The making of a cultural historical exhibition usually involves the collaboration of two categories of professionals: the curator, in charge of the exhibition content, and the designer. From these positions, representing content and form, the team is in charge of cooperating towards a shared goal ? the exhibition ? which is the spatial expression of ideas.This MA thesis is based on my work experience as a designer of cultural historical exhibitions. By means of situations where my perspective collided with that of the museum curators?, I examine our different concepts on a number of issues: the meaning of an exhibition; the process; and the perception of what our respective roles are.

Syftet med studien var att ta reda på vad i den hästunderstödda terapin som gör behandlingen unik och verksam för individer med psykisk ohälsa. Vidare var syftet att undersöka hur den hästunderstödda terapin kan öka välmående hos barn med psykisk ohälsa. En kvalitativ metod tillämpades genom semistrukturerade intervjuer med fyra terapeuter som bedriver hästunderstödd terapi. För att besvara syftet och analysera empirin utgick studien från tre Teman och tre teorier. Studiens Teman var vilken funktion hästen-, miljön- och terapeuten fyller i den hästunderstödda terapin, och teorierna var anknytning, mentalisering och empowerment.

Allt fler barn f?r diagnosen autismspektrumtillst?nd (AST) b?de i Sverige och internationellt. Forskning visar att barn med AST ?r i behov av ?kat st?d och n?rvaro av pedagoger p? f?rskolan och att pedagoger genom att anv?nda tydligg?rande pedagogik kan skapa st?rre f?rf?rst?else inf?r ?verg?ngar. Forskning visar ocks? att det ?r viktigt att bygga en f?rtroendefull relation till barnen med AST och att det barnen beh?ver mest st?ttning kring ?r ?verg?ngar mellan olika aktiviteter. Det st?rsta sk?let till att det uppst?r sv?righeter f?r barn med AST i f?rskolan ?r dock att pedagoger saknar kunskaper kring bem?tandet av deras olikheter. Denna studie vill synligg?ra vilket st?d pedagogerna erbjuder barn med AST i ?verg?ngar p? f?rskolan och hur detta st?d kan p?verka barnens k?nsla av sammanhang (KASAM).

Sjuksköterskors kunskaper och färdigheter avseende hjärtlungräddning är avgörande för patienters möjligheter att överleva vid ett hjärtstillestånd. Förmågan att reagera snabbt och utföra effektiv hjärtlungräddning är beroende av tillräcklig kunskap och färdighet. Syftet med föreliggande studie var att undersöka sjuksköterskors och sjuk-sköterskestudenters kunskap och färdighet i utövandet av hjärtlungräddning inom slutenvård. Metoden som användes var en kritisk granskning av tio vetenskapliga artiklar i ämnet. Resultatet indelas i följande Teman: sjuksköterskans kunskap/färdighet, kvalitetssäkring, utbildningsfrekvens samt självständig träning som alternativ.

Syftet med uppsatsen var att undersöka hur sexualitet och maskulina genuspositioner möjliggörs och begränsas inom ramarna för en heteronormativ ordning. I den kvalitativa studien undersökte vi vilka verkningar den heterosexuella matrisen, heteronormativitet, homosocialitet, den hegemoniska maskulinitetsmodellen, normer och avvikelser har på unga mäns görande av genus och sexualitet. Våra frågeställningar var; Hur framställer informanterna maskulina och feminina genuspositioner? Hur tänker informanterna kring sexualitet? Och vilken roll spelar homosocialitet i skapandet av genus? För att ta reda på detta använde vi oss av en modifierad form av fokusgrupper, som vi kallade för gruppdiskussioner. I samtalen berörde vi givna Teman som var kopplade till syftet och frågeställningarna.

Bakgrund: Meticillinresistenta Staphylococcus aureus (MRSA) är ett globalt bekymmer inom sjukvården.   MRSA kan bland annat orsaka sårinfektioner, infektioner i skelett, lunginflammation, hjärninflammation, och kan leda till döden.  I Sverige ökar MRSA med cirka 20 fall per vecka (en ökning med 33 % sedan år 2004).  MRSA-smittspridning sker även utanför sjukhus, till exempel bland hushåll, dagis, skolan, äldreboende, samt via husdjur och livsmedelsproducerande djur.  MRSA kan kolonisera människor utan symtom och det finns inte fullständigt fungerande eller effektiv behandling för att eliminera MRSA från kroppen.  Patienter med MRSA bör vårdas i isoleringsvård för att undvika smittspridning och underlätta hygienarbetet. Detta kan leda till ökat lidande hos patienten genom isoleringsvård och längre behandlingstid.Syfte: Syftet var att beskriva patienters upplevelser av att vårdas med MRSA i sjukvården.Metod: En litteraturöversikt över nio vetenskapliga artiklar med kvalitativa metoder.  Artiklarna lästes genom flera gånger och kategorier skapades från meningsinnehållet.  Sedan sammanställdes innehållet med gemensamma nämnare från samtliga artiklar.  Teman och subTeman skapades utifrån det.Resultat: Resultatet visar att patienter som vårdas med MRSA upplever att smittan har stor påverkan på vårdupplevelsen, och resultatet kunde därför presenteras under följande fem Teman med tre subTeman:  Information om MRSA och vården, Patientens kunskap och uppfattning om MRSA, Patientens känslor och upplevelser med subTeman; Upplevelser över att vara MRSA-positiv, Känslor och upplevelser av isolering, Upplevelser av social påverkan av MRSA, Vårdkvalité och bemötande relaterat till MRSA, samt Tankar om framtiden.Diskussion: Resultatet diskuteras med en livsvärldsansats för att fördjupa förståelsen för patienternas upplevelse.

Denna studie belyser självmedicineringshypotesen (SMH), inom missbruk, ur ett individperspektiv. Fyra semistrukturerade intervjuer har genomförts med individer som uppfattar sig som självmedicinerare. En fenomenologisk analys har utförts baserad på tre Teman; alkoholdebuten, drogvalet och missbruket efter debuten. I analysen framkommer att en av intervjupersonerna självmedicinerade enligt SMH, en person gjorde det till viss del, medan två inte självmedicinerade i enighet med SMH. Studien behandlar frågan om sambandet mellan effektsökande och drogval.

Syftet med den här studien är att undersöka vilka faktorer som påverkar compliance vid diabetes typ2. Vår frågeställning är: Vad är viktigt för sjuksköterskor att tänka på vid information / utbildning av patienter med diabetes typ 2? Modell: Vi använder oss av Carnevalis (1999) modell för krav och resurser som referensram. Metoden är en systematisk litteratursökning via databaser. Artikelgranskning och kvalitetsbedömning är gjort enligt Polit, Hungler et al ( 2001).

Syftet är att undersöka hur sjuksköterskor kan gå tillväga när de bedömer behov av och utför postoperativ smärtbehandling: vilka brister som kan förekomma samt belysa de faktorer som utgör en god postoperativ smärtbehandling. Metoden Litteraturstudie, sökandet av artiklar har gjorts i databaserna: Pubmed, Elin, Cinahl och Academic search.. Resultat Sex Teman framkom: Bedömning och utförande, smärtlindring i förebyggande syfte, preoperativ information, avbrott i smärtbehandling, kulturella olikheter och effektiv smärtbehandling. Kommunikationen, multidisciplinärtarbetssätt och fasta rutiner visade sig vara viktiga komponenter i den postoperativa smärtbehandlingen. Mer kunskap kring och om smärtbehandling bör ingå i grundutbildningen av sjuksköterskor.

Varje år insjuknar mellan 25- 30 000 personer i stroke i Sverige. Cirka hälften av de som drabbas av stroke får ätsvårigheter. Svårigheter med att äta kan i sin tur leda till malnutrition. Syftet med denna studie är att belysa strokepatienters upplevelser av ätsvårigheter i samband med stroke. Studien har genomförts som en litteraturstudie, genom systematisk granskning och sammanställning av vetenskapliga artiklar skrivna mellan åren 1990-2007.

Syftet med denna studie är att belysa det sociala fenomenet  mobbning på arbetsplats, samt vilka konsekvenser som uppstår i det sociala liv och/eller arbetsliv för den person som blivit utsatt. Vi har använt oss utav kvalitativ forskning för att sätta oss in i ämnet och därfmed använt oss av kvalitativa intervjuer för den här studien. Vi har genomfört sex stycken personliga intervjuer med hjälp av en intervjuguide, vilken var indelad i tre olika Teman. Vi analyserade vårt resultat med hjälp av tre teoretiska utgångspunkter, identitet, sociala roller och stigmatisering. Vi har kommit fram till att man som utsatt antar en roll under mobbningsperioden och även att mobbning ger konsekvenser av olika slag..

Bakgrund: Idag ges ECT-behandling främst vid djupa depressioner, med eller utan psykotiska eller melankoliska drag samt vid bipolär sjukdom. Behandlingens önskvärda effekt är den antidepressiva delen. Som en biverkan kan patienter drabbas av minnesstörningar i varierande omfattning. Syfte: Att beskriva patienters upplevelser och sjuksköterskans roll vid ECT-behandling. Metod: Studien gjordes som en litteraturöversikt.

I denna c- uppsats har en undersökning gjorts om interaktionen och samspelet mellan medlemmarna på ett forum som är ett av de främsta diskussionsforumen för homo- och bisexuella föräldrar/blivande homo- och bisexuella föräldrar. Syftet med undersökningen var att är få ökad insikt om den sociala interaktionen på forumet med hjälp av dessa tre frågeställningar: Hur ser interaktionen/samspelet ut mellan medlemmarna på forumet? Går det att utläsa särskilda Teman utifrån inläggen? På vilket sätt kan forumet tänkas vara till någon hjälp för medlemmarna?Den teoretiska ramen för denna uppsats innefattar Stephen P. Robbins kommunikationsprocessteori, interaktionsspiralen som beskrivs av Sven Windahl, Signitzer & Olson, Jonathan H. Turners teori om sociala processer, samt en del av Hartmut B.

Vi har upplevt att nyanl?nda elevers l?s-och skrivutveckling ?r n?got m?nga pedagoger har sv?rt att f?rh?lla sig till n?r den inte f?ljer den f?rv?ntade normen. Handlar det om en sen andraspr?ksinl?rning eller r?r det sig om andra l?s- och skrivsv?righeter? H?r finns ett behov av f?rdjupade studier f?r att tydligg?ra var sv?righeterna finns och hur de kan uppm?rksammas och finna en l?sning p?. V?r f?rhoppning ?r att studien kan vara till hj?lp f?r pedagoger inom den svenska skolan att bli b?ttre p? att uppt?cka eventuella l?s- och skrivsv?righeter hos nyanl?nda elever.

Denna studie undersöker kvinnors erfarenheter av att inneha fackliga förtroendeuppdrag inom Industrifacket Metall och utgår från Yvonne Hirdmans teori om genussystem samt delar av Anthony Giddens struktureringsteori där det praktiska medvetandet är i centrum. Semistrukturerade intervjuer med sju kvinnor anställda vid tre olika företag genomfördes och analyserades utifrån tre Teman; arbetet, fackföreningen samt privatlivet och resultaten används i exemplifierande syfte. Respondenternas erfarenheter visar att ojämställdhet råder inom områdena och trots att de upplever att detta har förbättrats sedan några år tillbaka, så är det mycket som tyder på att diskrimineringen har antagit mer subtila uttryck än tidigare..