta ingår deras definition av begreppet och hur de går tillväga i det praktiska arbetet. Vår undersökningsgrupp består av sex gymnasielärare eftersom vi själv vill få influenser till vårt kommande arbete inom gymnasieskolan. Undersökningen är av kvalitativ fenomenologisk art och huvudmaterialet vi utgått ifrån är fyra frågeställningar. Dessa besvarades via intervjuer av pedagogerna och sammanfattades i olika Teman.

SammanfattningBakgrund: Trots starkt underbyggda evidens för amningens betydelse ses en nedåtgående trend i amningsstatistiken i Sverige. Syfte: Att studera vilka upplevelser och erfarenheter mödrar har av sitt/sina barns uppfödning med fokus på det första halvåret.Metod: Då syftet var att studera mödrarnas upplevelser och erfarenheter valdes en kvalitativ metod. Data samlades in via en internetbaserad enkät bestående av två delar; 1) några korta frågor om informantens bakgrund; 2) en kvalitativ del med en öppen fråga där informanterna ombads att berätta om sina erfarenheter och upplevelser av sitt/sina barns ätande. Berättelserna analyserades med Graneheim och Lundmans kvalitativa innehålls analys. Totalt inkluderades 136 mödrar i studien.Resultat: Utgångspunkten för majoriteten av mödrarna, både under graviditeten och efter förlossningen, var att amma sina barn. De såg amning som en självklarhet, ett förstahandsval och det bästa alternativet för barnet.

Syftet med denna undersökning var att utifrån en kvantitativ ansats beskriva och undersöka huruvida en organisations jämställdhetsarbete kan anses som framgångsrikt mot bakgrund av vad olika teorier framhåller om vad ett gott jämställdhetsarbete är. Uppsatsen bygger på en enkätundersökning som genomfördes inom en offentlig verksamhet. Teorin utgick från sex olika Teman om vad ett gott jämställdhetsarbete bör innehålla, lärande i samband med förändringsarbete samt tidigare forskning. Resultatet visar de svårigheter som kan förekomma med att genomföra ett jämställdhetsarbete som ska leva upp till jämställdhetslagens krav. Undersökningen visar att det finns tendenser till att låg delaktighet och dålig kommunikation inom verksamheten försvårar implementeringsprocessen..

I följande studie undersöks hur föräldrar talar om sitt föräldraskap i relation till dels sina upplevelser av hur deras föräldrar har varit som föräldrar, och dels i vilken grad de influerats av sina föräldrar i sitt egna föräldraskap. 32 föräldrar i åldern 28-30 år intervjuades. Svaren analyserades enligt tematisk analys. Könsskillnader i Teman och underTeman undersöktes. Resultaten påvisade att respondenterna ville efterlikna sina föräldrar i hög utsträckning och upplevde sig influerade av sina föräldrars föräldraskap på flera sätt.

Stressrelaterad psykisk ohälsa har blivit ett växande problem för folkhälsan. Stress, som är en normal reaktion, är i sig inte farlig för hälsan men vid långvariga fysiska och psykiska påfrest-ningar och brist på återhämtning från stress leder det till olika stress- och sjukdomstillstånd. Ur ett folkhälsoperspektiv är det viktigt att lyfta fram förebyggande och hälsofrämjande faktorer mot stress, vilket möjligtvis naturen kan inneha. Syftet med denna studie har varit att belysa de möjliga restorativa och återhämtande effekter av naturen som förebyggande resurs mot stressrelaterad ohälsa. Frågeställningen är: På vilket sätt kan naturen användas som resurs för återhämtning från stress? Metoden i detta arbete är en systematisk litteraturstudie baserad på nio vetenskapliga artiklar.

En katastrofsituation är alltid unik och dess konsekvenser beroende av händelsens omfattning. När katastrofen är ett faktum är dock alltid information och kommunikation en viktig del av katastrofhanteringen och den informationstörst som uppstår gör medierna till en viktig part i kriskommunikationen.Den omfattande och tragiska flodvågskatastrofen i Sydostasien 2004 följdes av en intensiv medierapportering i svensk nyhetspress. Denna studie beskriver katastrofrapporteringen som den framgår i Aftonbladet, Dagens Nyheter och Östgöta Correspondenten de fem första dagarna efter händelsen. Sammanlagt analyseras 394 artiklar hämtade från tre olika genrer; ledare, nyheter och insändare. Med hjälp av kvalitativ text- och innehållsanalys studeras vilka Teman, aktörer och källor som förekommer i materialet.

Arbetet är tänkt att belysa barn och ungdomars förmåga att med källkritiska ögon kunna ta till sig undervisning som framställs med hjälp av filmer, böcker, spel mm som innehar historiska Teman. Film är och bör vara ett fantastiskt hjälpmedel för ungdomarna. Om de får förklarat hur de ska tillgodose sig med informationen som framställs i exempelvis filmer som kan inneha förvanskade detaljer. Om källkritiken finns närvarande som en faktor i undervisningen för att kontrollera sanningsenligheten i filmer, böcker, spel mm blir ungdomarna medvetna om den förvanskning som ofta finns inom film och skönlitterära verk. Undersökningen bygger på enkät av 17 gymnasieelever och resultatet spänner från ointresserade elever till elever som har ett källkritiskt förhållningssätt till film..

Bakgrund: Långvarig smärta är en subjektiv upplevelse som förkommer hos mellan 40 till 50 procent av den svenska befolkningen. Den kroppsliga förändringen som smärtan innebär påverkar identiteten, kontakten med världen och med andra människor. Att hantera smärtan och livssituationen är en utmaning som olika människor hanterar på olika sätt. Bristen på objektiva tecken bidrar till att stigmatisering av patienter med långvarig smärta förekommer såväl i privata relationer som i vårdrelationer.Syfte: Syftet med denna litteraturstudie är att beskriva hur patienter med långvarig smärta upplever och hanterar sin livssituation.Metod: För denna litteraturöversikt har elva vetenskapliga, kvalitativa artiklar analyserats. Artiklarna har relevans för syftet.

Rån ökar i samhället och därmed kommer behovet av krishantering att öka. Syftet med den här uppsatsen är att försöka förstå den drabbades upplevelse under ett rån på sin arbetsplats och hur de upplever krishanterings­hjälpen. Fyra bandade intervjuer genomfördes ute på del­ta­garnas arbetsplatser. Deltagarnas berättelser och upplevelser under rånet beskrivs i intervjuerna. Samtliga deltagare upplever att de fått ett mycket bra krisstöd och säger sig ha återhämtat sig väl efter rånet.

Sepsis är ett livshotande tillstånd som kan drabba patienter inom hela sjukvården där sjuksköterskans arbete är av stor betydelse. Dödligheten vid sepsis är oroväckande hög och är därmed ett viktigt område att uppmärksamma. Syftet med litteraturöversikten var att belysa hur sjuksköterskan med hjälp av omvårdnadsinsatser kan identifiera patienter med sepsis på en somatisk vårdavdelning. Metod: en litteraturöversikt med systematisk ansats har genomförts i databaserna PubMed och Cinahl. Resultatet baseras på tio kvantitativa artiklar där fyra Teman uppkommit som innefattade sjuksköterskans kompetens, utbildning, samverkan och fysiologiska parametrar och instrument.

Syftet med vår undersökning var att se om elevernas attityd till den engelska språkundervisningen förändrades genom att använda oss av skapande arbetssätt, i egenskap av bild, musik och drama. Arbetet genomfördes under sju veckor på en skola i Luleå kommun. Vår praktikklass bestod av 26 elever i åldrarna 11-12 år. Vi arbetade med olika skapande Teman varje vecka exempelvis dramatisering av en engelsk saga och collage. Elevernas eventuella attitydförändring mätte vi genom två enkätundersökningar som genomfördes i början och i slutet av praktikperioden.

Syftet med denna kandidatuppsats är att undersöka på hur sjukvårdare anställda vid Landstinget i Östergötland ser på den patientcentrerade vården, särskilt fokus kommer då läggas på patientens medverkan in sin egen vård och hur patientsäkerhet påverkas. För att uppnå detta syfte intervjuades vårdpersonal på Linköpings universitetssjukhus. Dessa intervjuer transkriberades sedan innan de kodades och analyserades enligt Grounded Theory.I resultat hittades fyra centrala Teman; patientens behov, informera och ta del, säkerhet, och övervinna hinder. Det framgick också i resultatet att sjukvårdarna ansåg att kommunikation är en viktig variabel inom den patientcentrerade vården. I denna uppsats diskuteras även huruvida patienterna kan ses som viktiga barriärer mot vårdmisstag och felbehandling..

Stroke drabbar varje år ca 25 000-30 000 människor i Sverige och är den tredje vanligaste dödsorsaken. Det är ofta förödande att drabbas, både för patienten och för de anhöriga. Som sjuksköterska bidrar man med stöd och har en betydande roll under rehabiliteringstiden. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att belysa de strokedrabbades situation och undersöka hur dessa patienter kan stödjas. Frågeställningarna var: Hur upplever en patient som drabbats av stroke sin situation ca ett år efter insjuknandet? På vilket sätt kan sjuksköterskan under vårdtiden bemöta och stödja patienter som drabbats av stroke? Metod: Litteraturstudien bygger på nio kvalitativa studier och en som är kombinerad kvalitativ och kvantitativ.

Tematiskt arbete skapar en helhetsbild for eleverna som inte den traditionella undervisningengör, genom att man sammanbinder de olika funnena i skolan oeh arbetar med ett tema i taget.Om läraren dessutom låter eleverna arbeta med Teman som ar väsentliga för deras liv ochframtid bringar detta ett intresse och ett engagemang som inte alltid finns när lärare arbetartraditionellt. Jag kommer att göra ett arbete på min VFU skolan, Procivitas i Helsingborg. Dehar länge velat börja arbeta tematiskt man har haft problem med att finna vägar för att startaupp ett sadant samarbete mellan lärarna. Jag kommer att intervjua både lärarna på skolan ochsedan tillsammans med en grupp på skolan ska jag utveckla denna plan..

Syftet med vår studie är att få en inblick i förskollärares tankar om barns leksaker i förskolan. Studien är baserad på intervjuer av fem förskollärare, verksamma på fyra olika förskolor, som delat med sig av sina tankar kring leksaker. I vår studie kom vi fram till fyra Teman för hur förskollärare värderar leksaker: Saker som finns runtomkring, Bra leksaker, Dåliga leksaker samt Datorn. Vår slutsats är att rolleken och kreativiteten prioriteras i förskolan vilket innebär att de leksaker som främjar detta får en central plats i verksamheten. Vi kan även se att förskollärarna ser förskolan som en frizon från trendleksaker och framhåller att förskolan ska inneha de ?klassiska? leksakerna som till exempel klossar.